Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Febermedel - Febero, Julian - febertermometer - Febr. - Febril - Febris - Febronianism - Febronius - Februari - Februaridiplomet - Februarimanifestet - Februarirevolutionen - Febus (Phoebus) - Febuseri l. Febus - Fébvre (Fébure), Claude le - fec. - Fécamp - fechenheim - Fechner, Gustav Theodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ske genom att febermedlet verkar nedsättande på
den verksamhet i kroppens celler, hvarigenom värme
bildas (t. ex. i musklerna, i de stora körtlarna
m. m.), det senare åter genom en förlamande verkan
af febermedlet på de delar af centrala nervsystemet,
med hvilkas hjälp kroppstemperaturen regleras. Dessa
"temperaturregierande centra" anses vara belägna
inom hjärnans basala delar (i den mellersta
delen af corpora striata på hvardera sidan om
midtlinjen). Till den förra gruppen af febermedel
räknas i allmänhet kininet, till den senare
antipyrin, antifebrin m. fl. nya febermedel. -
Under senare år har ett mycket stort antal sådana
nya medel, preparat från den tekniskt kemiska
industrien, framställts och pröfvats. Blott få ha
dock fått större betydelse och användning; jämte de
nyss nämnda kunna anföras fenacetin,
laktofenin, salicylsyradt natron, salol,
salofen, salipyrin och aspirin (se dessa ord)
m. fl. Utom den febernedsättande verkan besitta de
samtliga en mer eller mindre utpräglad rogifvande
och smärtstillande sådan. Af de nämnda febermedlen
har kinin därjämte en särskildt gynnsam (specifik)
verkan vid frossa och salicylsyradt natron samt
flera medel, hvari salicylsyra ingår (salol, salofen,
salipyrin, aspirin m. fl.), en specifik verkan vid
reumatism. - Ej sällan medföra i synnerhet större
doser af febermedel vissa obehagliga biverkningar,
såsom öronsusning, hufvudvärk, frosskakningar,
stark svettning, kräkningar, blåröd eller blåblek
hudfärg (cyanos), rödflammiga hudutslag o. d.; vid
för rikligt bruk eller om patientens motståndskraft
är mycket medtagen, kunna de förorsaka en verkligt
farlig nedsättning af nervsystemets och hjärtats
verksamhet (kollaps). Då därjämte bland läkarna
den öfvertygelsen alltmer börjat göra sig gällande,
att temperaturstegringen vid feber - om den ej är
alltför hög eller varar mycket länge - icke i och
för sig är farlig, det slappande inflytandet af ofta
upprepade doser febermedel ibland kanske skadligare,
har bruket af invärtes febermedel på senare tid
alltmer inskränkts. Ofta användas i stället svala
bad eller kalla tvättningar, hvilka äfven visat
sig kunna kraftigt nedbringa febertemperaturen. Då
emellertid febermedlen, som nämndt, verka rogifvande,
och nedsättning af febertemperaturen ofta skänker
patienten en (öfvergående) lindring i hans tillstånd,
komma febermedel att allt framgent användas,
särskildt vid höggradig eller långvarig feber,
om än mera inskränkt och försiktigt än förr.
C. G. S.
Febero, Julian, pseudonym. Se Figueroa.
Febertermometer. Se Feber, sp. 1479.
Febr., förkortning för Februari.
Febril (lat. febrilis; se Feber), feberaktig,
kännetecknande en feber; försatt i stark sinnesrörelse
eller otålig sinnesstämning, orolig, upprörd.
Febris, lat., feber (se d. o.). - F. recurrens. Se
Typhus recurrens.
Febronianism. Se Episkopalism.
Febronius, Justinus. Se Hontheim, J. N. von.
