Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Extraktionspress - Extraktivämne - Extraktor - Extraktpress - Extraktull - Extra lärare - Extramundan - Extra mures - Extraneus - Extranuptalia - Extra nådår - Extraordinarie - Extraordinarie afkortning - Extraordinarie abslag - Extraordinarie bevillning - Extraordinarie hofpredikant - Extraordinarie professor - Extraordinarie räntan - Extraordinarie statsinkomster - Extraordinarie utlagor - Extraordinarii - Extra ordinem - Extraordinär - Extra posten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Extraktionspress l. Extraktpress (af lat. extrahere,
utdraga), mek., en press, som medelst vätska drager
ut substans ur de pressade ämnena, t. ex. den
aërostatiska och den hydrostatiska pressen. Se Aërostatisk.
L. A. F.*
Extraktivämne (af lat. extrahere, utdraga),
kem., kallades urspr. den verksamma beståndsdel,
som man antog skulle finnas i hvarje växt och
hvilken kunde genom lösningsmedel utdragas
(extraheras) och sedan afdunstas till en viss
konsistens. Sedermera har detta namn varit ett
slags kollektivbenämning för de mer eller mindre
sammansatta, i det hela okända ämnen, som vid en
kemisk analys af ett organiskt råmaterial erhållits
såsom återstod, sedan man åtskilt och bestämt öfriga
bestämbara beståndsdelar. I de flesta fall är namnet
extraktivämne sålunda ett slags skräpkammare, inom
hvilken inrymmas hvarjehanda okända eller föga utredda
beståndsdelar, erhållna vid extraktion af något
(vanligen organiskt) material. Inom den fysiol.
kemien användes benämningen extraktivämnen på
åtskilliga i människo- och djurkroppen förekommande
ämnen, hvilka icke äro ägghvita, fett, kolhydrat
eller oorganiska salter. Såsom extraktivämnen i
denna bemärkelse må nämnas åtskilliga s. k. purin-
l. alloxurkroppar (urinsyra, xantin, hypoxantin,
guanin, adenin, karnin m. fl.); vidare äfven
urinämne, kreatin, kreatinin, hippursyra, glykokoll,
leucin, tyrosin, fosforköttsyra, karbaminsyra,
paramjölksyra, kolin, jekorin, neuridin o. s. v. -
I agrikulturkemien benämnas smältbara kolhydrat
(se d. o.) och pektinämnen vanligen kväfvefria
extraktivämnen. O. T. S. C. G. S. H. J. Dft.
Extraktor (af lat. extrahere, utdraga). 1. Artill.,
utdragare, den del af mekanismen i ett
bakladdningseldvapen, som vid mekanismens öppnande
utdrager och därjämte vid eldvapen med mindre kaliber
utkastar den tomma patronhylsan. - 2. Landtbr.,
smörextraktor, en centrifug, konstruerad af svenske
ingenjören K. A. Johansson (d. 1890) och afsedd
att på mekanisk väg omedelbart ur mjölk framställa
smör. Denna snillrikt konstruerade maskin lyckades
ej vinna praktisk användbarhet, men kan i viss
mån sägas ligga till grund för radiatorn (se
d. o.). 1. E.N. 2. H.J.Dft.
Extraktpress. Se Extraktionspress.
Extraktull, en genom sönderkardning af halfyllelump
beredd fibermassa, som medelst karbonisering
kan befrias från vegetabiliska beståndsdelar
och enbart eller, vanligen, i förening med ull
eller bättre konstull spinnas och väfvas till
gröfre helyllevaror. Jfr Shoddy och
Mungo. Extraktullen benämnes stundom äfven alpacka.
G. A. W.
Extra lärare kallas sådana på kortare tid anställda
lärare, som jämte de ord. lärarna eller desses
vikarier bestrida den vid en läroanstalt erforderliga
undervisningen. Vid de allmänna läroverken,
där, i följd af växlingar i lärjungefrekvensen,
antalet klassafdelningar icke är konstant, måste
undervisningen till en viss utsträckning uppehållas af
sådana, icke fast anställda lärare, för att systemet
i dess helhet skall erhålla nödig elasticitet
och förmåga af anpassning efter det i hvarje fall
förhandenvarande undervisningsbehofvet (se
Duplikant). Då emellertid extralärarna åtnjuta mindre
aflöning än de ord. lärarna, händer det, under den
ständigt fortgående ökningen af lärjungeantalet,
understundom, att extralärarsystemet af ekonomiska
skäl kommer till vidsträcktare användning, än som med
hänsyn till dess ändamål är erforderligt, hvarigenom
antalet obefordrade lärare blir oproportionerligt
stort och i följd häraf befordringsmöjligheterna
i samma mån förminskade ("extralärarelände").
P. E. L-m.
Extramundan (af lat. extra, utom, och mundus, värld),
utom världen befintlig. Jfr Transcendental.
Extra muros, lat., utom murarna, utom staden.
Extraneus, lat., utländsk, främmande.
Extranuptiala (af lat. extra, utanför, och nuptiæ,
bröllop), bot., benämnas sådana nektarier, som ej
stå i pollinationens tjänst. Se Myrmekofila växter.
H. Hn.
Extra nådar. Se Nådår.
Extraordinarie (lat. extraordinarius, af extra
ordinem, utom ordningen), utom den ursprungligen
fastställda ordningen, lagen, summan, utom det
bestämda antalet. - Extraordinarie tjänsteman
l. endast Extraordinarie (stundom förkort, extra),
en icke på ordinarie stat uppförd tjänsteman.
Extraordinarie afkortning. Se Afkortning.
Extraordinarie anslag, statsr. Se Statsanslag.
Extraordinarie bevillning. Se Allmän bevillning,
sp. 630.
Extraordinarie hofpredikant. Se Hofkleresiet.
Extraordinarie professor. Se Professor.
Extraordinarie räntan, kam., detsamma som
mantalsräntan (se d. o.).
Extraordinarie statsinkomster, statsr. Se
Statsinkomster.
Extraordinarie utlagor, statsr., omförmälas i R. F. §
64 och utgöra blott ett annat namn för de till
bevillning hänförliga skatterna. H. L. R.
Extraordinarii, lat., kallades i den romerska
hären den utvalda del af bundsförvantslegionerna
(1/5 af fotfolket, 1/3 af rytteriet), som
stod till högste befälhafvarens, konsulns,
omedelbara förfogande och vanligen nyttjades
till svåra uppgifter och som reserv.
C. O. N.
Extra ordinem, lat., utom ordningen.
Extraordinär (fr. extraordinaire, lat. extraordinarius
; jfr Extraordinarie), utomordentlig, ovanlig. -
Envoyé extraordinaire. Se Envoyé. - Extraordinär
ljusstråle, fys. Se Dubbelbrytning och Polarisation. -
Extraordinär springtid. Se Ebb och flod, sp. 1267.
Extra posten, en i Stockholm 1792-95 utgifven daglig
tidning, som uppsattes af boktryckaren J. K. Holmberg
och hvars första nummer utgafs 1 okt. 1792. För
sin framgång och den plats den intager i svenska
litteraturens och pressens historia hade tidningen
hufvudsakligen att tacka K. G. Leopolds bidrag
(uppsatser och dikter) samt den polemik, som han och
andra i densamma förde rörande Thorild, Philipson,
Enbom m. fl. Utom Leopold medverkade i tidningen
I. R. Blom, J. Stenhammar, J. K. Cederhielm,
Per Tham, J. K. G. Barfod m. fl. 10 dec. 1792
offentliggjordes, antagligen för första gången i
Sverige, i "Extra posten"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
