Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stadsbefolkningen i E. 1860 beräknas ha upptagit 26
proc. af folkmängden, men numera 36 proc. I det
germanska E. ("Nordväst-Europa") har städernas andel
under samma tid vuxit från 34 till 51 proc. i det
romanska ("Sydväst-Europa") från 34 till 45 proc.,
i Öst-Europa från 11 till 16 proc. Af städer med
öfver 50,000 inv. fanns år 1860 ett antal af 133;
nu åter hinner antalet till omkr. 370. Af E:s hela
folkmängd bodde förstnämnda år endast 8 proc. i dylika
städer, numera åter 17 proc. På hvarje tusental
inv. i E. räknar man f. n. årligen 8 giftermål,
36 födelser och 24 dödsfall. För människosläktet i
dess helhet anses födelsernas antal numera utgöra
42 på tusen och dödsfallens 33. Öfverskottet
skulle alltså för hela släktet utgöra ung. 9
årligen på tusen inv., men i E. utgör detsamma 12.
(G. S-g.)
Näringar och kommunikationer, I E. finnas
omkr. 1 mill. nomader; alla öfriga invånare äro
bofasta. E:s viktigaste näring är jordbruk, ehuru
det icke längre finnes något folk, som uteslutande
lefver af detta. Af E:s areal (bortsedt från Island,
Färöarna, Malta och de allra minsta staterna), 950,8
mill. har, äro 271,8 mill. (28,e proc.) odlad jord,
139,7 mill. (14,7 proc.) naturlig äng, 314 mill. (33
proc.) skog och 225,3 mill. (23,7 proc.) annat slags
jord. Af den odlade jorden voro (1901) 3,9 mill. har
trädgård, 9,2 mill. vinland, 160,6 mill. odlade
med säd, 17,5 mill. med rotfrukter, 26,5 mill. med
foderväxter, 8,6 mill. med andra växter samt 45,5
mill. trädesjord. I medeltal voro 1896-1900 43
mill. har besådda med hvete, 41,8 mill. med råg, 17,1
mill. med korn, 31,9 mill. med hafre, 10,7 mill. med
majs och 11,6 mill. med potatis. Hela skörden af
de fem viktigaste sädesslagen steg 1896-1900 i
medeltal till 1,367,8 mill. deciton samt 1904 till
1,526,6 mill. deciton. Dock räcker skörden endast
undantagsvis till att täcka behofven. 1896-1900 steg
den årliga bristen på hvete och råg i medeltal
till 60,9 mill. deciton samt 1901 till 99,4
mill. deciton. Däremot uppvisa åren 1902-04 ett
årligt öfverskott af skördadt hvete och råg af i
medeltal 18,3 mill. deciton. Den årliga skörden af
potatis steg 1896-1900 till 1,045,8 mill. deciton,
hvilka täcka konsumtionsbehofvet. Af vin producerade
E. 1898-1902 i medeltal årligen 134,7 mill. hektoliter
(mot 13,4 mill. hl. i andra världsdelar). Af
husdjur egde E. omkr. 1900: 42,2 mill. hästar
(mot 45,7 mill. i de öfriga världsdelarna), 124,9
mill. nötkreatur (mot 277,8 mill. i de öfriga
världsdelarna), 184,2 mill. får, 20,3 mill. getter
och 65,s mill. svin (mot i de andra världsdelarna 333
mill. får, 48 mill. getter och 82,4 mill. svin). -
Skogsbruket är för stora delar af E. en mycket viktig
inkomstkälla. De förnämsta exportländerna äro, ordnade
efter värdet af exporterade oarbetade trävaror,
Österrike-Ungern, Sverige, Ryssland, Finland och
Norge. Af ännu större betydelse är bergsbruket. Under
1896-1900 producerades i medeltal årligen i E. utom
Ryssland (hvars produktion ej skiljes från Asiatiska
Rysslands, men endast i fråga om guld i Ural,
järn och stål samt stenkol är af någon betydenhet)
7,791 kg. guld, 533,227 kg. silfver (däraf 194,844 i
Spanien och 178,033 i Tyskland), 350,154 ton zink,
443,028 ton bly, 83,768 ton koppar, 21,1 mill. ton
tackjärn (25,5 mill. ton 1903), 13,4 mill. ton stål
(17,8 mill. ton 1903), 435,4 mill. ton stenkol (däraf