Februari (lat. februarius), i den julianska kalendern
den andra, förut - sedan Numa Pompilius i kalendern
infört denna månad och januari - den sista af årets
månader, hvarför skottdagen insköts i densamma. Den
har sitt namn af det i denna
månad (15 febr.) förrättade stora reningsoffret, februa
(l. lupercalia). Månadens svenska namn är
göjemånad (se Goe); på danska kallas den
blidemaaned. Dagarnas antal är 28, utom i skottår,
då det är 29. Medeltemperaturen för februari växlar
i Sverige mellan -14° (Karesuando, Jockmock) och 0°
(Skånes sydvästspets) och medelnederbörden mellan 8
mm. (Karesuando) och 46 mm. (Göteborg). Jfr Kalender.
Februaridiplomet. Se Österrikisk-ungerska monarkien
(historia).
Februarimanifestet. Se Finland (historia).
Februarirevolutionen (fr. la révolution de février)
kallas det uppror i Paris 22-24 febr. 1848, som
störtade Ludvig Filips monarki och inledde den andra
franska republiken. Se Frankrike (historia).
Febus (Phoebus). Se Apollon.
Febuseri l. Febus (af Febus l. Phoebus,
latinis. af grek. Foibos. Apollons binamn), bombast,
svulstighet. Upphof till denna betydelse af ordet
var Gaston III af Foix, som för sin skönhets
skull kallades Phébus och som skref en dikt,
"Miroir de Phébus des deduiz de la chasse’’,
hvars svulstiga stil vardt ryktbar och skapade
frasen "faire de phébus", skrifva svulstigt.
R-n B.
Fébvre (Fébure), Claude le. Se
Lefébvre, C.
Fébvre [fävr], Alexandre Frédéric, fransk
skådespelare, f. 1835 i Paris, tillhörde 1866-93
Théâtre français, där han 1867 blef societär. F:s
styrka som skådespelare ligger i ett fint och stolt
sätt att vara, en utvecklad grimeringsförmåga och en
snabbt flytande konversation. Några af sina bästa
uppgifter har han haft såsom den unge sprätten
Célestin i "Le testament de César Girodot",
Tartuffe, Kobus i "L’ami Fritz" och Bourdon i
"Les corbeaux". Han uppträdde 1893 i Stockholm med
en fransk trupp. F. har skrifvit bl. a. Le journal
d’un comédien (2 bd, 1896), lefnadsminnen.
fec., förkortning af lat. fecit (se d. o.).
Fécamp [fekä7], stad i franska dep. Seine-inférieure,
vid floden Fécamps utlopp i Kanalen. 14,675
inv. (1901). F. har en gammal abbotskyrka, S:te
Trinité, från 11:e-16:e årh., en gotisk kyrka, S:t
Étienne, en vallfärdskyrka, Notre-Dame du Salut,
och rester af ett gammalt slott, som tillhört
hertigarna af Normandie. Skeppsvarf, järngjuteri
samt tillverkning af landtbruksmaskiner, likör
(s. k. munklikör, bénédictine de F.), konserver,
tågvirke, bomullsgarn, läder m. m. Af betydelse
är äfven stockfisk- och sillfisket, som 1901
afkastade 9,1 mill. francs. Hamnen består af en
förhamn och tre bassänger. F. har ett bibliotek
på 16,000 bd och ett museum samt mycket besökta
hafsbad. Fiskodlingsanstalt. - F. fanns redan
på romarnas tid, då det hette Fiscamnum. Ett
kloster af benediktinorden anlades 658; det blef
senare ett af de förnämsta kluniacensklostren
och tillhörde slutligen maurinernas kongregation
samt egde bestånd till 1789 års revolution.
J. F. N.
Fechenheim [-hajm], stor fabriksby i
preussiska reg.-omr. Kassel, vid Main. 6,402
inv. (1900). Bl. a. finnes där en stor anilinfabrik
(2,400 arb.).
Fechner, Gustav Theodor, tysk filosof och fysiker,
f. 1801 i Lausitz, d. 1887 i Leipzig, studerade från
1817 vid universitetet i Leipzig medicin och fysik
och blef 1834 professor därstädes i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
