Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Feriekurser - Ferier - Ferik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mångenstädes, mest i Amerika, England och Tyskland,
har man börjat att genom ordnade kurser i museerna
göra dessas samlingar kända och förstådda. Särskildt
i Berlin och i Bonn har man under påskferierna
anordnat museikurser, hufvudsakligast besökta af
gymnasielärare. I Stockholm har man gjort försök med
kurser i Nationalmuseum för arbetare, och i Statens
historiska museum gifvas ofta demonstrationer af
fornsakerna och hållas föreläsningar i samband därmed.
Regelbundet anordnar Das Kaiserlich deutsche
archäologische institut (se Arkeologiska institut)
genom sin afdelning i Rom årliga kurser i Rom,
Neapel och Pompeji, afsedda för tyska gymnasielärare,
hvilka därvid under ledning af institutets tjänstemän
eller andra sakkunniga deltaga i demonstrationer
och föreläsningar å ruinplatserna och i de förnämsta
samlingarna af antika konstverk. Kurserna ega vanligen
rum i oktober. Mera allmänt tillgängliga äro professor
Maus likaledes på samma instituts föranstaltande
anordnade 14-dagars kurs i Pompeji (i juli månad),
närmast afsedd för institutets stipendiater, samt
motsvarande kurser (i april eller maj) i Grekland,
ledda af professor W. Dörpfeld, föreståndare för
institutets atenska afdelning, och omfattande besök
vid viktigare ruinplatser på det grekiska fastlandet
och på Arkipelagens öar samt vanligen äfven en utfärd
till Troja och någon annan viktig utgräfningsort i
Mindre Asien (t. ex. Pergamon, Priene).
Sedan 1898 ha på föranstaltande af lektor J. Bergman
anordnats hufvudsakligen för svenska lärare
i klassiska språk, historia och konsthistoria
afsedda historisk-arkeologiska feriekurser (från
1899 regelbundet hvartannat år under läroverkens
sommarferier), i Italien (5 gånger) och Grekland
samt vissa för den antika kulturens kännedom viktiga
platser i Turkiet (en gång). De antika ruinerna ha
därvid demonstrerats af samtidens sakkunnigaste
arkeologer (så i Rom af Chr. Hülsen, i Pompeji
af A. Mau), hvarjämte de förnämsta antikmuseerna
genomgåtts under ledning af fackmän, i Rom och Florens
af W. Amelung, i Aten af J. Bergman (skulpturerna)
och E. Nachmanson (den epigrafiska samlingen). Vid ett
tillfälle har prof. V. Lundström, vid ett annat d:r
F. R. Martin (i Konstantinopel) medverkat. Deltagarna
ha till största delen varit lärare vid svenska
och finländska läroverk äfvensom åtskilliga yngre
universitetslärare. Kurserna ha pågått 2 à 3 veckor;
högsta antalet deltagare har varit 22 (1903),
lägsta antalet 7 (1898). Sammanlagdt ha hittills
74 personer deltagit. En och annan deltagare har
åtnjutit statsunderstöd i form af resestipendium. Ett
sådant har också vid två tillfällen meddelats
föreståndaren. Medel att honorera de utländske
föreläsarna ha delvis erhållits genom en af deltagarna
erlagd mindre afgift (vanligen 25 kronor). För öfrigt
ha kurserna bekostats af anordnaren.
Den numera starkt uppblomstrande nykterhetsrörelsen
har under de senare åren, särskildt i Sverige och
Tyskland, utöfvat en genom litteraturspridning och
föreläsningar i hög grad folkbildande verksamhet,
hvari populärvetenskapliga feriekurser ingått som
ett mycket uppmärksammadt moment. Initiativet i
detta afseende togs i Sverige af godtemplarorden,
som vid flera tillfällen efter år 1898
anordnat "sommar"- och "vinterkurser" i allmänt
vetenskapliga ämnen. Så t. ex. hölls en vinterkurs i
Stockholm under julferierna 1903-04 med föreläsningar
af professorerna K. Warburg, V. Leche, F. von Schéele
m. fl. samt talrika museibesök med demonstrationer
af fackmän. Mera uteslutande för nykterhetsfrågans
speciella studium ha de många kurser varit afsedda,
som anordnats af det på samma ordens initiativ
genom samverkan af samtliga större svenska
nykterhetssällskap grundade Centralförbundet för
nykterhetsundervisning och af hvilka de i Stockholm i
början af jan. hållna "vinterkurserna" vunnit största
anslutningen (de båda senaste gångerna omkr. 1,500
deltagare). Liknande anordningar förekomma i Tyskland,
där under de senaste åren genom föranstaltande
af de samverkande nykterhetsföreningarna i
Berlin påskferiekurser hållits för vetenskapligt
studium af alkoholfrågans medicinskfysiologiska,
nationalekonomiska och sociala sidor samt dess
historia. Äfven i våra grannländer hållas numera
liknande kurser. J. Bgn.
Ferier (af lat. féeriæ, se d. o.), en viss tids
ledighet från bestämd verksamhet, särskildt de
tider af året, då undervisningen vid en läroanstalt
hvilar. Enligt skolordningen af 1649 skulle ferierna
upptaga två månader af året, en månad om vintern och
en om sommaren. Under Frihetstiden ökades de till
omkring sexton veckor, hvarjämte sammanlagdt tre
veckors ledighet medgafs vid påsk och pingst. Sin
största utsträckning erhöllo ferierna genom 1820 års
skollag, enligt hvilken de skulle utgöra tjugutvå
veckor om året, nämligen två veckor vid påsk och
de öfriga enligt eforus’ bestämmelse. Genom 1856
års skolstadga inskränktes ferierna till omkring
sexton veckor; men de ökades åter 1865 med en
vecka, eller till sjutton veckor, enär det då
förordnades, att påskferierna skulle inräknas
i den till 36 veckor bestämda lästiden. Genom
1905 års stadga förlängdes läsåret till 38
veckor, tiden för höstterminens inträdes- och
flyttningspröfningar däri ej inräknad. En af de
ursprungliga anledningarna till de långa ferierna
i Sverige är den, att lärjungarna skulle få tid
till den s. k. sockengången. Skolferierna förläggas
hufvudsakligen till sommaren och jultiden. - För
universiteten medgåfvo 1600-talets statuter en
ferietid af blott två månader. Under 1700-talet
ökades ferierna till fem och en half månad,
men fr. o. m. midten af 1800-talet ha de åter
minskats. De upptaga f. n. (1907) något mer än fyra
månader af det borgerliga året (juni, juli, aug.,
15 dec.-14 jan. samt tre dagar före och tre dagar
efter påsk-och pingstdagen; härvid är dock att märka,
att undervisningen vanligen inställes under de 14
första och de 14 sista dagarna af hvarje termin,
hvilka användas till examina). - I Finland vara de
allmänna läroverkens ferier omkr. 18 veckor, i Norge
skola de omfatta 13 till 14 veckor och i Danmark ej
mer än 63 hvardagar, tillfälliga lofdagar i bägge
fallen inräknade; i Preussen får den sammanlagda
årliga ferietiden icke öfverskrida tio och en half
vecka. Jfr Semester. G. S. (P. E. L-m.)
Ferik, arab., "afdelning", betyder i Turkiet dels
härens största truppafdelning: division, dels dennas
befälhafvare: divisionsgeneral, generallöjtnant
(vanligen benämnd ferik-pascha), dels slutligen den
andra ranggraden bland dem, som föra pascha-titel
(den första graden motsvarar muschir:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
