- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
535-536

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engageanter - Engagemang - Engagera - Engallmyggan - En-Gannim - Engano, Pulo Pertja - En garde - Engdahl-Jägerskjöld, Emma Matilda - En-Gedi - Engel, Johann Jakob - Engel, Johan Karl Ludvig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Engageanter [aggaJakter], fr. engageante (intagande,
inbjudande), ett slags förr brukliga vida, nedhängande
fruntimmersmanschetter, som nämnas hos Bellman.

Engagemang. Se Engagera.

Engagera [ar^gajera; fr. engager, eg. förpanta, af
gage, pant], anställa i tjänst; gifva anställning
vid en teater e. d.; förbinda, förplikta; bjuda
upp till dans; inveckla, inleda (i ett företag). -
Engagemang [an.gajema^], fr. engagement, anställning
i någons tjänst; anställning som skådespelare e. d.;
öfverenskommelse, förbindelse; skärmytsling,
handgemäng.

Engallmyggan, zool. Se Gallmyggor.

En-Gannim, hebr.: "trädgårdskällan". 1. Stad inom
Juda stams område (jfr Jos. 15: 34), möjligen det
nuv. Umm Djina. - 2. Stad i Isaskar, af Josefos
omtalad under namnet Ginæa såsom gränsort mellan
Samarien och den stora slätten (Jisreel), säkert
motsvarande den nuv. staden Djenin, hvars rikedom på
vatten och vackra trädgårdar ännu gifver skäl åt det
gamla namnet. E. S-e.

Engaño [-ga;njå], Pulo Pertja, ö uti Indiska oceanen,
s. v. om Sumatra, 435 kvkm. (med några kringliggande
holmar). Kusten är jämn, utan hamnar; det inre
lågbergigt och skogigt. Invånarna, omkr. 700, äro
malajer. Holländarna räkna ön bland sina besittningar
(residentskapet Benkoelen).

En garde [ä ga’rd], fr., fäktk., ett kommandoord,
hvarvid de fäktande intaga en sådan kroppsställning,
att de äro beredda både till försvar och anfall.

Engdahl-Jägerskiöld, Emma Matilda, finsk
operasångerska, född Madsén, f. 26 april 1852 i
Petersburg, gift 1871 med apotekaren E. Engdahl,
men skild 1879, var först elev af fru E. Mechelin
och tillhörde Svenska teaterns i Helsingfors
operascen 1875-80, frånsedt en resa 1877-78
för studier under Lamperti i Milano och fru
Viardot-Garcia i Paris. Därefter gasterade hon i
Kristiania och Köpenhamn, studerade för fru Marchesi
i Paris, uppträdde på Stora operan i Petersburg 1883,
därpå i Holland o. s. v., samt 1887 i Stockholm,
hvarest hon sjöng Margareta i "Faust". Hon ledde
1888-89 en ny svenskspråkig operascen i Helsingfors,
ingick 1890 äktenskap med finske juristen Jägerskiöld
och har sedan dess föga deltagit i musiklifvet. Bland
hennes roller märkas vidare Adina i "Kärleksdrycken",
Susanna i "Figaros bröllop", Elvira i "Don Juan",
Elsa i "Lohengrin", Alice i "Robert", Mignon, Carmen,
Regementets dotter, Violetta
m. fl. A. L.*

En-Gedi, hebr.: "getkällan", stad i Juda öken
nära Döda hafvet (jfr Jos. 15: 62; Hes. 47: 10),
ännu på Hieronymus’ tid en ansenlig by, är nu
försvunnen. Endast källan, som gifvit stället dess
namn, är kvar, och namnet har bevarats i de inföddes
benämning ’Ain Djidi. Af dess söta vatten framkallas i
det varma klimatet (omkr. 400 m. under Medelhafvet)
en rik egendomlig växtlighet, bl. a. den buske,
som bär de af Josefos omtalade Sodomsäpplena. I
närheten finnas några förfallna ruiner af den gamla
orten, öfver ’Ain Djidi leder en mycket brant väg,
ännu i dag den enda handelsvägen, mellan Jerusalem och
Kerak i Moab. Staden, hvars gamla namn Hasason-Tamar
(Tamarpalm; 1 Mos. 14: 7) tyder på rik växtlighet,
omtalas bl. a. i Davids historia (jfr 1 Sam. 24).
E. S-e.

illustration placeholder
En-Gedi-dalen (se art. En-Gedi).


illustration placeholder

Engel, Johann Jakob, tysk skriftställare, f. 1741,
d. 1802, blef 1776 professor i filosofi vid
Joachimsthalska gymnasiet i Berlin, utsågs sedermera
till lärare för prins Fredrik Vilhelm (konung Fredrik
Vilhelm III) och var 1786-94 direktör för den nya
Nationalteatern i Berlin. Utom en mängd lustspel
utgaf han "Der philosoph für die welt" (1775-77),
en moralisk veckoskrift, samt Anfangsgründe
einer theorie der dichtungsarten
(1783) m. m. Han
företrädde med rätt stor talang upplysningstidens
moraliserande riktning inom vitterheten. Hans samlade
skrifter utkommo 1801-06 i 12 bd (ny uppl. 1851
i 14 bd). Litt.: K. Schröder, "J. J. E." (1897),
och Daffis, "J. J. E. als dramatiker" (1899).
(E. Wrgl.)

Engel, Johan Karl Ludvig, finsk (tysk) arkitekt, f. 3
juli 1778 i Berlin, d. 14 maj 1840 i Helsingfors,
studerade vid akademien i Berlin samt 1803-05 i
Italien. Som den arkitekt han närmast tog intryck af
har man nämnt Fr. Gilly. Han blef 1809 stadsarkitekt i
Reval, flyttade 1814 till Petersburg och antogs 1816
till arkitekt vid nybyggnadsarbetena i Helsingfors -
staden hade år 1808 härjats af eldsvåda och uppbyggdes
nu efter ny plan. E. lämnade där ritningar till
åtskilliga monumentala byggnader, såsom Senatshuset
(1818-22), nuv. Rådhuset och Generalguvernörshuset,
två kaserner, ett teaterhus, en luthersk kyrka ai trä
samt flera privathus, bland dem det Heidenstrauchska,
som han sedan ombyggde till kejserligt


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:44:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbg/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free