Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Faunus
- Faure, Jean Baptiste
- Faure, François Félix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Faunus, fornitalisk gudomlighet (se fig. 1),
betyder eg. den välvillige, hulde guden (af favere,
gynna). Enligt folktron var han en god ande för skog
och mark, hvilken befordrade jordens fruktbarhet samt
skänkte fruktsamhet åt djur och människor. Tron på
F. var så stark och lefvande, att man på landsbygden
träffade människor, som påstodo sig ha sett honom
personligen.
 |
Fig. 1. Faunus. Antik
bronsstatyett. (Wien.) |
|
Fig. 2. Dansande faun. Antik
bronsbild, funnen i Pompeji.
(Neapel.) |
Med tiden sammansmälte
han i föreställningen med skogsguden
Silvanus och betraktades till följd däraf ofta såsom en
naturande, som visserligen välsignar bygden, men
därjämte uppträder för att skrämma människorna. Denna
uppfattning blef allmännare i samma mån, som F. för
tanken blef densamme som grekernas
|
Fig. 3. Faun, liggande. Bildverk i marmor,
af J. T. Sergel. (Nationalmuseum, Stockholm.) |
skogsgud Pan, hvars dyrkan, enligt fornsägnerna,
skall ha blifvit införd i Latium af Euander (se
d. o.), som tydligen är en annan beteckning för
Faunus. Småningom mångdubblades också F., likasom
Silvanus och Pan, hvarefter faunerna (se fig. 2 o. 3)
sammanblandades med de grekiske satyrerna, guden
Dionysos’ åt naturlifvets fröjder och sinnlig lust
hängifne följeslagare. - En annan sida hos F. är
hans inspiration och profetiska förmåga, hvilken,
enligt fornsägnerna, anlitades af de latinske
konungarna. Äfven betraktades
F., i likhet med mången annan forntida gudomlighet,
såsom en jordisk ättefader och konung för
aboriginerna, en stiftare af religion, sed och
ordning. F. dyrkades i Rom särskildt såsom
Lupercus (antingen "vargfördrifvaren" eller på en gång
"varg och bock", d. v. s. fruktsamhetens sinnebild)
vid lupercaliefesten 15 febr. i den bekanta grottan
vid det palatinska berget. - Jämte F. omtalas den
kvinnliga gudomligheten Fauna ("Hulda"), uppfattad
dels som hans dotter, dels ock som hans maka och
sålunda sammansmält med Bona Dea. Det är i synnerhet
fruktsamheten, som framhålles i sägnerna om Faunus.
R. Tdh.
Faure [får], Jean Baptiste, fransk operasångare,
f. 1830 i Moulins, var först korgosse, genomgick
konservatoriet i Paris, debuterade 1852 på Opera
comique i Paris och blef snart en berömd barytonist,
synnerligast sedan han 1859 skapat Hoël i Meyerbeers
"Dinorah". 1861 öfvergick han till Stora operan samt
sjöng sedermera äfven i Bruxelles, London och Wien
med stort bifall. 1876 drog han sig tillbaka från
scenen. Sällan ha språk och sång, ton, mimik och
aktion varit så innerligt förenade som hos F. Hans
hufvudroller voro bl. a. Mefistofeles, Don Juan, Tell
och Hamlet. F. har uppträdt äfven såsom tonsättare
med ett Pie Jesu och de mycket sjungna Crucifix,
Alléluia d’amour och Les rameaux samt utarbetat
sångskolan La voix et le chant (1886). Sedan 1860 är
han gift med Constance Caroline Lefèbvre, f. 1828, som
1864 lämnade scenen efter en framgångsrik verksamhet
såsom sångerska vid Opera comique och Théâtre lyrique.
A. L.*
Faure [får], François Felix, president i franska
republiken, f. 30 jan. 1841 i Paris i ett enkelt,
men välbärgadt hem, lärde först till tapetserare,
faderns yrke, men tog sedan, efter en studieresa
till England, plats på ett garfveri i Amboise. Därpå
fick F. anställning i ett stort handelshus i Le-Havre
och kunde snart, tack vare redbarhet och energi, där
grunda eget skeppsrederi. Under fransk-tyska kriget
sändes han af Gambetta, hvars vän och beundrare
han var, till England för att köpa vapen, utmärkte
sig sedan i mobilgardet samt deltog med framgång i
undertryckandet af Pariskommunen (1871). Efter kriget
blef F. president för handelskammaren i Le-Havre och
vice mär (1874), valdes 1881 till deputerad och blef
kort därpå understatssekreterare för kolonierna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:44:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbg/0780.html
