Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 1285-1286 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fajans - Fajardo - Fajum (Fayum) - Fakellit l. Kaliofilit - Fakir

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grotteskerna. De äldre franska fajanserna förete dels
figurdekoration, dels ett själfständigt upptagande
af antika prydnadsmotiv. Under senare delen af
1600-talet och 1700-talet upptogos, i synnerhet
å Delftfabrikaten, i stor mängd kinesiska och
japanska dekorationsmotiv, hämtade från de under
denna tid genom de ostindiska kompanierna införda
kinesiska och japanska porslinsföremålen. Under
1700-talet började jämväl från naturen omedelbart
lånade former att användas, t. ex. blommor, blad och
fåglar. - Fajansen är en mindre dyrbar produkt än
porslinet, hvilket har en finare massa, är eldfast
och öfver hufvud mera hållbart; men ur konstnärlig
synpunkt har den icke dess mindre många företräden,
emedan den tillåter eller rent af tvingar till
en mjukare, bredare, mera dekorativ målning och
mera djärft anlagda former än det kallare, stelare
och vida större noggrannhet fordrande porslinet. -
Bland svenska statens, i Nationalmuseum förvarade,
keramiska samlingar finnas de viktigare slagen af
fajans väl representerade. Särskildt märkas en ytterst
dyrbar Málaga-vas af spansk-morisk tillverkning
(jfr Alhambravaser), den vackra samlingen af
italiensk majolika, af gammal Nevers-fajans och af
tillverkningar från Rouen och Delft samt från de
svenska fabrikerna under 1700-talet, af hvilka i
synnerhet Marieberg intog en både ur teknisk och
konstnärlig synpunkt högst framstående plats. En
vacker fajanssamling finnes jämväl på Rörstrands
fabrik. Prof på äldre och nyare svensk fajans
afbildas i fig. 1-5. Se vidare två färgplanscher
vid art. Keramik, å hvilka olika slag af fajans
illustreras. (Se äfven Henri-deux-fajans och Palissy.)
Upk.*

Litt.: Brongniart, "Traité des arts céramiques" (1844;
3:e uppl. 1877, i 2 bd), G. H. Stråles arbeten om
Rörstrand och Marieberg (1870, 1879-80), Maréchal,
"Les faïences anciennes et modernes’’ (2:a uppl. i
2 bd, 1874), Ris-Paquot, "Histoire générale de
la faïence ancienne" (2 bd, 1873-74), Jacquemart,
"Histoire de la céramique" (1873), Deck, "La faïence"
(1887), Havard, "La céramique" (2 bd, 1894), Dämmer,
"Handbuch der chemischen technologie", bd l (1895),
Litchfield, "Pottery and porcelain" (1900), samt
Graesse och Jannike, "Guide de 1’amateur de porcelaine
et faïence" (9:e uppl. 1901).

Fajardo [fach-], befäst hamnstad på nordöstra spetsen
af västindiska ön Portorico. 3,414 inv. (1899).

Fajum (Fayum, af egypt. phiom, träsk, sjö), provins
(mudirije) i öfre Egypten mellan 29° 5’ och 29° 28’
n. br., utgör en 60 km. lång och 45 km. bred oas
v. om Nilen, omfattande tillsammans med oaserna
Baharie och Farafrah ett kulturområde af 1,333
kvkm. med 371,006 inv. (1897), däraf omkr. 60,000
halfnomadiserande beduiner. Oasen F. omgifves
på alla sidor af Libyska bergens ödsliga höjder,
mellan hvilka endast en smal dalgång i s. ö., vid
el-Lahun, leder till Nildalen. Genom denna dalgång
lät Amenemhat II af 12:e dynastien leda en 334
km. lång kanal från Nilen nedanför Siut till sjön
Moiris (af egypt. me-wer. mwer, stor kanal),
som i äldsta tider hade en ytvidd af nära 2,000
kvkm. och hvars vattenspegel beräknas ha legat 21
m. öfver Medelhafvets yta, men hvars nuv.
återstod i nordvästra delen af F., Birket
Karun, ligger omkr. 40 m. lägre än hafsytan. Nämnda
kanal, nu kallad Bahr-Jusuf (Josefskanalen), med
dess många förgreningar inom F. gör F. till en af
Egyptens fruktbaraste delar. Dess apelsiner och
mandariner, persikor, oliver, fikon och kaktusfikon,
granatäpplen och vindrufvor äro högt värderade, och
den är särskildt ryktbar för sina rosor.

Porträtt, funna på mumier i Fajum.

Vidare odlas
där ris och sockerrör, bomull, lin och hampa. Dess
får lämna fin ull, men för öfrigt är boskapsskötseln
obetydlig. Den lifliga industrien producerar linne-,
ylle- och bomullsväfnader samt rosenvatten. En
järnvägslinje utgår vid el-Wasta från Nilbanan och
sträcker sig förbi hufvudstaden Medinet
el-Fajum genom F. Strax n. om denna stad ligga ruiner
af det forna Arsinoe (se d. o.). Vid ingången till
F. ligger nära el-Lahun en pyramid, som befunnits
vara Useretsen II:s graf, och vid inre ändan af
samma dalgång, vid Hawara, en annan pyramid, i hvilken
Amenemhat III och hans dotter Ptah-nofru begrafvits. I
s. anslöt sig till den sistnämnda pyramiden en
stor helgedom, hvars hufvuddel torde varit egnad
Amenemhats dödskult och med all sannolikhet var
den af forntidens resande med den största beundran
omtalade labyrinten, som fullständigt försvunnit så
när som på stora fält af små stenskärfvor och rester
af vackra granitpelare, enär den sedan romerska tiden
i århundraden tillgodogjorts som byggnadssten. Under
senaste årtiondena ha, i synnerhet genom Flinders
Petrie, gjorts synnerligen rika arkeologiska fynd
i F., däribland ett större antal år 1888 funna
mumieporträtt, natursanna alster af hellenistisk
målarkonst (se Alexandrinsk konst och ofvanstående
2 bilder). Jfr V. Rydberg, "Porträttfynden i
F." (i "Nord. tidskr.". 1891), och Grenfell-Hunt,
"F. Towns and their papyri" (1900).
(J. F. N.)

Fakellit l. Kaliofilit,
miner., en kalium-nefelin från Vesuvius.
A. Hng.

Fakir, arab. ("fattig"), i de flesta muhammedanska
länder en ödmjukhetstitel, som personer, särdeles
författare, vid vissa tillfällen tillägga sig
för att därmed betyga sin otillräcklighet och
bristfällighet. I Indien däremot - där ordet har
ungefär

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>