Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 741-742 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erbium - Ercilla y Zúñiga - Erckmann-Chatrian

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

honom kallades ytterbiumoxid. Sedan detta
skett, fann Nilson, då han repeterade Marignacs
försök, i ytterbinjorden ännu en ny, högst intressant
och väl karakteriserad jordart, skandiumoxid.
Den egentliga, röda erbinjorden var således ännu
icke känd i rent tillstånd. Vid försök att framställa
densamma, lätt igenkänd på sin röda färg och det
vackra absorptionsspektrum, som utmärka salterna,
fann Cleve 1879 med biträde af Thaléns
spektralundersökningar, att den kvarvarande erbinjorden
måste bestå af minst tre, af olika absorptionsspektra
utmärkta jordarter, som benämndes tuliumoxid,
erbiumoxid och holmiumoxid. Redan ett
år före denna undersökning hade emellertid Soret
granskat absorptionsbanden hos de olika fraktioner,
i hvilka Marignac uppdelat erbinjorden, och med
bestämdhet påvisat tillvaron af en oxid, provisoriskt
betecknad x, som alldeles motsvarade Cleves
holmiumoxid och af Soret antogs möjligen kunna
vara Delafontaines philippiumoxid, hvilket den
emellertid visat sig icke vara. Soret och Marignac ha
således, framför Thalén och Cleve, prioriteten af att
ha visat tillvaron af holmiumoxid eller x. Soret
har äfven uttalat vissa tvifvel, att det absorptionsband,
som utmärker tuliumoxiden, kunde tillhöra
erbinjorden; men däremot framgår af Cleves och
Thaléns undersökningar med all visshet, att tuliumoxiden
är en från erbinjorden skild metalloxid. Den
gamla erbinjorden har således befunnits vara en
blandning af flera olika oxider, af hvilka hittills fem
äro urskilda, men säkert kunna uppdelas i ännu
flera, särskildt holmium. Ytterbin utgör dock
hufvudmassan och därnäst den egentliga erbinjorden,
som först 1880 i rent tillstånd framställdes af Cleve.
Erbinjorden är rent rosenröd och löses i värme
tämligen lätt af syror till salter, som äro vackert rosenröda.
Dess eg. vikt är 8,6. De röda lösningarna af
erbinsalterna utmärkas af ett lika praktfullt som
intensivt absorptionsspektrum, först upptäckt af Bahr.
Likaledes afgifva de vid stark upphettning ett
grönaktigt ljus, som utgöres af de ljussorter, som
motsvara de mörka banden i absorptionsspektret.
Erbiumoxiden är en seskvioxid, Er₂O₃, men det
oaktadt en mycket stark bas. Metallen erbiums atomvikt
är 166. Efter Cleve har ingen erhållit ett lika
rent erbiumpreparat. Cleves erbiumpreparat har
spektrpskopiskt undersökts af S. Forsling.
P. T. C.*


Ercilla y Zúñiga [erthi’lja i thu’njiga], Alonso
de, spansk skald, f. 1533 i Madrid, d. där 1594,
var först page hos infanten don Filip och deltog sedan i fälttåget mot de
upproriske araukanerna på Chiles kust, hvarunder han utmärkte sig i många
drabbningar. Under sin vistelse i Chile anklagades E., till följd af ett
handgemäng med en af sina officerskamrater och däraf uppkomna oroligheter
i lägret, för anstiftande af uppror och dömdes jämte sin motståndare till
döden. De båda dödsdömde hade
redan bestigit schavotten, då budskap kom, att domen
blifvit ändrad. Efter långvarigt fängelse och många
skiftande öden återkom E. 1562 till Spanien. Därifrån
företog han en mängd resor till Frankrike,
Italien, Tyskland, Böhmen och Ungern. Från den
sista af dessa färder återkom han 1577 till Madrid.
Han hade 1570 ingått äktenskap och stod alltsedan
sin återkomst från Amerika synnerligen väl till boks
i hofkretsarna. Han omfattades med stor ynnest af
kejsar Rudolf. Mot slutet af sitt lif synes han hafva
fallit i onåd hos Filip II, hvilket gick honom djupt
till sinnes. 1857 restes i Madrid åt honom en
minnesvård. - E:s rykte grundar sig på hans stora
historisk-episka dikt L’Araucana (1569-90; nya
uppl. 1776, 1828 m. fl. gånger), hvars första och
bästa del han författade under själfva kriget i Chile.
Den är skrifven på ottave rime och utgör, enskilda
diktade episoder frånräknade, en trogen skildring (i
37 sånger) af de tappre araukanernas bedrifter i
nyssnämnda krig. Språket är klassiskt och rikt på
poetiska skönheter, men lokalfärg och individualisering
saknas. Såsom helhet gör verket mera intryck
af versifierad historia än af episk dikt. En poetiskt
värdelös fortsättning på E:s dikt utgafs (i 33 sånger)
1597 af D. S. Osorio. - "L’Araucana" är utgifven i
Rivadeneyras "Biblioteca de autores españoles" (vol.
XVIII) samt i utdrag med utförlig språklig och
litteraturhistorisk kommentar af J. Ducamin (Paris
1900).
(E.S-f.)

É. Erckmann. A. Chatrian.

Erckmann-Chatrian [-{atriä’], fransk författarfirma,
bestående af Émile Erckmann och
Alexandre Chatrian. Den förre, f. 20 maj
1822 i Pfalzburg (Elsass), d. 14 mars 1899 i
Lunéville, kom till Paris 1842 för att studera rättsvetenskap
och tog den s. k. tredje examen 1858, men
öfvergaf juridiken redan 1859 och lefde sedan dess
uteslutande som författare. Chatrian, f. 18 dec.
1826 i Soldatenthal (Elsass), d. 3 sept. 1890 nära
Paris, egnade sig först åt industriell verksamhet
och uppehöll sig någon tid i Belgien för att studera
glastillverkning, men slog sig snart med allvar på
litteraturen. 1847 ingingo dessa bägge män
författarbolag. Åtskilliga berättelser och teaterpjäser
utgåfvos, men framgången var till en början nästan
ingen och förtjänsten klen. De äro sedan
samlade i Contes fantastiques (1860) och Contes de
la montagne (s. å.). E. tvangs att återgå till
sina juridiska studier, och Chatrian blef
järnvägstjänsteman. 1859 gjordes ett nytt försök, med
novellen L’illustre docteur Mathéus, och från den
tiden var firmans rykte som romanförfattarbolag i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>