Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 1319-1320 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Falksläktet - Falköping

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

falken får ej länge frestas af friheten, om den åter
skall lyda sin herres rop och lämna sitt byte för att
få sin bestämda kost samt återtaga sin föga behagliga
tvångshufva. Högst olika är naturligtvis jakten
på olika villebråd. Mest omtyckt har hägerjakten
varit, och vid den har stora jaktfalken företrädesvis
användts. Mindre retande är småfalkarnas jakt efter
smärre byten. Emellertid kan falkjakten, under andra

Falköpings vapen.

förhållanden, äfven vara något annat än endast ett
tidsfördrif, om den ock äfven då, när den bringar
större vinst, måste räknas till de grymmare

1. Torg 2. Rantens station 3. Folkskola 4. Länslasarett 5. Läroverk 6. Kyrka 7. Prästgård 8. Kyrkogård 9. Falköpings station Situationsplan af Falköping.

jaktsätten. Den har i Europa blifvit använd äfven
på rådjur, för att ej tala om harar och kaniner,
t. o. m. rävar. I Asien och Afrika, på stäpper och
i öknar, nyttjas den på antiloper, strutsar, trappar
m. fl., men falken tjänar därvid ej att döda, blott
att angripa och uppehålla rofvet, till dess jägaren
och hans hundar kunna hinna fram. För detta ändamål
inöfvas falken till att uthugga ögonen på offret.
- Numera idkas falkjakten knappast af andra än af
araber och tatarer. För utförligare underrättelser om
densamma se "Svenska jägarförbundets nya tidskrift"
(1864), och Sundevall, "Svenska fåglarna". I
mytologien har falken spelat en roll. Indra uppträder
ofta i skepnad af en falk. I Egypten var den en helig
fågel. Enligt Homeros var falken Apollons budbärare.
F. A. S. C. R. S. (L-e.)

Falköping, uppstad i Skaraborgs län, har ett flackt,
men sundt läge på den jämna, skoglösa s. k. falan,
s. ö. om och nära intill Mösseberg, samt upptager med
tillhörande stadsjord (satt till 14 mtl) en areal af
1,008 har (däraf 7 har vatten). Folkmängden uppgick
vid 1906 års slut till 4,056 pers. Taxeringsvärdet
var s. å. 525,400 kr. för jordbruksfastighet och
3,537,650 kr. för annan fastighet, hvartill kommo
statens och kommunens fastigheter, 690,600 kr. De
förnämsta byggnaderna äro kyrkan, sannolikt
från 1200-talet, med vackra rundbågshvalf,
rådhuset, lasarettet (från 1895), läroverkshuset
(1865) samt den nya folkskolebyggnaden. Gamla
kyrkogården och lasarettsparken äro upplåtna till
promenadplatser. Staden har en utmärkt vattenledning
(från Mösseberg) och elektrisk belysning med ledning
från Baltaks vattenfall vid Tidan i närheten af
Tidaholm. Under de senaste årtiondena har staden
vunnit en icke obetydlig utveckling, framkallad däraf,
att statens järnvägar från Stockholm, Göteborg och
Jönköping (Västra och Södra stambanorna) erhållit
en viktig mötesstation 1,2 km. från staden, dock
inom dennas område, vid Ranten, där ett slags
förstad med icke obetydlig rörelse, några fabriker
m. m. vuxit upp. Därifrån utgår ock sedan 1906 en
linje, Västra centralbanan, till Landeryds station
å Halmstad-Nässjö-banan. Vid stadens västra sida
ligger Falköpings stads järnvägsstation på linjen till
Jönköping och Nässjö, som jämväl är utgångspunkt för
den 5,8 km. långa järnvägen F. - Uddagården.
Stadens hufvudnäringar äro jordbruk, spannmålshandel
och någon fabriksrörelse. Inberäknadt Ranten funnos
där 1905 51 handlande med 99 biträden och en uppskattad
inkomst af rörelsen af 117,000 kr., 60 handtverkare med 121
biträden och en för bevillning uppskattad inkomst
af handtverksdriften af omkr. 57,579 kr. samt 29
fabriker med 397 arbetare och ett tillverkningsvärde
af 1,4 mill. kr. De största fabrikerna voro 2
hattfabriker med ett tillverkningsvärde af 437,000
kr., 1 mössfabrik med 225,000 kr. och 1 snickeri- och
möbelfabrik med 230,000 kr. tillv.-värde. Staden har
en sexklassig samskola och en slöjdskola, en sparbank
samt afdelningskontor af Skaraborgs ensk. bank och
Sydsvenska kreditaktiebolaget. Från tre tryckerier
i staden utgifvas "Falköpings-posten", "Falköpings
tidning" (börjad 1857) och "Tidaholms tidning" (2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>