Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elmhult - Elmina l. São Jorge de la Mina - El-Minah - Elmira - Elmira reformatory - Elmlund, Axel Vilhelm Julius - Elmore, Alfred - El-morra - Elmquist, Adolf Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom k. br. 28 sept. 1900 en fr. o. m. 1901 i
kommunalt hänseende från Stenbrohult skild köping
med omförmälda område samt öfriga delar af hemmanet
E. 1,025 inv. (1905). Tax.-v. 733,700 (1905),
däraf 113,100 kr. för jordbruksfastighet. Köpingen
utgör äfven eget skoldistrikt och, enl. k. br. 8
dec. 1904, en särskild kapellförsamling med
tillsvidare gemensam kyrka och kyrkobetjäning med
Stenbrohults församling. Platsen har gästgifvargård,
telefonstation, läkare, apotek, bankkontor, några
mindre fabriker, ett 20-tal handlande och närmare
ett 40-tal handtverkare.
Elmina [elmfno] l. Sāo Jorge de la Mina, européernas
äldsta koloni på Guldkusten i västra Afrika, nu
engelsk besittning. Det ligger på vänstra stranden
af floden Beya och grundades 1471 af portugiserna,
men fråntogs dem 1637 af holländarna och afträddes
1871 till engelsmännen. 3,973 inv. (1901).
El-Minah, hamnstad till Tarabolus (Tripoli) i Syrien.
Elmira [elmai’ərə], stad i nordamerikanska staten
New York, vid Chemung river, en biflod till
Susquehanna. 35,672 inv. (1900). Presbyterianskt
college. Liflig industri (1900 362 fabriker med 5,000
arbetare). Stora sko- och pianofabriker. Ryktbar har
staden blifvit genom den af staten New York där 1870
anlagda E. reformatory, en tvångsuppfostringsanstalt
för vuxna, icke förut till allmänt arbete dömda
brottslingar från 16 till 30 år, på sin tid betraktad
såsom Amerikas förnämsta straffanstalt och världens
mest framskridna försök att realisera de moderna
kriminalistiska principerna. Anstalten har 16 à 17
hundra fångar, alla dömda för gröfre brott (felony),
de fleste för brott mot eganderätten. I anstalten
intagas ej andra än sådana, som domstolen ansett
mottagliga för moralisk inverkan. Till stor del
befolkas anstalten af inflyttade utlänningar, som
af ovana vid de fria förhållandena i Amerika ledts
på afvägar, utan att egentligen vara brottsliga
naturer. Fångarna sysselsättas i olika yrken, äfven
jordbruk inom fängelseområdet, samt undervisas
i vanliga skolämnen, de mera begåfvade tillika
i statsekonomiens och privaträttens grunddrag,
äfvensom i litteratur och etik. Längden af fångens
vistelse i anstalten beror på hans framsteg, men
får ej öfverskrida lagens absoluta maximum för
vederbörande brott. Fångarna indelas i 3 grader, af
hvilka den lägsta är en straffgrad, och uppflyttning
beror på vinnandet af ett visst antal märken
för flit och framsteg i arbete, skolkunskaper och
uppförande. Minimitiden för straffet är 1 år, maximum
5 år, men genomsnittet är 21 månader. Synnerligen
oförbätterliga fångar kunna af styrelsen föras
till statens andra fängelser. På en del slöa och
omedgörliga fångar har man sedan 1886 med bästa
resultat användt "physical training", d. v. s. ryska
bad, massage, gymnastik o. d. Föredrag hållas då och
då af filantroper och vetenskapsmän, och stundom
anordnas till uppmuntran aftonunderhållningar med
musik af anstaltens musikkår. En tidning utgifves,
som skrifves af fångar. Lösgifning sker på prof
i 6 månader, under hvilken tid den lösgifne står
under uppsikt af fängelsesällskapens agenter och kan
återinsättas i 2:a graden, om han bryter det honom
gifna villkoret att lefva hederligt, nyktert och
sedligt. 70 procent af fångarna anses blifva räddade
åt samhället. I spetsen för anstalten står
en styrelse af 5 medlemmar; dess ordförande är Z. R.
Brockway (f. 1827), systemets skapare och en af
Amerikas berömdaste fängelsemän. Styrelsen är genom
lag oberoende af alla politiska växlingar. Efter
mönstret af denna anstalt hafva numera flerstädes
i Amerika upprättats "State reformatories".
V. A-t.
Elmira reformatory [elrnåYere rifå^nKtoi]. Se Elmira.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
