Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fackverk - Fackverksbyggnad - Fackverksbåge - Façon - Facsimile - Facta loquuntur - Factice - Factor - Factory weight - Factotum - Factum - Factum infectum fieri non potest - Facture - Factus est Dominus protector meus - Fad - Fadaise - Fadder - Faddergåfva - Faden - Faderlig myndighet - Fadermord - Fadermördare - Fader vår l. Herrens bön - Fadi - Fadjejev, Rotislav Andrejevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erbjöd, på samma gång man sökte undgå de olägenheter,
som vidlådde desamma. På detta sätt uppstod "das
combinirte fachwerk", eller den både på virkesmassan
och på ytvidden grundade fackverksmetoden. Denna
indelningsmetod har sedermera undergått flera
förenklingar och utgör grunden för det svenska
skogsindelningssättet. C. G. H.*
Fackverksbyggnad. Se Fackverk och Bostad, sp. 1263.
Fackverksbåge. Se Fackverk och Bro, sp. 199.
Façon [-så"’], fr. Se Fason. - Façon de parler [do
parle], talesätt, tomt prat. Jfr Sans façon.
Facsimile. Se Faksimile.
Facta loquuntur [låkvu;ntur] l. Facta docent,
lat., "fakta tala".
Factice [-ti’s], fr., konstgjord, hopgjord. Jfr
Faktis.
Factor. Se Faktor.
Factory weight [fä^teri wéYt], eng., faktorivikt,
en sedan 1787 i Bengalen bruklig viktart, 1/10 större
än den nya bengaliska basarvikten.
Factotum. Se Faktotum.
Factum. Se Faktum.
Factum infectum fieri non potest, lat., hvad som
är gjordt kan ej göras ogjordt, hvad som har skett
är skedt, står ej att ändra.
Facture [-tyr], fr. Se Faktur.
Factus est Dominus protector meus, lat., "Herren
är vorden min beskyddare", ett af konungarna Karl XI:s
och Karl XII:s valspråk.
Fad, danskt rymdmått. Se Fat.
Fadaise [-as], fr. Se Fadäs.
Fadder. Se Dopvittne.
Faddergåfva, jur., gåfva vid barndop från fadder till
barnet. 1600-talets öfverflödsförordningar förbjödo
sådana gåfvor eller bestämde visst maximibelopp för
desamma. I nu gällande svensk rätt omtalas faddergåfva
blott som exempel på "hvad i gäldenärs bo finnes, som
hörer annan till" (Handelsb. 17:2), hvarmed afses,
att faddergåfva omhändertagits för barnets räkning
af dess föräldrar eller förmyndare och att dessa
bli insolventa, medan de fortfarande inneha barnets
faddergåfva. C. G. Bj.
Faden, ty., famn, tyskt längdmått = 6 fuss (fot) =
l,8831 m., således af samma storlek som den danska
favnen. Jfr Famn.
Faderlig myndighet, lat. patria potestas, jur.,
sammanfattningen af de rättigheter och plikter,
hvilka tillkomma föräldrar i förhållande till deras
barn. Då i äldsta tider dessa rättigheter och plikter
ansågos uteslutande tillkomma fadern, liksom de enligt
svensk rätt fortfarande i väsentlig mån tillkomma
honom framför modern, har benämningen faderlig
myndighet å dem användts. - Grunden till föräldrarnas
myndighet öfver barnen ligger i familjen och i dennas
nödvändighet för hvarje utveckling ej mindre af
individen än af samhället. Denna myndighets omfattning
bestämmes af dess ändamål, barnens uppfostran till
själfständighet såväl i andligt hänseende som ock
med afseende på deras rättsförhållanden. Sålunda
äro föräldrarnas plikter mot barnen att uppfostra
och uppföda dem, att lämna dem erforderligt skydd,
att vid behof företräda deras ställe m. m.; deras
rättigheter åter äro att fordra lydnad af barnen,
bestämma sättet för
deras uppfostran, förfoga öfver deras arbete m. m. Den
faderliga myndigheten upphör efter hand, i mån
som barnen hinna den ålder, att det kan antagas,
att den själfständighet, som är uppfostrans mål, af
dem blifvit uppnådd. För öfrigt kan den faderliga
myndigheten fråntagas föräldrarna genom beslut af
barnavårdsnämnd, äfvensom genom domstols förordnande
om tvångsuppfostran. Se vidare Patria potestas.