212,3 mill. ton i Storbritannien och 129,3 mill. ton
i Tyskland). 1903 uppgick stenkolsbrytningen till
498,9 mill. ton, däraf 234 mill. ton i Storbritannien
och 162,5 i Tyskland. - E:s industri öfverträffar
ännu öfriga världsdelars i både mångsidighet och
kvantitet. Dess i ekonomiskt afseende viktigaste
branscher äro bomulls- och metallindustrierna. Antalet
spolar i bomullsindustrien beräknades 1903-04 utgöra
omkr. 83,5 mill. (mot 22,9 i Förenta staterna);
för öfriga industrier saknas sammanfattande
sifferuppgifter. - Världsdelens handel stiger till
nära 70 proc. af hela jordens. De europeiska staternas
sammanlagda införsel belöpte sig 1896-1900 årligen
till i medeltal 28,729,7 mill. kr. och deras utförsel
till 23,198,5 mill. kr. E:s handelsflotta (af fartyg
om 50 ton och däröfver) beräknades af A. N. Kiær
för 1902 stiga till 13,103 ångbåtar om 13,468
mill. ton och 19,349 segelfartyg om 5,622 mill. ton
eller tillsammans 32,452 fartyg om 19,090 mill. ton
eller i förmedladt tontal (d. v. s. segelfartygens
tontal + 3,6 gånger ångfartygens tontal) 54,130
mill. Lägges därtill de europeiska besittningarnas i
andra världsdelar, stiger summan till 38,319 fartyg
om 56,669 mill. ton eller 88 proc. af hela jordens
tontal. E:s största hamnstäder med hänsyn till
tontalet af från utlandet ankomna eller dit afgångna
fartyg voro 1903 London (19,0 mill. ton), Antwerpen
(18,1 mill. ton), Hamburg (16,5 mill. ton), Liverpool
(14,5 mill. ton), Rotterdam (13,6 mill. ton), Cardiff
(13,2 mill. ton), Marseille (11,3 mill. ton) och
Genua (10,0 mill. ton). - Längden af E:s järnvägar
steg 1903 till 302,002 km. (medan Förenta staternas
i Amerika voro 334,100 km.). Af de europeiska
järnvägarna voro år 1900 128,336 km. statsbanor
och 157,273 km. enskilda banor. Det kapital, som
i dem nedlagts, beräknades till 73,8 milliarder
kronor. Antalet postanstalter steg 1902 till 141,484;
antalet befordrade bref och bref kort var öfver 10,5
milliarder och alla postförsändelser tillsammans öfver
18 milliarder stycken. - Telegraflinjernas längd
var 1902 854,792 km. (trådlängden steg till nära
3,5 mill. km.); antalet telegrafstationer utgjorde
87,930 och antalet taxerade telegram 273,4 mill.,
däraf 65,6 mill. internationella. Telefonapparaternas
antal 1903-04 beräknades till 1,24 mill.
Politisk indelning. I E. finnas f. n. 77 stater,
nämligen 45 monarkier och 31 republiker, hvartill
kommer skyddsstaten Kreta. Af dem äro dock 51
stater förenade i två förbundsstater: Tyska riket,
som omfattar 4 konungariken, 6 storhertigdömen,
5 hertigdömen, 7 furstendömen, 3 republiker och
ett riksland (inalles 26 stater), samt Schweiz,
som består af 25 stater (kantoner); dessutom äro
Österrike och Ungern samt Ryssland och Finland
förenade med hvarandra i unioner, och tre stater
stå under främmande öfverhöghet, nämligen Andorra
under Frankrikes samt Kreta och Bulgarien under
Turkiets. Bland Europas stater intaga 6 rangen som
stormakter, nämligen Frankrike, Storbritannien,
Preussen (Tyskland), Österrike-Ungern, Ryssland och
Italien. Af dessa höra tre till den germanska rasen,
två till den romanska och en till den slaviska.
Egendomligt för E. är, att många af dess stater
förvärfvat sig kolonier i andra världsdelar och
därigenom bidragit till att utbreda europeisk kultur
i dessa. På detta sätt har största delen af Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
