Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 661-662 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Entraque - Entrata l. Intrada - Entré - Entre-akt - Entrecasteaux, Joseph Antoine Bruny d´ - Entrecasteaux-öarna - Entrechat - Entre-côtes - Entre-deux - Entre-deux-Mers - Entre Douro e Minho - Entrefilet - Entrelacs - Entremes - Entremets - Entremont, Val d´E

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid hvilken under senare år befästningsanläggningar
utförts för åstadkommande af förbindelse
mellan de till skydd för Sturadalen anlagda
spärrfästena i Liguriska och Hafs-alppassen.
L. W:son M.

Entrata l. Intrada (fr. entrée, se d. o.), it., mus.,
förspel. Se Introduktion.

Entré [aŋtrē], fr. entrée (af entrer, inträda),
inträde; ingång, ingångsdörr, förstuga, försal;
förrätt vid en måltid (mellan soppan och steken);
inledning (till ett musikstycke), förspel (jfr
Entrata); en skådespelares inträdande på scenen i en
roll (jfr Sortie); inträdesafgift
(entréafgift, entrébiljett).

Entre-akt [ar^ter-; fr. entracte], mellanakt;
mus., mellanspel, mellanaktsmusik vid en dramatisk
föreställning.

Entrecasteaux [ätrkastå], Joseph Antoine Bruny d’,
fransk amiral, f. 1739, var 1786-87 befälhafvare
öfver franska flottan i Indien och 1787-89
guvernör på Isle-de-France, under hvilken tid
han fann en ny väg till Kina, samt utnämndes 1791
till amiral och chef för en expedition, hvilken
s. å. utrustades till Söderhafvet för att uppsöka
La Pérouse. Detta mål förfelades, men E:s resa blef
dock i geografiskt hänseende af stor betydelse. Med
mycken omsorg undersökte han nämligen sydvästkusten
af Australien, Tasmanien, Nya Kaledonien m. fl. föga
kända orter i dessa farvatten. Såsom sjöfarande
visade han sig lika intelligent som djärf och
rådig. Han dog 1793, af skörbjugg, och därefter
fick expeditionen ett olyckligt slut, i det att
fartygen öfverlämnades åt holländarna på Java. Om E:s
resa ha utgifvits berättelser af De la Billardière
(1799), de Rossel (1808) och de Fréminville (1838).
O. E. G. N.*

Entrecasteaux-öarna [ãtrkastå-],
D’Entrecasteaux-öarna, brittisk ögrupp vid
sydöstra spetsen af Nya Guinea, skild därifrån
genom Ward Hunt-sundet och det 15 km. breda
Goschen-sundet. Gruppen omfattar de större
öarna Goodenough (880 kvkm.), Fergusson (1,320
kvkm.), Normanby (880 kvkm.) och Welle (55
kvkm.) jämte några mindre (Sunday, Goulvain,
Harris) med en sammanlagd areal af 3,145 kvkm.,
bebodda af omkr. 12,000 papuaer, som idka jordbruk,
men äfven äro kannibaler. Öarna äro alla bergiga
(lerskiffer), man har upptäckt tenn, och i Normanbys
bäckar har man funnit spår af guld. Fergusson och
Goulvain ha slocknade vulkaner och heta källor.
Ögruppen, som upptäcktes af d’Entrecasteaux 1792,
kartlades först 1872 af Moresby samt har senare
undersökts af O. Finsch (1884) och J. O. Thomson.
(J. F. N.)

Entrechat [ãtrʃā], fr. (af it. intrecciato näml. salto,
ett med sammanslingade fötter gjordt språng), dansk.,
ett konstfullt, lätt luftsprång, under hvilket den
dansande batterar, d. v. s. hastigt flera gånger slår
fötterna mot hvarandra.

Entre-côtes [ãtrkåt], fr. (af entre, emellan, och
côte, refben), mellanref, oxhare, köttet mellan
refbenen på en slaktad oxe.

Entre-deux [ãtrdö], fr., eg. emellan två; mellanrum,
mellanstycke, mellanbalk, skiljevägg.

Entre-deux-Mers [ãtr dö mär], vindistrikt i franska
dep. Gironde, i vinkeln mellan floderna Dordogne och
Garonne. Jfr Bordeaux-viner.

Entre Douro e Minho. Se Minho.

Entrefilet [ãtrfilä], fr., kortare artikel i
textafdelningen i en tidning.

Från ett keltiskt manuskript. 600-talet.

Entrelacs [ãtrla’k], fr., ornament bildade af band
eller tämligen jämbreda slingor, som röra
sig efter mer eller mindre geometriskt
bestämbara, rätliniga och krokliniga mönster
samt omväxlande gå öfver och under hvarandra. Denna sorts
ornamentik är vanlig under den romanska tiden i
såväl dekorativ skulptur som måleri. Fornnordisk
ornamentik visar många exempel på "entrelacs".

I. G. C.

Entremes, sp. (it. intermezzo, fr. intermède,
af lat. intermedium, mellantid; eng. interlude),
i medeltids- och renässansdramat mellanspel. Dylika
finnas omtalade i Spanien redan under 1400-talets
början. Troligen förstods därmed ursprungligen hvarje
art af mindre drama, dans eller mimiskt upptåg,
som afbröt föreställningen af ett religiöst drama,
liksom vid middagen mellanrätten aflöste serveringen
af de stora stekarna (ordet stammar nämligen liksom
fars troligen från köksspråket). Sedermera blef det
ungefär liktydigt med fars, således ett kortare
drama af burleskt komiskt innehåll. Under midten
af 1500-talet kallades dessa stycken oftast pasos
(så hos Lope de Rueda). Mera allmänt tyckes bruket
af entremes ha blifvit först genom Juan de Timoneda
("E. de un ciego, un mozo y un pobre", 1563). Under
det spanska dramats blomstring fr. o. m. Lope de
Vega förekomma alltid dylika mellanspel i både de
världsliga och religiösa dramerna. Från och med midten
af 1600-talet uppdyker benämningen sainete vid sidan
om entremes och aflöser efter hand denna. Både Lope
de Vega och Calderón ha skrifvit dylika små dramer,
och en verklig specialist på arten var Luis Quiñones
de Benavente. J. M.

Entremets [ãtrmä], fr. (af entre, emellan, och mets,
maträtt), mellanrätt (mellan steken och desserten).

Entremont, Val d’E. [vall dãtrmå’], en sidodal
till Val de Bagnes i schweiziska kantonen Valais
(Wallis). Genom denna dal, som genomflytes af en
biflod till Drance, går vägen upp till Stora S:t
Bernhard. Dalen bildar med Val de Bagnes och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>