- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
495-496

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Empyreum - Empyreumatiska oljor - Ems - Ems - Emsdepeschen - Emsdetten - Emser, Hieronymus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Empyreum (af grek. empyros, brinnande, af, en, i, och
pyr, eld), Empyren, hos forntida naturfilosofer
benämning på eldhimmelen, d. v. s. den öfversta
världsregionen, hvarest den alltjämt uppåt sträfvande
elden tänktes samlad såsom det finaste och lättaste
element och hvarifrån ljusfenomenen på himmelen
ansågos härröra. De kristne medeltidsfilosoferna
betecknade med empyreum ljusets boning, himmelen,
de saliges hemvist. Jfr Dante Alighieri, sp. 1371
och 1373. - Empyreisk, strålande af ljus, himmelsk,
öfverjordisk.

Empyreumatiska oljor (af grek. empyreuma,
vidbrännande), Pyrolea, Vidbrända oljor,
kem. farm., med., de mer eller mindre sammansatta,
oljelika och flyktiga produkter, hvilka erhållas vid
s. k. torr destillation af organiska ämnen, vare sig
ur växt- eller djurvärlden. En sådan empyreumatisk
olja har vanligtvis en skarp, ofta brännande smak och
ofta en obehaglig, ibland stinkande och genomträngande
vidbränd lukt. De vidbrända oljorna innehålla större
eller mindre mängd flytande och fasta kolväten,
äfvenså syrehaltiga organiska ämnen, flera af
dem tillika kväfvehaltiga föreningar och stundom
äfven s. k. brandhartser. Deras sammansättning
varierar således i hög grad. Flera af dessa oljor
användas dels invärtes såsom stimulerande medel,
dels utvärtes mot vissa hudsjukdomar samt äfven
för andra ändamål. Den nuv. Svenska farmakopén
upptager följande "Pyrolea": Pyroleum animale
(renad benolja), P. oxycedri (Ol. cadinum, entjära)
samt P. pini (tjära). Den förra farmakopén upptog
flera andra "Pyrolea", såsom P. animale crudum (rå
hjorthorns- eller benolja), P. benzinum (bensin),
P. lithantracis (stenkolstjära), P. petræum
(bergolja), P. succini crudum (rå bärnstensolja)
och P. succini rectificatum (renad bärnstensolja).
(C. G. S.)

Ems (lat. Amisia, holl. Eems), kustflod i nordvästra
Tyskland, rinner upp i preussiska prov. Westfalen,
på sydvästra sidan af Teutoburgerwald, flyter
genom Hannover, där den på högra sidan upptager
Hase och Leda, samt utmynnar, efter ett lopp af
330 km., i Dollart. Flodområde 12,482 kvkm. (32 i
Nederländerna). Inloppen från Nordsjön på ömse sidor
om Borkum kallas Oster-E. och Wester-E.
- E. är kanaliserad (utom på en sträcka af 25
km. s. om Meppen, där Emskanalen går ett stycke
till höger om floden) och blir därigenom segelbar
241 km. (till Greven). Under de senare åren har
man anlagt en mängd kanaler i E:s flodområde dels
för att torrlägga mossarna, dels för att skapa
kommunikationsleder. Till de senare höra:
E.-Jadekanalen, 70 km. lång, som förenar E. vid Emden
med Jadeviken vid Wilhelmshaven, E.-Vechtekanalen,
21 km., som förenar E. ofvanför Lingen med Vechte,
där den förenar sig med Syd-Nordkanalen, och
Dortmund-E.-kanalen (se d. o.). En Emskanal
(i Holland kallad Groot scheep-vaart kanal),
28 km. lång, förbinder staden Groningen med Dollart
(Ems). (J- F. N.)

Ems (Bad Ems), stad och badort i preussiska
reg.-omr. Wiesbaden (prov. Hessen-Nassau),
romantiskt beläget vid Lahn, 87 m. ö. h. 6,492
inv. (1900). E. har ett mildt klimat och storartade
badinrättningar samt mer än 20 alkaliska koksalttermer
("Kesselbrunnen", "Krähnchen", "Fürstenbrunnen"
m. fl.), hvilka voro kända redan af
romarna. Temperaturen växlar från 28,5° till 46,6°
C. Rörande emsvattnens beståndsdelar och verkningar
se Emsvatten. Säsong 1 maj-30 sept. Kurgästernas
antal öfver 12,000. - I E. hölls 1786 en kongress
(se Emskongressen), och där fördes 9-13 juli 1870
underhandlingar mellan konung Vilhelm
af Preussen och franska sändebudet Benedetti om den
hohenzollernska kandidaturen till den spanska tronen,
hvilka ledde till kriget mellan Frankrike och Tyskland
1870-71.
illustration placeholder
Kursalen i Ems.

Ln.

Emsdepeschen (ty. die Emser-depesche), det telegram,
hvarigenom konung Vilhelm af Preussen 13 juli
1870 underrättade Bismarck om sin underhandling
i Ems med franske ambassadören Benedetti. Se
Bismarck-Schönhausen, sp. 506.

Emsdetten, by i preussiska reg.-omr. Münster
(Westfalen), nära floden Ems, med stor väfnads- och
spånadsindustri. 9,311 inv. (1905).

Emser, Hieronymus, ofta omtalad under det på hans
sköldemärke anspelande öknamnet "Bock Emser", tysk
skriftställare och teolog, f. 1477 1. 1478 i Ulm,
d. 1527, var från 1505 hertig Georgs af Sachsen
sekreterare och teologiske rådgifvare, arbetade
ifrigt på biskop Bennos (se d. o.) kanoniserande
och skref i sammanhang därmed det fantastiska och
otillförlitliga arbetet Vita Bennonis (1512). I
sina tidigare år hade han slutit sig till de
humanistiska kretsarna och i deras anda utöfvat en
liflig litterär verksamhet. Mot reformationen, för
hvars grundtankar han saknade allt förstånd, ställde
han sig däremot från början fientlig, hvartill
bidrog äfven hans anställning hos hertig Georg,
Luthers förbittrade fiende. Han var en af de förste,
som - redan omedelbart efter disputationen i Leipzig
1519 - uppträdde som Luthers litteräre motståndare
och äfven en af de mest outtröttlige. Hans många
stridsskrifter äro mestadels af rent personlig
art, till någon egentligt saklig kritik var E.,
hvars betydelse ej är teologens, utan den folklige
litteratörens, ej skickad. Luther, som till en början
svarat med ringaktande hån, ignorerade honom därför
senare fullständigt. Till sitt mest betydande arbete
föranleddes E. genom Luthers öfversättning af N. T.,
hvilken E. stämplade såsom full af de svåraste
förvrängningar och fel: han grep sig an med en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:44:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbg/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free