Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 1257-1258 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fagersta bruks aktiebolag - Fagervik - Fagervik - Fagging-system - Faggor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stål af alla slag (hvaraf stål för vällfria såväl
ång- som velocipedrör är specialitet, liksom äfven
fjäderstål, liestål, yxstål, borrstål m. m.), smidt
verktygs- och borrstål, stenverktyg och släggor,
kalldragna stålrör, kalldraget stål, dragen ståltråd för
linor, fjädrar etc., transmissions- och hisslinor af
stål, sågblad, maskinhyfveljärn, pappers- och tobaksknifvar
m. m., spiralfjädrar för järnvägs- och
andra ändamål. Vidare tillverkas degelspecialstål,
af hvilka särskildt må framhållas själfhärdande
snabbsvarfstål. Slutligen bör nämnas, att bruket
som specialitet framställer gevärspipor.

Fagersta herrgård.

Tillverkningen utgjorde 1906: tackjärn 12,000
ton, martingöt 33,343 ton, valsadt och smidt stål
samt plåt 26,051 ton, sågblad, linor och tråd 864
ton samt annan stålmanufaktur och stenverktyg 846
ton. – Bolagets hela arbetarpersonal, äfven
jordbruks-, skogs- och grufarbetare, utgjorde s. å.
omkr. 1,350 man, och i bolagets bostäder bo omkr.
3,350 personer. Antalet tjänstemän är 30, hvaraf
9 ingenjörer. Verken disponera en vattenkraft af
omkr. 3,000 hkr, som uttagas ur Kolbäcksåns fall
vid Sembla, Fagersta, Uddnäs och Västanfors och
till större delen öfverföras på elektrisk väg. Bruket
har två järnvägsstationer och dessutom fördelen af
fraktlägenhet å Strömsholms kanal.

Malmen, hvarur tackjärnet framställes, hämtas
dels från egna grufvor, belägna på egendomen,
dels från Norbergsfälten, där Fagersta är största
delegare. Endast obetydligt malm försäljes. Bolaget
är ensam egare af Svenska grafitaktiebolaget (bildadt
1888; aktiekapital 500,000 kr.), som drifver sin
tillverkning vid Västanfors med å brukets egor
bruten grafitmalm. – Skogen tillgodogöres dels
genom sågning af plank och bräder, motsvarande
omkr. 700 std virke per år, dels genom kolning
af omkr. 140,000 hl. träkol årligen.

Fagervik, ångsåg med 7 ramar och 4
hyfvelmaskiner i Timrå socken, Västernorrlands län, nära
Vifsta varf, tillhör Fagerviks trävaruaktiebolag.
Tillverkning 1905: 29,590 kbm. sågade och hyflade
varor samt ved och 47,500 hl. träkol med ett
sammanlagdt värde af omkr. 885,000 kr. Antalet
arbetare var 325.

Fagervik, i västra Nyland, är en af Finlands
större possessioner och en af de ytterst få verkliga
herrgårdarna från svenska tiden i landet. I midten
af 1600-talet var en Karl Bildsten "inspector"
öfver Fagervik, Skoffsta och Skogby. 1641 hade
han anlagt Skoffsta (Billnäs) bruk samt 1646 F:s
masugn "på grefve Pehr Brahes tillstånd och med
grefve G. Lejonhufvuds samtycke, hvilken då
innehade Raseborgs distrikt". 1648 byggde han F:s
stångjärnshammare och 1686 Skogby masugn. Under
det hans son frih. Karl Bildstein var egare af F.
(på stora ofredens tid), undergick detsamma stor
förödelse. Af hans arfvingar såldes bruken (1727)
till grosshandlaren i Stockholm Mikaël Hising (f.
1687, d. 1756), som "uppreste" F., Billnäs och
Skogby bruk, hvilkas privilegier äro daterade 1
juni 1725, samt anlade 1730 å F. en plåthammare
och en fabrik för förtennta bleckplåtar. Bruket
förvaltades af Mikaël Hisings broder, kapten Vilhelm
Hising. Mikaël Hising köpte (1730) Dalsbruk och
anlade Björkboda bruk i Kimito, hvilka emellertid
genom hans dotter öfvergingo till släkten Petersen.
De öfriga lägenheterna ärfdes af M. Hisings son,
bergmästaren, sedermera bergsrådet Johan Hising (f.
1727, d. 1790; 1770 adlad under namnet Hisinger).
Denne anlade på F. en stångjärnshammare, en
knipphammare, en plåthammare, en masugn och
ett förtenningsverk äfvensom Finlands första orangeri.
Från hans son, konduktören vid fortifikationskåren,
sedermera ryttmästaren Mikaël Hisinger (f. 1758, d.
1829; upphöjd i friherrligt stånd 1819), öfvergingo
bruk och egendomar (1824) till dennes son Fridolf
Hisinger (f. 1803, d. 1883), som utvidgade och
ombyggde flera af verken samt införde
franche-comté-smide och i sådant syfte på Billnäs anlade
en ny härd. F:s masugn blef, på grund af
kolbrist, nedlagd. Därjämte upparbetade han
trädgården och parken på F. till den förnämsta enskilda
anläggning af detta slag i Finland. - Den årliga
tillverkningen var 1874-76 1,5-2 mill. kg. tackjärn
samt 2,89-3,9 mill. kg. stångjärn. Under bruket lyda
inom sex socknar (Ingå, Karis, Karis-Lojo, Pojo,
Tenala och Sjundeå) befintliga lägenheter, hvilka
tillsammans representera 72 1/2 mtl. - Efter Fridolf
Hisingers död öfvergick F. till sonen filos. doktor
Eduard Hisinger (d. 1904), men Billnäs och Skogby
däremot till dennes bröder. Numera är bruksrörelsen
h. o. h. nedlagd på F. R. C. (A. G. F.)

Fagging-system (af eng. fag, släpa och träla),
ett vid flera offentliga läroverk i England gängse
bruk, enligt hvilket de yngre skolgossarna äro
förpliktade att i viss mån vara uppassare åt
lärjungarna i de högsta klasserna, men till gengäld
hvarje sådan yngre gosse (fag] kan af sin äldre
fag-master påräkna beskydd.

Faggor (urspr. säkert fagger), ett i riksspråket
endast i uttrycket "ha (en sjukdom, febern o. s. v.)
i faggorna", d. v. s. känna förebud till en sjukdom
o. s. v., men i dialekterna i bet. af "gömmor,
förvar, värjo" nyttjadt ord, som till sin
härledning och ursprungliga betydelse är outredt.
Troligen är det att hänföra till roten fah- i fnhty. fáhan
(nyhty. fahen, fangen, sv. få, fånga) och fach, sv.
fack: veck (som framtill bildas vid sammanslutandet
af en mantel e. d. öfver bröstet och som
användes till förvaringsplats), äfvensom eng. fadge,
säck. Grundbetydelsen af "faggor" skulle då vara
"flikar af en klädnad, som, sammanlagda öfver
bröstet, bilda ett veck, en barm, ett sköte". Enligt
Spegel (1712) betyder det "trasor", "paltor",
och uttrycket skulle således vara liktydigt med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>