Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eleuterosepal - Eleuterotepal - Eleuthera, Royal island - Eleutheria - Eleutherios - Eleutheropetalae - Eleutheropolis - Eleutherus - Elev - Elevated railroads - Elevation - Elevationsvinkel - Elevato - Elevator - Elevatorium - Elevera - Elevfartyg - Elez - El-Farabi - El-Fasher - Elfdal - Elfdalen - Elfdals och Nyeds domsaga - Elfeld - Elfenben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Eleuterosepal (af grek. eleu’theros, fri, och
lat. se’palum, kalkblad), bot., kallas en blomma med
fribladigt foder.
Eleuterotepal (af grek. eleu’theros, fri, och tepal,
anagram af grek. pe’talon, blad), bot., kallas en
blomma med fribladigt perigon.
Eleuthera [eljo’therö], Royal island, en af de
brittiska Bahamaöarna i norra delen af gruppen, 619
kvkm., 130 km. lång, 15 km. bred, ända till 40 m. hög,
med 8,733 inv. (1901). Oranger, ananas och kokosnötter
äro de viktigaste produkterna. Hufvudort är Governor’s
Harbour, med fästning, god hamn och tullstation.
Eleutheria. Se Eleutherios.
Eleutherios (grek. ’Eleutherios, den befriande),
grek. myt., ett af de binamn, som tillades
Zeus och stundom äfven andra gudar. En åt honom
i sådan egenskap egnad fest kallades Eleutheria.
A. M. A.
Eleutherope’talæ, bot. Se Dicotyledoneæ.
Eleutheropolis (grek., "fristad"), är sedan omkr. 200
e. Kr. namnet på en stad i södra Palestina, af Josefos
kallad Betogabra, belägen på vägen mellan Hebron och
Gasa, och hvars gamla namn går igen i den nuvarande
byn Bet-Djibrin. - I närheten af denna by finnes
bl. a. en stor samling intressanta hålor, uthuggna
i den ej synnerligen hårda klippmassan (ett slags
grå krita) och sträckande sig öfver ett ansenligt
omfång, hvilka ursprungligen säkert användts såsom
människoboningar, sällan såsom grafställen och
gudstjänstrum. Helt nära Bet-Djibrin låg i äldre
tider det gamla Maresa l. Marisa, där man nyligen
upptäckt grafvar med intressanta afbildningar, som
tydligen ådagalägga, att den hellenistiska kulturen
gjort betydelsefulla landvinningar i dessa trakter
omkr. år 200 f. Kr. Senare fann ock kristendomen
här tidigt insteg, och man känner ännu namnet på
flera biskopar af Eleutheropolis. Korsfararna, som
funno staden förstörd, uppbyggde där ett citadell
och öfverlämnade dess försvarande åt johannitorden.
E. S-e.
Eleutherus, flod i Syrien, som i 1 Makk. 11: 7; 12: 30
omtalas i samband med makkabeern Jonatans historia. Af
många har den likställts med den nuv. Nahr el-Kasimije
l. Litani, som upprinner på den stora slätten mellan
Libanon och Antilibanon och först flyter mot s., tills
den med en tvär böjning ändrar riktning och flyter
mot v., s. om Libanon, samt utfaller i Medelhafvet
ett stycke n. om det gamla Tyrus. Men enligt uppgifter
af Strabon och Plinius passar den nuv. Nahr el-Kebir
bättre till ifrågavarande flod. Den uppkommer genom
förening af två mindre floder på slätten vid Homs
och kringflyter i nordvästlig riktning berget
Libanon, ungefär på samma sätt son Litanifloden
kringflyter detta berg i sydvästlig riktning,
tills den utmynnar i Medelhafvet n. om Tripolis.
E. S-e.
Elev (fr. élève, af lat. elevare, egentl. upplyfta,
upphöja), lärjunge, en som inhämtar offentlig eller
enskild undervisning i skolämnen, i en lärdomsgren
eller konst.
