Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 1175-1176 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Explosionsmaskin - Explosionsmotor - Explosionspatron - Explosionstryck - Explosiv - Explosiva ljud, Explosivor - Explosivor - Exponent - Exponentialekvation - Exponentialfunktion - Exponentialkurva - Exponentialräkning - Exponera - Export - Exportförbud

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

såsom lysgas, särskildt beredd generatorgas
(t. ex. dowsongas, torfgas) eller masugnsgas,
samt petroleummaskinen, som i sin arbetscylinder
själf alstrar sin drifgas af direkte infördt
flytande bränsle, petroleum (bergolja) eller
dess produkter. Petroleummaskinerna bero till
sin anordning af det slags petroleum, hvarmed de
skola drifvas. Bensinmotorer konstrueras för de
lätta oljor, som i Sverige gå under benämningen
"bensin". Fotogenmotorer äro afsedda för de något
tyngre lys- eller brännoljor, som i Sverige kallas
"fotogen". Gasolinmotor är en bensinmotor för
särskildt lätt olja. Oljemotor kan beteckna
en petroleummaskin i allmänhet, men användes
särskildt som benämning å motorer för tung olja,
råolja, nafta o. d. Se vidare Förbränningsmotor,
Gasmaskin och Petroleummaskin.

Explosionsmaskinen har under de senare åren fått en
synnerligt stor betydelse. På många områden, där förr
ångmaskiner uteslutande förekommo, användas nu med
större fördel gasmaskiner och fotogenmotorer äfven
vid afsevärda kraftbelopp. Den nutida utvecklingen
af små snabbgående, lättskötta fordon och farkoster
med egen maskinkraft – automobiler, motorbåtar och
styrbara luftskepp – har möjliggjorts af bensinmotorn
genom dess enkelhet och låga vikt pr hästkraft.
G. H-r.

Explosionsmotor, tekn. Se Explosionsmaskin.

Explosionspatron. Se Patron.

Explosionstryck. Se Explosion.

Explosiv (af lat. explodere, utdrifva, utstöta),
som genom mekanisk åverkan (stöt eller friktion)
eller genom uppvärmning kan bringas att explodera
(se Explosion). - Om explosiva varor och om sådanas
transporterande å järnväg se k. förordningar
af 19 nov. 1897. Jfr k. kung. 17 juni 1898. -
Explosiva ämnen. Se Explosion.
E. S-m.

Explosiva ljud, Explosivor (af lat. explodere,
utdrifva, utstöta), kallas sådana språkljud,
hvilka frambringas därigenom, att en i talkanalen
åstadkommen kontakt mellan ett par talorgan plötsligt
upphäfves. Detta upphäfvande af den ifrågavarande
spärrningen kan ske på två olika sätt alltefter
den förhandenvarande graden af muskelspänning
hos de kontakten bildande talorganen: 1) Sprängning
medelst en exspirationsstöt, ifall de artikulerande
organen äro vid själfva artikulationsstället
jämförelsevis hårdt spända och därför fastare
sammanslutna. Resultatet af sprängningen blir
en s. k. tenuis l. ett sprängljud,
t. ex. p, t, k i gap, mat, sak. 2) Lösning genom
organens egen muskelverksamhet, ifall dessa vid
själfva artikulationsstället äro jämförelsevis
slappa (eller åtminstone icke hårdt spända) och
därför lösare sammanslutna. Resultatet blir en
s. k. media l. ett lösningsljud, t. ex. dels
b, d, g i tub, bod, våg, vid hvilka ännu en
svag exspirationsstöt medverkar till kontaktens
upphäfvande, dels m, n i mat, natt, vid hvilka
uteslutande de aktiva organens muskelverksamhet
åstadkommer kontaktens upphäfvande. Jfr vidare Noreen,
"Vårt språk" I, 367 ff. och där citerad litteratur.
Ad. N-n.

Explosivor. Se Explosiva ljud.

Exponent (af lat. exponere, utsätta, framställa). 1
Mat., det tal, som angifver, att ett antal lika
storheter blifvit hopmultiplicerade. Exponenten, som
är lika med storheternas antal, tecknas till höger
ofvanför själfva storheten. Så är t. ex. 7 exponent
till uttrycket a⁷, som åter är liktydigt med a . a . a
. a . a . a . a. Exponentbeteckningen, af hvilken spår
finnas redan under medeltiden, infördes af Cartesius
(1596-1650). Sedermera har man på det inom matematiken
vanliga sättet generaliserat betydelsen af exponent
därhän, att exponent kan vara icke blott ett helt tal,
utan en kvantitet hvilken som helst. Början därtill
gjorde Newton genom införande af bråkexponenter,
hvilka äro liktydiga med rotmärken,

så att t. ex. a^1/2 = Va. - 2. Karakteristiskt uttryck
(för en åsikt, en riktning o. s. v.). - 3. Utställare
(vid expositioner). 1. G. E.*

Exponentiälekvation, mat., ekvation, i hvilken den
obekanta storheten förekommer såsom exponent. Den
enklaste exponentialekvationen är af formen a^x=b.
G. E.*

Exponentialfunktion, mat., en exponentialstorhet,
i hvilken exponenten är den oberoende
variabeln. Exponentialfunktionen är en af de
enklaste hela transcendenta funktionerna, hvilkas
kännetecken är att kunna utvecklas i en för alla
värden på variabeln gällande oändlig serie, som
fortskrider efter stigande potenser af variabeln. För
exponentialfunktionen ex gäller sålunda utvecklingen
e^x=1+x/1+x²/1.2+x³/1.2.3+ etc.

I. F.

Exponentialkurva, mat., kroklinje, hvars ekvation är
y=a^x.

Exponentialräkning, mat., räkning med
exponentialstorheter. Namnet begagnades
ursprungligen af Jean Bernoulli för metoden att
bestämma differentialer till exponentialstorheter.
G. E.*

Exponentialstorhet, mat., storhet, i
hvilken den obekanta eller föränderliga
storheten ingår såsom exponent, t. ex. e^x.
G. E.*

Exponera (lat. exponere), utsätta, utställa
till allmänt beskådande; blottställa, prisgifva;
utlägga, förklara; för ljusets inverkan utsätta en
fotografiplåt.

Export (af lat. exportare, utföra), utförsel
af varor från ett land till främmande länder; de
varukvantiteter, som utföras. (Motsats: Import.) Se
Införsel och Utförsel samt jfr Handelsbalans, Reexport
och Tull. - Exportera, utföra, utskeppa (varor till
främmande länder) - Exportör, en som gör affärer i
utförsel af varor.

Exportförbud, förbud mot utförande från ett land af
vissa varor, var ett under den merkantilistiska tiden
vanligt medel att befordra den inhemska produktionen
och exporten af fabrikat (t ex. exportförbud för ull
för att främja ylleindustrien eller för lump för att
befordra pappersindustrien eller, å andra sidan, för
säd för att skaffa de industrielle arbetarna billigt
bröd). Numera har detta medel till exportindustriens
utveckling, såsom i själfva verket varande i hög
grad orättvist och f. ö. oftast ej ledande till
åsyftadt resultat, fullständigt öfvergifvits. I
Sverige förekommo ännu i tulltaxan af 1824 28 olika
exportförbud, och det sista af dessa (mot utförsel af
malm) afskaffades först 1857. Exportförbud af annan
art kunna emellertid ännu undantagsvis förekomma,
nämligen såsom tillfälliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>