Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Estaing, Jean Baptiste Charles Henri Hector d´ - Estakad - Estaminet - Estampage - Estampe - Estancia - Estaol - Estate duty - Estatuto real - Este
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt befälhafvare för en eskader, med uppdrag att
bistå amerikanerna i kriget mot England. Han utkämpade
en oafgjord sjöstrid mot lord Howe, eröfrade öarna S:t
Vincent och Grenada samt vann äfven en seger öfver
engelske amiralen Byron, hvilket hade till följd,
att fransmännen fingo öfvervikt i de västindiska
farvattnen. Vid sin återkomst till Frankrike
1780 föll E. i onåd, men erhöll 1783 befäl öfver
en förenad fransk-spansk flotta. Därefter egnade
sig E. hufvudsakligen åt politiken. Under franska
revolutionen sökte han spela en medlares roll och
blef 1792 af nationalförsamlingen utnämnd till
viceamiral af Frankrike, men för sin tillgifvenhet
för konungahuset blef han 28 april 1794 giljotinerad.
O. E. G. N.*
Estakad (fr. estacade), befästningsk. 1. Medelst
pålar, sjöpalissader eller spanska ryttare åstadkommen
fast stängsellinje tvärs öfver ett vattendrag för
segelrännans afspärrande. - 2. Af sammanlänkade
farkoster, trädstammar, flottar l. d. anordnad
flytande stängsellinje till skydd för en bro emot
uppströms ifrån nedsläppta förstörelsemedel. En
sådan estakad, som kan åstadkommas äfven medelst
öfver vattendraget spända kättingar eller tåg,
som hållas flytande genom båtar, tunnor e. d.,
utlägges omkr. l km. uppströms om bron och vanligen
30° snedt mot strömriktningen med nedströmsändan i
lugnaste vattnet. Estakaden förankras väl; och för
egna fartygs genomfart anordnas så, att en del af
densamma kan lossas och flottas undan samt sedan
åter säkert infästas. ’
L. W:son M.
Estaminet [-nä’], fr. (härledningen oviss), urspr,
en offentlig lokal för tobaksrökning, biljardspel
o. d.; kafé af andra ordningen, motsvarande tyskarnas
"kneipe".
Estampage [estãpa’§], fr. (af estampe,
stans), pressning med stans; afklappning,
pappers-(papp-)aftryck af hieroglyfer eller runskrift
o. d.
Estampe [-ã’p], fr. (af it. stampa, tryck, aftryck),
aftryck af en platta; kopparstick, stålstick.
Estancia [esta’nthia], sp. (af esta’r, vistas,
uppehålla sig), boning, vistelseort; särskildt
i Argentina benämning på landtgårdar, som äro
uteslutande afsedda för boskapsskötsel och
mejerihandtering. Deras egare kallas estanciéros.
Estaol, bibliskt namn på en stad i Dans stam enligt
Jos. 19: 41, i Juda stam enligt Jos. 15: 33, troligen
det nuv. Aschuva. E. S-e.
Estate duty [isteít djo’ti], eng. Se Arfsskatt,
sp. 1425.
Estatuto real, sp., "kungligt statut", en
författningslag, som utfärdades af Spaniens
regentinna, änkedrottning Kristina, i april 1834 och
förändrade cortes’ sammansättning i mera liberal
anda. Genom militärrevolten i La Granja upphäfdes
denna författningslag i aug. 1836.
Este, stad i italienska prov. Padua (Venezia),
vid floden Frassine. 8,876 inv. (1901; som kommun
10,962 inv.). Porslins- och fajansfabriker. Staden,
som är mycket gammal, är stamort för familjen Este.
Este, ett af Italiens äldsta och ryktbaraste
furstehus, förde i 10 :e årh. titeln markgrefvar. Med
Azzo II:s (d. 1097) söner Welf IV (d. 1101)
och Fulco I (d. efter 1135) delade sig släkten i
två grenar. Från den förre, som 1070 blef hertig af
Bajern, härstammade den tyska l. Welf-esteska grenen;
från Fulco I den italienska l. Fulco-esteska grenen.
Till den förra höra de ännu lefvande
husen Braunschweig och Hannover; den senare grenen
förvärfvade Ferrara, Mark Ancona, Modena och Reggio
samt utgick på svärdssidan 1803 med Rinaldo III. Från
dennes dotter Maria Beatrix och ärkehertig Ferdinand
af Österrike härstammade huset Österrike-Este, som
utslocknade på svärdssidan 1875. - Huset är berömdt
för sitt storartade mecenatskap mot konstens idkare.
 |
| Hertigarnas af Este slott i Ferrara. |
|
| Alfons I Este |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
