Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 1159-1160 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Exlibris - Ex mandato - Exmoor, E. Forest - Exmouth - Exmouth - Exner, Franz - Exner, Siegmund - Exner, Johan Julius - Ex nihilo nihol fit - Exoascaceæ - Exobasidiaceæ - Exocarpus - Exochorda grandiflora - Exocoetus - Exod. - Exodermis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

zur gegenwart" (1890) och "Bücherzeichen des
XV. und XVI. jahrhunderts" (1894), G. A. Seyler,
"Illustriertes handbuch der ex-libris-kunde" (1895),
W. Hamilton, "French bookplates" (1896), och K. E. zu
Leiningen-Westerburg, "Deutsche und österreichische
bibliothekszeichen" (1901). Till utgifvande i
Turin förberedes (1907) en "Guide international des
collectionneurs d’ex-libris", under redaktion af
grefve E. de Budan. R. G.

Ex mandato, lat. (se Mandat), efter uppdrag,
på befallning.

Exmoor, E. Forest [erksmöo få’rist], en genom
djupa dalar i långa åsar upplöst högslätt, förr
skogbevuxen, nu hedliknande, delvis sumpig, belägen
vid Bristolkanalen, på gränsen mellan grefsk. Devon
och Somerset. Användes mest till fårbeten och
uppfödande af ponnyer. Se Page, "An exploration of
E." (4:euppl. 1895).

Exmouth [e’ksmäuth], sjöstad i östra delen af
engelska grefsk. Devon, vid mynningen af floden Exe,
16 km. nedanför Exeter. 10,485 inv. (1901). Dockor,
fiske och spetsfabrikation. Det var en liflig sjöstad
redan i 13:e årh. Sedermera sjönk dess välstånd, men
växte åter i början af 18:e årh. Det har ett mycket
besökt hafsbad och mildt klimat. Ln.

Exmouth [e’ksmäuth], viscount, engelsk amiral. Se
Pellew.

Exner. 1. Franz E., österrikisk filosof,
f. 1802 i Wien, d. 1853 i Padua, utöfvade 1832-45
stort inflytande som professor i filosofi i Prag,
var sedermera ministerialråd i det österrikiska
undervisningsministeriet och afböjde tvenne gånger
anbudet att blifva undervisningsminister. 1848
blef han medlem af kejs. akademien i Wien. E. var en
framstående anhängare af den herbartska filosofien och
bidrog mycket till störtandet af den hegelska skolans
anseende. Skrifter: Ueber nominalismus und realismus
(1841) och Die psychologie der hegelschen schule
(1842-44) m. fl.

2. Siegmund E., österrikisk fysiolog, f. 1846 i Wien,
blef med. doktor 1870, e. o. professor i fysiologi
i Wien 1875 samt ord. professor där 1891. Han har
offentliggjort många undersökningar, förnämligast
på nervfysiologiens och sinnesfysiologiens område,
bland hvilka märkas särskildt följande större
arbeten: Die localisation der functionen in der
grosshirnrinde des menschen (1881), Die physiologie
der facettirten augen von krebsen und insecten
(1891), Entwurf zu einer physiologischen erklärung
der psychischen erscheinungen (1894). I förening med
Gad utgaf E. 1887-93 "Zentralblatt für physiologie".
B. T-dt.

Exner, Johan Julius, dansk målare af bömisk härkomst,
f. 30 nov. 1825 i Köpenhamn, var handtverksmålare,
innan han blef lärjunge af J. L. Lund och
konstakademien. Hans försök att utbilda sig i det
historiska facket voro mindre tillfredsställande,
och hans talang nådde sin fulla utveckling först då,
när han fann sitt rätta område som genremålare. Till
en början sökte han ämnen för sina framställningar
på Amager, och hans milda, skälmskt humoristiska
skildringar af Amagerbondens lif förvärfvade honom
hastigt ett aktadt namn och fingo genom litografier
en spridning, som knappast kommit någon annan dansk
målares arbeten till del. Sedermera har han också
med framgång skildrat scener ur den själländska
bondeklassens lif samt i
en och annan tafla drag af svenskt folklif. Därjämte
har E. på de senare åren med smak och förstånd målat
porträttgrupper med hela figurer (under naturlig
storlek), så sammanställda med sina omgifningar,
att de blifvit verkliga genrebilder från den bildade
medelklassens lif. Till dessa kan räknas Chr. Winther
på spatsertur, som hör till en porträttserie af danska
skalder. -

E:s motivkrets framgår med all klarhet
af namnen på de 9 målningar, som representera honom
i Köpenhamns konstmuseum: En Amagerhustru räknar
sina pengar, En fattig kvinna väntar på ett krus öl,
Söndagsbesök hos farfar, Gille hos en bonde på Amager,
Svarta-Petterspelarna, Den lille konvalescenten,
En gammal man förseglar ett bref, Ett telegram
och Bondegille i Hedebotrakten. E:s målningssätt
är ytterst vårdadt, putsadt och utpensladt,
"dagligstuekunst" till anda och hållning. Det
omsorgsfulla och kärleksfulla utförandet och
ej minst de trefliga motiven skaffade honom en
betydande popularitet. Sedan 1866 är han led. af
Akad. för de fria konsterna. 1872-93 var han lärare
vid konstakademien i Köpenhamn och fick professors
titel 1876. Ph. W. G-g N.

Ex nihilo nihil fit, lat. Se Nihil.

Exobascaceæ. bot., en familj bland Ascomycetes, hvars
arter delvis äro mycket allmänna och förorsaka de
under namnen "häxkvastar", "plommonpungar" m. m. kända
sjukliga ombildningarna af åtskilliga högre
växters grenar, blad och frukter. Jfr Häxkvast.
G. A. (G. L-m.)

Exobasidiaceæ, bot., en liten familj bland
basidiomyceterna, innefattande parasitiska arter,
som vanligen åstadkomma betydlig hypertrofiering
af den angripna växtdelen. De flesta förekomma
på erikacéer. Mycket vanlig i hela Sverige
är Exobasidium Vaccinii, som på bladen af
lingon, blåbär m. fl. förorsakar uppkomsten
af rödaktiga eller hvita uppsvallningar.
G. L-m.

Exocarpus Labill., bot., växtsläkte af
fam. Santalaceæ, med 14 träd eller buskar med
vanligen spridda, ofta lätt affallande eller till
fjäll reducerade blad och små blommor. Frukten är
en stenfrukt, hvars skaft blir starkt uppsvälldt,
köttigt, rödt eller gult. De flesta arterna förekomma
i Australien, där fruktskaften af E. latifolia och
E. cupressiformis, det s. k. inhemska körsbärsträdet,
ätas. Af den förra arten erhålles ett slags sandelträ,
af den senare ett fast virke, som användes till
snickeri- och svarfveriarbeten. Jfr Australien,
sp. 455. G. L-m.

Exochorda grandiflora Lindl., bot., en till
fam. Rosaceæ hörande, utmärkt vacker, 1-2 m. hög
prydnadsbuske med klasar af stora, hvita blommor,
härstammande från Kina. G. L-m.

Exocoetus [-setus], zool. Se Flygfiskar.

Exod., förkortning för lat. Exodus (2:a Mose bok).

Exodermis (af grek. exo. utanför, och derma, hud),
bot., kallas primärbarkens yttersta,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>