L. A. (C. G. Bj.)
Fadermord, jur. Mord å föräldrar har i alla tider
betraktats såsom ett synnerligen svårt fall af mord. I
äldre strafflagar upptogs det vanligen såsom en
särskild art af mord och belades med kvalificerade
(skärpta) dödsstraff, såsom stegling, bränning å
bål o. s. v. Efter de kvalificerade dödsstraffens
afskaffande är sådant mord antingen alls ej föremål
för särskildt omnämnande, eller ock stadgar lagen
allenast, att skyldskapsförhållandet mellan mördaren
och den mördade vid straffets bestämmande skall
tagas i betraktande såsom en synnerligen försvårande
omständighet. En föreskrift af sistnämnda slag
finnes i svensk strafflag kap. 14 § 35; i öfriga
nordiska strafflagar (finsk, dansk och norsk)
finnas icke längre några bestämmelser i ämnet.
N. S-g.
Fadermördare. Se Dräkt, sp. 941.
Fader vår l. Herrens bön, lat. Parter noster l. Oratio
dominica, den bön, som Jesus lärde sina lärjungar. Den
finnes upptagen hos Matteus (6: 9-13) och hos Lukas
(11: 2-4) samt består af sju särskilda bönepunkter
eller "böner". Dock bör anmärkas, att enligt de
äldsta handskrifterna framställes den blott i
fem böner hos Lukas; tredje och sjunde bönerna
äro där utelämnade. Dessutom saknas hos Lukas
inledningen "Fader vår, som är i himmelen"; bönen
inledes där endast med ordet "Fader". Hos Lukas är
också femte bönen olika mot hos Matteus. Slutet,
den s. k. lofprisningen eller doxologien
("ty riket är ditt och makten och härligheten,
i evighet"), saknas i de äldsta handskrifterna
och utelämnas såväl i den grekisk-katolska som i
den romersk-katolska kyrkan. I Luthers katekes
utgör "Fader vår" tredje hufvudstycket. Jfr Bön.
(J.P.)
Fadi. Se Tabu.
Fadjejev, Rostislav Andrejevitj, rysk
krigsvetenskaplig författare, f. 1824 i Petersburg,
d. 1883 i Odessa, deltog i Krimkriget, förflyttades
1859 till Kaukasien under Barjatinskij och skref
en officiell historia om samtliga kaukasiska
fälttåg: 60 Ijet kavkazskoj vojny. Missnöjd med
krigsministern Miljukovs reformplaner, tog F. afsked
från krigstjänsten 1866. Mycket uppseendeväckande voro
hans i "Russkij Vjestnik" 1867 publicerade artiklar
om "Rysslands stridskrafter", som bekämpade den
"byråkratiska" omdaningen af Rysslands härväsen. Äfven
hans uppsatser om den orientaliska frågan blefvo
mycket uppmärksammade. F. ifrade för en gemensam
slavisk aktion under Rysslands ledning, särskildt
riktad mot Österrike. I sin politiska uppfattning stod
F. på ortodox-slavofil grund, men med starkt betonande
af den ryska adelns historiska rättigheter. 1875 for
F. till Egypten för att ombilda kedivens trupper och
begaf sig 1876 till serbiska krigsskådeplatsen,
men blef hemkallad af ryska regeringen. F:s
politiska och militära skrifter utkommo 1890 i 4 bd.
A-d J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
