Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektrisk drake - Elektrisk endosmos - Elektrisk gaständare - Elektrisk generator - Elektrisk gnista - Elektrisk hiss - Elektrisk induktion - Elektrisk influens - Elektrisk instrumenteringsanläggning - Elektrisk järnsmältning - Elektrisk kapacitet - Elektrisk kedja - Elektrisk kondensator - Elektrisk kortslutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
märkvärdiga experiment, jämte andra af liknande art,
väckte hos Franklin tanken på åskledaren och utgör
alltså ett ganska viktigt moment i fysikens historia.
L. A. F. (S. A-s.)
Elektrisk endosmos, fys. När den elektriska
strömmen går genom en vätska, förorsakar den jämte
en sönderdelning af vätskan äfven en förflyttning af
densamma. Denna förflyttning kallas strömningsström
och anses förorsakad af en kraft, benämnd elektrisk
endosmos. För att genom ett enkelt experiment påvisa
detta fenomen leder man en elektrisk ström genom
en vattenmassa, som befinner sig i ett V-formigt
glasrör, i hvars nedre del insatts en propp af porös
lera. Härvid visar sig vätskans förflyttning genom
en sänkning af vätskeytan vid den positiva polen
och en höjning vid den negativa. Den elektriska
endosmosen, som upptäcktes af Reuss 1809, har
närmare studerats af Wiedemann, hvilken ådagalagt,
att de flesta vätskor föras med strömmen från den
positiva till den negativa polen (undantag finnas
dock) samt att förflyttningen på en viss tid växer,
i samma mån vätskan leder elektriciteten sämre och
strömstyrkan är större. Enligt Helmholtz laddas
vätskepartiklarna med motsatt elektricitet mot
rörväggen, enligt Coehn blir det ämne, som besitter
den högre dielektricitetskonstanten (se d. o.),
positivt laddadt. Då nu vatten har en ovanligt hög
dielektricitetskonstant, blir det vanligen positivt
och följer därför med den elektriska strömmen. På
annat sätt förhålla sig andra vätskor, exempelvis
organiska oljor. Fina partiklar, suspenderade
i en vätska, drifvas af liknande grunder med
eller mot den elektriska strömmen. Kolloider,
såsom gelatin, ägghvitelösningar, ferrihydrat,
kiselsyra m. fl., anses bestå af sådana små
under mikroskop osynliga, men med ultramikroskop
stundom iakttagbara suspenderade småpartiklar. De
påverkas också af den elektriska strömmen och
indelas af denna grund i elektropositiva och
elektronegativa. De flesta äro elektronegativa i
jämförelse med omgifvande lösningsmedel (vatten).
J. G. H. (S. A-s.)
Elektrisk gaständare, elektrot., apparat, medelst
hvilken man genom att sluta en elektrisk ström
åstadkommer, att lysgas påsläppes samt antändes
vid brännaren. Genom en ytterligare strömslutning
kan vanligen lågan åter släckas. Dessa apparater
bestå i allmänhet af en elektromagnet, hvars ankare
vid strömslutningen attraheras och åstadkommer
dels öppnandet af gaskranen, dels strömmens
afbrytande vid en nära gasutloppet anordnad kontakt,
hvarvid den där framspringande gnistan antänder
gasen. Genom att ånyo sluta strömmen förflyttas
gaskranen ytterligare af ankaret, d. v. s. kranen
stänges. Elektriska gaständare ega betydelse för
tändandet af t. ex. gasglödljus (där glödkroppen lätt
skadas genom mekanisk antändning), äfvensom för det
fall, att man vill tända en eller flera på afstånd
befintliga gaslågor, t. ex. alla gatlyktorna inom
en stadsdel från ett enda ställe. Från detta hafva
då förts elektriska ledningar till alla lyktorna.
J. G. H.*
Elektrisk generator, elektrot. Se Elektriska maskiner.
Elektrisk gnista, fys. Då tvenne tillräckligt
stora elektricitetsmängder af olika slag förena sig
genom luften, sker detta under ljusutveckling. Så
t. ex. erhålles en gnista, när två med motsatt
elektricitet
laddade kroppar föras nog nära intill hvarandra,
eller när man närmar en kropp, t. ex. ett finger,
till konduktorn på en elektricitetsmaskin. Gnistans
form är beroende på afståndet mellan de kroppar
(poler), mellan hvilka den hoppar öfver. Är detta
afstånd kort, är den rätlinig; vid ett afstånd
af 6-7 cm. blir den oregelbundet krokig, stundom
utsändande grenar, löpande från den positiva mot den
negativa polen. Gnistans färg är beroende dels af
polytornas beskaffenhet, dels ock af den omgifvande
gasens sammansättning. Med polytor af kol erhållas
gula, med sådana ytor af koppar gröna gnistor. I
syre är gnistan hvit, i väte röd, i kväfve blå eller
violett, o. s. v. Gnistans varaktighet är ytterst kort
(vanligen mindre än en milliondels sekund), hvarför
ett i rörelse befintligt föremål, t. ex. en svängande
sträng, som endast belyses af en elektrisk gnista,
synes vara stillastående. En gnista erhålles, äfven
då en elektrisk ström slutes eller afbrytes. I senare
fallet blir gnistan betydligt starkare, om någon del
af strömledaren är upplindad i spiral, emedan den vid
strömmens afbrytande uppkommande extra strömmen då
förstärker den ursprungliga strömmen. De största och
starkaste gnistorna erhållas dock medelst elektriska
induktionsapparater. Får den elektriska gnistan
bilda sig i ett luftförtunnadt rum, breder den ut
sig och blir olika färgad vid den positiva polen -
i vanlig luft purpurröd - än vid den negativa - i
vanlig luft blåaktig. Vid stor förtun-ning omgifves
det s. k. negativa glimljuset på den negativa polen
(katoden) af det mörka katodrummet, och gnistan blir
i den positiva polens (anodens) närhet tvåstrimmig
genom omväxlande mörkare och ljusare skikt,
som stundom breda ut sig till ljus-bollar. Från
katoden utgå de s. k. katodstrålarna, som
åstadkomma fosforescens (se d. o.) hos de kroppar,
t. ex. omgifvande rörväggar, på hvilka de falla.
K. L. (S. A-s.)
Elektrisk hiss. Se Hiss.
Elektrisk induktion, fys. Se Elektricitet.
Elektrisk influens, fys. Se Elektricitet.
Elektrisk installation, elektrot. Se Elektriska
ledningar och Elektrisk belysning.
Elektrisk instrumenteringsanläggning, elektrot. Se
Elektriskt ställ.
Elektrisk järnsmältning, metall. Se Järn.
Elektrisk kapacitet, fys. Se Laddningskapacitet.
Elektrisk kedja, fys. Se Galvaniskt batteri.
Elektrisk kondensator, fys. Se Elektricitet, sp. 204,
Elektroskop och Laddflaskan.
Elektrisk kortslutning, elektrot., säges inträffa,
då två ledningar, mellan hvilka förefinnes en stor
spänning (framkallad exempelvis därigenom, att den
ena ledningen är i förbindelse med den positiva och
den andra med den negativa polen till en strömkälla),
kommit i förbindelse (kontakt) med hvarandra medelst
någon metallisk ledning med intet eller ringa motstånd
mot den elektriska strömmen. En sådan förbindelse
förorsakar alltid en starkare ström än den, för
hvilken ledningarna och apparaterna inom anläggningen
äro afsedda, till följd hvaraf apparaterna lätt kunna
förstöras och ledningstrådarna afsmälta eller råka i
glödgning samt sålunda åstadkomma eldsvåda m. m. För
att skydda sig för de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
