Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 1349-1350 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Falu grufva - Falujuveler - Falu kontrakt - Falu landsförsamling - Falun

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tillverkningsvärdet för samtliga tillverkningarna
uppgår f. n. till omkr. 1 mill. kr. per år. Värdet af
den ur grufvan sedan äldsta tider upphämtade malmen
kan ej beräknas, men antages för tiden efter 1250
vara åtskilligt öfver 600 mill. kr. 1633 infördes
kronovågen. Värdet af den sedan dess brutna kopparn
stiger till omkr. 350 mill. kr. Sedan kronan under
Gustaf II Adolfs regering gjort kopparhandeln till
ett monopol, tjänade Falu grufva länge som grundval
för kronans finansoperationer: ensamt exporttullen på
koppar gaf öfver 200,000 daler, på samma tid som hela
stora sjötullen gaf 80,000 daler. Man kan uppskatta
den ur grufvan brutna råkopparn till 500,000 ton.

Erforderlig kraft för grufvan och kopparverket
erhålles dels genom mycket gamla anläggningar,
som leda vatten från sjön Vallan, ett vatten, som
drifver flera turbiner och vattenhjul vid grufvan,
dels genom vattenkraft i själfva Faluån, dels från
en vid Sundborn, omkr. 10 km. från Falun belägen
kraftstation. Antalet använda hästkrafter, uteslutande
vattenkraft, uppgår f. n. till omkr. 600.

Vid grufvan och kopparverket äro anställda omkr. 550
arbetare, af hvilka något mindre än hälften har
sysselsättning i grufvan och de öfrige i
verkstäder och fabriker. Utom kopparverket finnas
nämligen ett vitriolverk (sedan 1749) med 3 pannor
och 80 sumpar, ett rödfärgsverk (sedan 1760-talet)
med 2 ugnar, ett guld- och silfververk ("Gustaf
III:s silfververk", anlagdt 1788) med 2 ugnar, en
svafvelsyrefabrik (anlagd omkr. 1858) med 12 ugnar,
6 blykammare, 4 torn och 2 kesslerapparater.

Falujuveler. Se Falubriljanter.

Falu kontrakt, Västerås stift, omfattar följande åtta
pastorat: Falu stads Kristine församling och (Stora)
Kopparbergs församling; Stora Skedvi; Svärdsjö och
Svartnäs bruksförsamling; Enviken; Sundborn; Torsång;
Aspeboda; Vika och Hosjö kapell. 2,421 kvkm. 30,859
inv. (1906).

Falu landsförsamling, Kopparbergs län, den till
landsbygden hörande delen af (Stora) Kopparbergs
församling. 28,146 har. 5,189 inv. (1906). (Stora)
Kopparbergs församling är annex till Falu stads
Kristine församling. Inom socknen ligger
Grycksbo bruk med en befolkning af 640 pers. (1900).

Falun, bergsstad i Dalarna, säte för länsstyrelsen
i Kopparbergs län, ligger på ömse sidor om ett litet
vattendrag, som förenar sjön Varpen med Runn och
bär namnet Östanfors- l. Faluån.
Faluns vapen.
Den omgifvande,
mycket kuperade trakten är ful mot v., i närheten
af grufvan, men erbjuder åt andra håll punkter af
ganska mycken naturskönhet. Arealen utgör 1,348 har,
hvaraf stadsplanen, efter 1897 och 1903 fastställda
utvidgningar, upptager 189,6 har. Sammanlagda
fastighetsvärdet uppgick 1905 till 17,462,100
kr., hvaraf 351,000 kr. för jordbruksfastighet,
som är satt till 3,81 mtl, och 2,768,700 kr. för
statens och kommunens m. fl. fastigheter. Folkmängden
vid 1906 års slut var 10,897 pers. Stadens olika delar
ha särskilda namn. Ö. om ån ligga, från n. räknadt,
Östanfors, Öfre Åsen, Lundtäkten, Kyrkbacken, Slaggen,
Lallarfvet, Ö. Falun, Yttre Åsen och Noret; v. om ån
ligga Hanrö, Prästtäkten, Gamla herrgården, V. Falun och Elsborg.

Falun i slutet af 1600-talet. T. v. koppargrufvan med uppstigande rökmoln från kallrostningen. (Ur Sueciæ-verket).

F. har ofta
ödelagts af vattuflöden och eldsvådor och är nu en
vidsträckt och ganska reguljärt, till största delen
af trä byggd stad. Öfver ån leda 6 broar. Genom
stadens östra del löper en lång, snörrät björkallé,
kring hvilken en vacker villastad håller på att
uppstå. Ö. om stadsplanen eger staden en synnerligen
vacker stadspark, och s. därom uppföres f. n. ett
kasernetablissemang för Dalregementet, som 1908
förlägges till staden. Bland stadens sex torg är Stora
torget det förnämsta. F. har två kyrkor, båda ö. om
ån, Kristine kyrka (se fig.) vid Stora torget och
Stora Kopparbergs kyrka l. Mariakyrkan, den förra
invigd 1655 och efter fullständig restaurering
återinvigd i dec. 1906, den senare, tillhörande
landsförsamlingen, byggd i midten af 1400-talet och
sedan tillbyggd samt efter restaurering återinvigd
1901. Andra större byggnader äro, ö. om ån, rådhuset,
landshöfdingresidenset, högre allmänna läroverkets
hus, ett tidsenligt, med dyrbara konstverk af
Dalakonstnärer prydt läroverkshus för flickor, ett
landstingsseminariehus, folkskolehus, länslasarett
(tillbyggdt 1897) samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>