- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1411-1412

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Farsang (Faresang) - Farsan-öarna - Farsetia incana - Fars hatt - Farsistan - Farsot - Farstorp - Farsund - Farsör - Fart

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Farsang (Faresang), fnpers.
parasang. 1. Turkiskt längdmått. Se Agatsch. –
2. Persiskt längdmått, 6,720 m.; liten farsang =
5,605 m. I olika provinser räknas farsangen till
6,200 à 6,400 m.

Farsan-öarna, ögrupp i Röda hafvet, 45 km. från
Jemens kust, omfatta tvenne större: Farsan el-Kebir
(Stora F.) och F. es-Seghir (Lilla F.), samt flera
mindre öar. På en af dessa, Kumh l. Kuma, ha tyskarna
en koldepå. Korall- och pärlfiske idkas.

Farsetia incana, bot. Se Sandhvita.

Fars hatt, i midten af 1400-talet
uppbyggdt fästningstorn i Bohus (se d. o.).
L. W:son M.

Farsistan, provins i Persien. Se Fars.

Farsot. 1. Med. Se Endemi och Epidemi. -
2. Husdjurssk. Se Epizooti.

3. Jur. Insikten därom, att kampen mot farsoter icke
bör begränsas till allenast en sträfvan att bota de
enskilda sjukdomsfallen, utan föras ut i ett vidare
plan, har tagit sig uttryck i en ganska omfattande
lagstiftning. Den hithörande svenska lagstiftningen,
berörande både människo- och husdjurssjukdomar,
meddelar i ett antal författningar föreskrifter,
som afse att förhindra utbrottet af farsot inom riket
eller en där uppkommen farsots vidare utbredning. Det
ålägges här vederbörande myndigheter att företaga
åtgärder i nämnda syften, medan å andra sidan den
enskilde af hänsyn till den allmänna faran förpliktas
att underkasta sig särskilda inskränkningar i sin
handlingsfrihet och i förfogandet öfver sitt gods. Af
hithörande författningar må anföras: Hälsovårdsstadgan
för riket 25 sept. 1874, k. förordn. 19 mars 1875
angående åtgärder mot införande och utbredning
af smittsamma sjukdomar bland rikets invånare,
k. förordn. 9 dec. 1898 angående hvad iakttagas
bör till förekommande och hämmande af smittsamma
sjukdomar bland husdjuren, k. kung. s. d. angående
hvad iakttagas bör till förekommande af smittsamma
husdjurssjukdomars införande i riket och lag 13
maj 1904 angående vissa åtgärder mot utbredning af
lungsot. Till dessa författningar sluta sig åtskilliga
andra. Se vidare Karantän. A. E-g.

Farstorp, socken i Kristianstads län, Västra Göinge
härad. 7,807 har. 1,579 inv. (1906). Annex till
Hästveda, Lunds stift, Östra Göinge kontrakt.

Farsund, hamnplats i Lister og Mandals amt (Norge),
vid Lyngdalsfjorden, på östra kusten af det flacka
Listerlandet. 1,836 inv. (1900). Sjöfart. – 1807
byggde invånarna till stadens försvar 3 batterier,
som bestyckades med kanoner, inköpta från holländska
skepp. Batterierna, som hade föga försvarsvärde,
funnos kvar ännu 1815, men fingo sedan förfalla.
Y. N. L. W:son M.

Farsör (fr. farceur), person, som författar eller
spelar farser (se Fars).

Fart, sjöv. 1. Den hastighet, hvarmed ett fartyg
eller en båt framgår, äfvensom den hastighet, hvarmed
en vatten- eller luftström löper. Farten angifves i
knop eller nautiska mil i timmen (à 1,852 m.). Ett
fartyg, som "gör 10 knop" går med en hastighet af i
det närmaste 5 m. i sekunden.

Man skiljer mellan fart genom vattnet och fart öfver
grund
l. behållen fart, och skillnaden dem mellan är
strömmens fart. Loggad fart bör vara
lika med "farten genom vattnet", men är ofta icke
fullt tillförlitlig, i synnerhet vid mycket höga
farter, där felaktigheter om 5-10 proc. ej äro
ovanliga. När ett fartygs fart (högsta fart eller
fart vid visst slagantal i minuten af maskinen) skall
noggrant utrönas, låter man fartyget under omsorgsfull
styrning, helst i något ensmärke (fartyget i samma
vertikalplan som 2 kända och väl synliga föremål i
land), gå fram och åter en noggrant uppmätt och af
föremål i land bestämd distans ("den mätta milen"),
hvarvid tiderna noga iakttagas. Under förutsättning
att strömmen på stället hela tiden varit densamma,
blir då den verkliga "farten genom vattnet" medeltalet
af de för båda löpningarna utrönta farterna.

Med fart öfver stäf förstår man fart för-öfver,
till skillnad från stillaliggande eller fart
akter-öfver. "Hon går ej öfver stäf" är ett vanligt
uttryck, då ett fartyg trots maskinens arbete icke
rör sig för-öfver, t. ex. efter backning, under hård
storm e. d.

Ekonomisk fart, den fart, med hvilken ett fartyg under
användande af viss kolkvantitet kan tillryggalägga
största möjliga våglängd (se Aktionsradie). Den
ekonomiska farten är vanligen ej större än hälften
af fartygets högsta fart.

Evolutionsfart, den fart, som anbefalles såsom full
fart, då flera fartyg gå tillsammans. Forceringsfart,
den högsta fart, som ett fartyg med användande af
forceradt drag kan hålla. Marschfart, en för en
sjöstyrkas alla fartyg bestämd fart, som användes
vid vanliga förflyttningar, när annan fart ej
anbefalles. Proftursfart, den högsta fart, som ett fartyg
vid leveransprof uppnår. Denna fart, hvilken för
de flesta örlogsfartyg finnes angifven i vanliga
marinalmanackor, är merendels uppnådd under användande
af mindre vanliga hjälpmedel och öfverstiger ofta
med 10 proc. eller mera den högsta fart, som fartyget
senare kan uppnå.

Den högsta fart, som ett segelfartyg under
gynnsammaste förhållanden kan uppnå, är omkr. 15
knop, men växlar betydligt för olika fartyg. Vissa
örlogsångare, såsom jagare, göra under forcering 30
knops fart eller t. o. m. något därutöfyer. Af de
nyaste engelska "antidestroyers", fartyg om 1,800 ton
med en maskinstyrka om 30,000 hkr, förväntar man sig
en forceringsfart af 36 knop. En lika hög fart lära
vissa motorbåtar ha uppnått.

Då flera fartyg gå tillsammans "i formering"
(se d. o.), är det ytterst viktigt, att de hålla
alldeles samma fart och i händelse af ofrivillig
ändring af denna hastigt och säkert kunna reglera
farten för skyndsamt intagande af anbefalldt läge. För
detta ändamål uppgöres en fart- l. slagtabell, som
angifver det antal slag i minuten af maskinen, som
svarar mot viss fart och tvärtom. För att underlätta
det bestämda slagantalets hållande använder man i
maskinen ett särskildt instrument, en velocimeter af
säregen konstruktion. Stora och hastiga fartändringar
anbefallas genom maskintelegrafen, hvilken å flottans
fartyg är uppdelad för angifvande af full fart, 3/4,
1/2 och 1/4 fart framåt, "stopp", samt 1/4, 1/2, 3/4
och full fart back.

2. Sjöförbindelse, gå i fart, förmedla sjöförbindelse
(flodfart, kustfart, sjöfart och skeppsfart).
H. W-l.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:44:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbg/0754.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free