Elevated railroads [e’liveitid rei’lråuds],
eng., benämning på sådana inom stora, folkrika
städer anlagda järnvägar, som, för att icke störa
fordonstrafiken och fotgängare på gatorna, äro anlagda
på viadukter i själfva gatorna. De stora amerikanska
städerna ha utbildade nät af sådana stadsbanor.
Jfr Berlins och Wiens "Stadtbahn" samt
"Chemin de fer de ceinture" i Paris.
H. L.
Elevation (lat. elevatio, lyftning), upphöjande,
lyftning; i den katolska mässan den akt, som följer
omedelbart efter konsekrationen och består i hostians
upphöjande inför den knäböjande församlingen. -
Artill. En artilleripjäs är inriktad med elevation,
då mynningens centrum ligger högre än bakplanets. På
grund af den sänkning under utgångsriktningen, som
en afskjuten projektil erhåller genom tyngdkraftens
inverkan, måste pjäsen riktas öfver målet för att
träffa detsamma. I vissa fall, då målet befinner sig
under pjäsens vågplan, kan det förekomma, att pjäsen
inställes med depression. Vid i allmänhet förekommande
skjutningar bör dock pjäsen inriktas med en viss
elevation. Elevationens storlek växer med den afsedda
skottvidden (se Kulbana)
E. N.
Elevationsvinkel, artill., den vinkel,
som ett eldvapens kärnlinje bildar med
horisontalplanet, då pjäsen är inriktad med
elevation. Jfr Depressionsvinkel.
E. N.
Elevato, it., mus., upphöjdt, med lyftning.
Elevator, nlat. (af lat. elevare, lyfta upp), hiss
(se d. o.); personhiss.
Elevatarium, nlat. (af lat. elevare, upplyfta), med.,
instrument, hvaraf man betjänar sig för att i sår
upplyfta och aflägsna intryckta benstycken.
Elevera (fr. élever, lat. elevare), upplyfta, upphöja,
uppresa; uppfostra. - Hand., återförvisa. Elevera en
protest, hänvisa en behörigen protesterad växel till
den näst föregående endossenten.
Elevfartyg, ett sådant handelsfartyg, som går i
fraktfart och på hvilket därjämte ynglingar under
resan få dels praktisk utbildning genom att användas
för fartygets skötsel och navigering, dels teoretisk
utbildning, ledd af en eller flera särskildt för
detta ändamål anställda lärare. Det första sålunda
kombinerade elev- och fraktfartyget i Sverige var
rederiaktiebolaget Navigators i Göteborg barkskepp
"Svithiod" (3,000 ton) under kapten Falberg, som
1906 gjorde sin första resa i ofvan angifna dubbla
syfte. Jfr Skolfartyg.
Elez, rysk stad. Se Jelets.
El-Farabi. Se Farabi.
El-Fasher, hufvudstad i Dar-Fur (se d. o.).
Elfdal, härad, tingslag, kontrakt och fordom
socken. Se Älfdal.
Elfdalen, socken. Se Älfdalen.
Elfdals och Nyeds domsaga. Se Älfdals och
Nyeds domsaga.
Elfeld [-felt], stad. Se Eltville.
Elfenben, det ämne, hvaraf elefantdjurens betar
bestå och hvilket uteslutande utgöres af en art
tandben (se Elefantdjuren, sp. 194). Till kemisk
sammansättning öfverensstämmer det med bensubstansen,
men skiljer sig från denna genom sin struktur,
som är mycket tät och fin, hvilket ger elfenbenet
en betydlig elasticitet. Det låter skära sig i de
tunnaste skifvor, hvilka äro genomlysande, antager
lätt och varaktigt polityr samt är på grund af
alla dessa egenskaper ett tacksamt material för
utförande af svarfvade och snidade arbeten (se
därom Elfenbenssnideri). Elfenbenet utgör en viktig
handelsartikel, som införes till Europa från Afrika
och, till mindre del, från Indien. Som surrogater
för elfenben förekomma i handeln tänder af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
