Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 1179-1180 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Expresspumpar - Expresstudsare - Expresståg - Exprobration - Ex professo - Expromission - Expropriation - Expropriera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

900 gånger så stor som vid 10 hvarf, men vattenslagen
undgås på följande sätt. Kolfslagets längd göres
mycket liten (endast 1 à 2 dm. i st. f. 1 à 2 m.),
luftklockorna tagas mycket stora i förhållande
till pumpcylinderns volym och placeras dessutom
helt nära intill cylindern, så att den vattenmassa,
som accelereras af pumpkolfven, blir helt liten;
pumpventilerna göras lättare liksom de fjädrar,
som belasta dem; åt ledningarna gifves en relativt
stor vidd, så att vattnet kan passera genom dem
med obetydlig hastighet och i följd däraf med
jämförelsevis små skadliga hinder. Alla dessa
omständigheter tillsammans göra det möjligt att låta
pumparna arbeta med långt större hastighet, än man för
en jämförelsevis kort tid sedan ansåg sig kunna ernå.

Tvilling-expresspump, direkt drifven af elektromotor.

O. E. W.

Expresstudsare. Se Jakt.

Expresståg, järnv., sådana snälltåg, som med
stor hastighet och ett fåtal stationsuppehåll
framföras direkte mellan kontinentens metropoler
och sommartid äfven till de förnämligaste bad- och
kurorterna. Vagnarna i dessa tåg utgöras, jämte
en restaurationsvagn och behöfliga bagagevagnar,
uteslutande af 1:a-klass-vagnar, hvilka i vissa tåg
tillhöra det belgiska "Compagnie des wagon-lits". Utom
biljett till 1:a klass fordras på dessa tåg äfven en
viss tilläggsafgift. Tågen benämnas efter de linjer
och trakter de trafikera, t. ex. "Nord-expressen"
för linjen Petersburg-Berlin-(Ostende)-Paris,
"Sydexpressen" för linjen Paris-Madrid-Lissabon,
"Orient-expressen" för linjen Paris-München-
Wien-Budapest-Konstantinopel, o. s. v. H. L.

Exprobration (lat. exprobratio), förebråelse,
tillvitelse.

Ex professo, lat. (af professus, part. pret. af
profiteri, offentligen erkänd, uppenbar), i egenskap
af yrkes-, konst- eller vetenskapsidkare; såsom
verklig fackman; med sakkunskap.

Expromission (af lat. expromittere, lofva att
betala), jur., en persons inträdande såsom gäldenär i
en annans ställe, när detta åtagande utgår från den
nye gäldenären själf, utan öfverenskommelse med den
förre gäldenären. Expromission är således en art
delegation (se d. o.). I. Afz.

Expropriation, den lagliga åtgärd l. procedur,
hvarigenom jord eller lägenhet exproprieras. Se
Expropriera.

Expropriera (af lat. ex, af, från, och proprius,
egen), jur., ett rättsenligt förfarande, hvarigenom
någon af hänsyn till ett allmänt intresse tvingas
att afstå en honom tillkommande rätt eller underkasta
sig inskränkning däri. Regelmässigt förutsattes ock,
att ersättning skall utgå. Rättsförlusten
motsvaras i allmänhet direkt af ett rättsförvärf,
för staten eller annat subjekt; så behöfver dock icke
nödvändigtvis vara förhållandet (jfr stadgandena i
k. förordn, ang. patent 16 maj 1884, § 17). I franska
nationalförsamlingens "förklaring af människans och
medborgarens rättigheter" af 26 aug. 1789, hvilken
sedan ställdes i spetsen för konstitutionen af 3
sept. 1791, uttalades, att eganderätten vore helig
och okränkbar och att ingen kunde beröfvas densamma,
utom då ett tvingande allmänt behof kräfde det, och
då under villkor af skälig ersättning. Ett likartadt
uttalande har sedermera funnit plats i de flesta
moderna europeiska statsförfattningar. Den svenska
statsförfattningens besläktade lagrum, § 16 af 1809
års regeringsform, yttrar sig icke om expropriation.

Från den svenska rättens ståndpunkt innefattar
expropriation i inskränkt och egentlig mening ett
rättsligen framtvingadt afstående och motsvarande
förvärf af rätt till jord eller lägenhet enligt
k. förordn, angående jords eller lägenhets
afstående för allmänt behof 14 april 1866 eller
därtill sig anknytande lagstiftning. Den gällande
svenska expropriationsrätten i egentlig mening har
utvecklats i anslutning till stadgandena i 25 kap. 1
§ Byggningabalken af 1734 års lag, hvilket lagrum
för ett särskildt fall, anläggning af landsväg,
möjliggör expropriation. En expropriationsförfattning
af mera allmän räckvidd erhöll man i en k. förordn. 20
nov. 1845. Denna förordning, som 1854 underkastades
vissa ändringar rörande expropriation för utläggning
af elektriska ledningstrådar, utgör grundval för
k. förordn, ang. jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof 14 april 1866. Häri stadgas: "Där
Konungen pröfvar nödigt, att jord eller lägenhet,
som enskild man, menighet eller inrättning tillhörer,
begagnas skall, antingen till rikets försvar, till
allmän väg, bro, hamn eller lastningsplats, till torg
eller gata i stad, till uttappning eller sänkning
af sjö, till strömrensning, farled eller annan
vattenledning, till allmän byggnad eller till dylikt
allmänt behof, vare egare pliktig att afstå hvad för
ändamålet fordras; njute dock den, som härigenom skada
lider, ersättning därför". Vidare kan Konungen, därest
egare af flygsandsfält försummat att därom taga sådan
vård, som särskildt är föreskrifven, förordna,
att fältet skall afstås; härvid skola reglerna om
expropriation tillämpas. Kan ej öfverenskommelse
träffas om ersättning vid expropriation, skall frågan
härom pröfvas af särskild nämnd, som tillsättes vid
underrätten i den ort, där jorden eller lägenheten
är befintlig. Nämnden, hvars ledamöter äro nio,
utses genom samverkan af domstol och parter. Vid
bestämmandet af ersättning för jord eller lägenhet,
som skall afstås, skall nämnden i penningar uppskatta
såväl jorden eller lägenheten, efter hvad sådan af
lika beskaffenhet och godhet i orten högst gäller,
som ock särskildt, till högsta skäliga belopp,
den skada, annan än egaren genom jordens eller
lägenhetens afstående lider. Uppkommer genom själfva
begagnandet af den ifrågavarande egendomen för det
allmänna behofvet skada för egaren eller annan och
har denna skada ej beräknats vid den ersättning,
som på ofvan angifna sätt blifvit bestämd, då skall
ock ersättning därför bestämmas till högsta belopp,
hvartill skadan skäligen skattas må. 1866

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>