Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 995-996 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Etjmiadzin, Edzmiatsin l. Etschmiadzin - Etlar, Carit (Carit Etlar) - Etna - Etnark - Etnicism - Etnisk - Etnograf - Etnografi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvaraf 62 proc. armenier, 31 proc. tatarer och
7 proc. kurder, hvilka alla lefva af åkerbruk
och boskapsskötsel. Hufvudort är byn Vagarsjapat
(Balarsjapat), vid nedannämnda kloster, med 3,400
armeniska inv. (1897).

2. Gammalt berömdt armeniskt kloster i nämnda
distrikt, 22 km. v. om staden Erivan. Det består
af tre med murar omgifna delar, hvar och en med sin
kyrka, näml. det egentliga E. med kyrkan Sjoghagat
l. Sjolakath ("ljusets utflöde"), den äldsta delen,
kyrkan S:ta Hripsime, n. ö. därom, och kyrkan S:ta
Kajane (Gajiane), s. ö. om egentliga E. Klostret
kallas därför af turkarna Ütsch-Kilissi ("tre
kyrkor"). Där finnas en klosterskola, ett dyrbart
handskriftsbibliotek, hvars skatter (655 nummer,
dels historiska, dels och mest religiösa verk; endast
481 äro armeniska; jfr Brosset,, "Catalogue de la
bibliothéque d’E.", 1840) ännu icke kunnat utnyttjas
af vetenskapen, äfvensom ett boktryckeri, hvarifrån
bl. a. många sällsynta armeniska verk utgått, och ett
pilgrimshärbärge. Klostret fick sitt namn af armeniska
kyrkans grundläggare Gregorius Illuminator (början
af 4:e årh.). Detta betyder "den enfödde nedsteg"
och syftar på en vision, som Gregorius hade och i
hvilken han såg Jesus nedstiga från himmelen. E. har
sex gånger växlat plats, men återkom 1441 till sitt
första läge. Det är icke blott (sedan dess) säte för
"alla armeniers öfverste patriark och katholikos",
utan äfven för armeniska kyrkans andliga akademi
och dess högsta synodala styrelse. E. är därför
den heligaste ort för alla armenier, hvar de än
lefva kringspridda på jorden. Om möjligt vallfärda
de till denna sin centralhelgedom, särskildt kyrkan
Sjoghagat, om hvilken de obildade tro, att den ligger
i jordens medelpunkt. Genom freden i Turkmantschai
1828 afträddes E. af Persien till Ryssland.

Etlar, Carit (Carit Etlar), pseudonym för
J. K. K. Brosböll.

Etna, sedt från Catania.

Etna (grek. Αἴτνη, lat. Ætna, arab. Djebel, hvaraf
sicilianernas benämning Gibello l. Mongibello),
en på Siciliens östkust belägen vulkan, som är den
största i Europa och som genom sitt isolerade läge
synes på långt håll och erbjuder en synnerligen
majestätisk anblick. Från midten af en ofantligt
vidt utbredd, svagt lutande, sköldformig bas, som
utgör bergets nedre och största del, reser sig den
af uppkastade slaggstycken, aska och lava bildade
egentliga vulkankäglan, hvars öfversta topp, med den
trattformiga krateröppningen, höjer sig 3,279 m. öfver
hafsytan. Denna öfre del af berget är nästan alltid
betäckt af snö. Öfverallt på den sköldformiga
basen befinner sig en mängd mindre vulkankäglor
(eruptionskäglor), från hvilka, likasom från
hufvudkratern, under de vulkaniska utbrotten
tidtals frambrutit smält lava, som i form af strömmar
(lavaströmmar) nedflutit utefter bergets sidor och
t. o. m. sträckt sig förhärjande fram genom de nedre,
bördiga fälten, stundom ända till hafvet. Bland
E:s ganska många, historiskt kända utbrott var
det, som egde rum 1669, det betydligaste. Flera
städer och byar blefvo då ödelagda. Äfven i 19:e
årh. har E. flera gånger varit i verksamhet, men
på senare tid utsänder kratern på bergets spets
nästan aldrig några lavaströmmar, utan endast ånga,
bomber och vulkanisk aska. Ett observatorium har
inrättats vid kraterkäglans bas, på 2,947 m. höjd,
nära det bekanta Casa del inglesi (engelsmännens
hus), där bergbestigare bruka tillbringa natten.
E. E.

Etnark (grek. ethnarches, folkbehärskare, af
ethnos, folk, och archein, behärska), titel
på landsfurstar i Syrien och Palestina under
romersk öfverhöghet i antiken; provinsstyresman,
ståthållare. - Etnarki, en etnarks förvaltningsområde;
provins, ståthållarskap.

Etnicism (af grek. ethnos, folk, pl. ethne,
eg. folken, hos medeltidens kristna författare
benämning på alla icke-kristna och icke-judar),
hedendom, tro på flera gudar.

Etnisk (grek. ethnikos; jfr Etnicism),
som är utmärkande för en folkstam; hednisk.

Etnograf, person, som sysselsätter sig med studiet
af etnografi (se d. o.), folkforskare, folkskildrare.

Etnografi (af grek. ethnos, folk, och grafein,
beskrifva), vetenskapen om människan sådan
hon framträder i samfundsgrupper såsom familj,
släkte, folk. Förr likställdes etnografi och
antropologi (se d. o.), men numera begränsar man
antropologien till den fysiska sidan af människans
lif och etnografien till den kulturella. Skillnaden
mellan dessa vetenskaper ligger icke i föremålet,
utan i uppfattningssättet af detta. Antropologien
fattar människan som ett exemplar af släktet Homo;
etnografien betraktar henne i hennes samband med
ett visst bestämdt folksamfund. Man ger numera ofta
etnografi en mera inskränkt betydelse i motsats mot
etnologi, då med den förra afses den beskrifvande,
med den senare den jämförande vetenskapen. Till
etnologien höra då till väsentliga delar sociologi,
jämförande religions- och rättshistoria samt tyskarnas
"vergleichende litteraturgeschichte". Etnografien
har sålunda till uppgift att skildra de för
hvarje särskildt folk utmärkande kulturella
egendomligheterna, sådana de under inverkan af
den omgifvande naturen och historiska förhållanden
utvecklat sig, hvaremot etnologien har till uppgift
att påvisa allmänna likheter, "lagar". Etnografien
begränsas numera allmänt till naturfolken. Motsvarande
undersökningar beträffande kulturfolken hänföras
till kulturhistorien. Ett väsentligt framsteg har det
vetenskapliga studiet af etnografien gjort därigenom,
att de etnografiska museerna (se d. o.) under
senare hälften af 1800-talet förvandlades från
kuriosasamlingar till vetenskapligt ordnade museer.

Litt.: Waitz och Gerland. "Anthropologie
der naturvölker" (6 bd, 1859-72), Fr. Müller,
"Allgemeine ethnographie" (2:a uppl. 1879), Peschel,
"Völkerkunde" (7:e uppl. 1897), Ratzel, "Völkerkunde"
(2:a uppl. 1894), Schurtz, "Katechismus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>