Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 111-112 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fersen, Hans Axel von - Fersen, Fabian Reinhold von - Ferslev, Kristian Lunov Laasby - Ferslewska tryckeriet - Ferstel, Heinrich von - Ferté, La. 1. La F.-Bernard - Ferté, La. 2. La F.-Macé

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1797 skickades han af Gustaf IV Adolf såsom ambassadör
till kongressen i Rastatt, men blef i denna egenskap
ej erkänd af franska republikens sändebud. Lyckligare
var han på sin beskickning till badensiska hofvet»
där han uppgjorde giftermålskontraktet mellan konung
Gustaf IV Adolf och prinsessan Fredrika. F. stod i
allmänhet i högt anseende hos Gustaf IV Adolf, men var
för litet politiker för att kunna öfva något större
inflytande på denne konungs styrelse. I revolutionen
1809 tog F. alls icke del. Med sin strängt
legitimistiska uppfattning ogillade han, att den
afsatte konungens son, kronprins Gustaf, beröfvades
sin arfsrätt, och räknades i det följande till det
gustavianska partiet. Då den utsedde tronföljaren,
Karl August, hvilken på grund af sin börd, sitt
väsen och sin stora popularitet ansågs mindre behaga
den högre adeln, plötsligt afled på Kvidinge hed
i Skåne (1810), spred sig ett rykte att han blifvit
förgiftad af grefvinnan Piper, F:s syster, och på hans
inrådan. Sinnena fattade eld, hvilken underhölls af
uppsatser i tidningarna och i synnerhet genom en i
"Nya posten" intagen fabel, "Räfvarna". När så det
furstliga liket 20 juni 1810 infördes i Stockholm och
F. i egenskap af riksmarskalk åkte framför detsamma,
blef han ett mål för folkmassans sorl och skrän
samt slutligen utsatt för handgripligheter. Då han
sökte en tillflykt i rådhuset, släpades han i den där
paraderande militärens närvaro bort och blef slagen
till döds. - F:s dagbok och korrespondens utgåfvos
i 2 bd 1878 af R. M. Klinckowström under titeln "Le
comte de Fersen et la cour de France" (eng. öfv. af
K. Prescott-Wormeley 1902). Jfr P. Gaulot,
"Un ami de la reine (Marie-Antoinette. M. de
F.)" (1892; sv. öfv. 1893), F. F. Flach,
"Grefve Hans Axel v. Fersen. Minnesteckning jemte
utdrag ur hans dagbok och brefvexling" (1896),
E. Vest, "Grefve H. A. v. F. En minnesteckning"
(i finska tidskr. "Ateneum", 1898); om
"Fersenska mordet", skildradt af drottning
Charlotta, se "Personhist. tidskr." 1899.
J.Th.W. (L. S.)

8. Fabian Reinhold von F., den föregåendes broder,
grefve, militär, hofman, f. 7 okt. 1762, d. 10
mars 1818 i Stockholm, blef vid 12 års ålder fänrik
vid Lifgardet, kapten 1783, öfverste i armén och
kaptenlöjtnant vid Drabantkåren 1792, sekundchef för
Göta garde 1793, sekundchef för Svea garde 1796 och
tog s. å. afsked ur krigstjänsten. 1799 utnämndes han
till ledamot af Rikets ärendens allmänna beredning,
1802 till öfverstekammarherre och 1809 vid kröningen
till excellens. F., som i likhet med brodern ansågs
hysa sympatier för den afsatta konungafamiljen,
tog efter broderns mord afsked från hofvet.
(L. 8.)

Ferslev, Kristian Lunov Laasby, dansk operasångare,
f. 1817, d. 1883, debuterade 1837 på k. teatern i
Köpenhamn, utbildade 1842 ff. sin duktiga basröst för
Garcia i Paris och blef därefter till stor nytta för
den danska operascenen, bl. a. som Guvernören i "Don
Juan", Orovist i "Norma", Kardinal Brogni i "Judinnan"
och Mefistofeles i "Faust". Han fick äfven mycken
användning vid Musikföreningens konserter.

Ferslewska tryckeriet, omfattande danskt
affärsföretag, dirigeradt och egdt af etatsrådet
J. Kr. Ferslew (f. 1836), som med sitt
litografiska etablissemang 1863 förenade ett
boktryckeri. Detta har
under årens lopp erhållit betydande utvidgningar,
och därifrån utges nu ett stort antal tidningar,
"Aftenposten" (sedan 1873), "Nationaltidende" (sedan
1876), "Dagens nyheder" och "Dagbladet" (sedan 1891)
m. fl.


Ferstel, Heinrich von, friherre, österrikisk
arkitekt, f. 7 juli 1828 i Wien, d. där 14 juli
1883, gjorde sina grundläggande studier vid Wiens
konstakademi och utnämndes till professor i arkitektur
vid dess polytekniska institut 1866. F. blef
baroniserad 1879. Hans första arbeten bestodo i
slottsrestaureringar för bömiska storadelns räkning,
i början af 1850-talet. 1855 vann F.; som då befann
sig på studieresa uti Italien, priset i den täflan,
hvilken året förut blifvit utlyst till uppförandet
af Votivkyrkan i Wien (med anledning af kejsar Frans
Josefs räddning undan ett mordförsök). Denna kyrk&
(se pl. XIX till art. Byggnadskonsten), "det vackraste
alster af modern gotik i Tyskland", ansluter sig
till franska gotikens och Rhentraktens katedraler
utan att vara en efterbildning af någon bland
dem. Den stod färdig 1879 och hade då kostat omkr. 7
mill. kr. Under tiden byggde F. bl. a. Nationalbanken
(1856-60) i Wien, i romansk stil. Han fortsatte
att odla de medeltida byggnadsformerna,
särskildt de gotiska, till början af 1860-talet,
från hvilken tid han företrädesvis egnat sig åt
renässansstilen. Bland öfriga offentliga byggnader
i Wien, hvilka F. utfört, må nämnas det österrikiska
Museet för konst och industri (fullb. 1871, den vackra
arkadgården är särskildt ryktbar) och Universitetet
(påbörjadt 1873). Det sistnämnda är det nya Wiens
omfångsrikaste byggnadsverk, utfördt i högrenässans
af blandad italiensk och fransk art, med tillsatser
af moderna arkitekturmotiv. Palatset innesluter
bl. a. 46 auditorier, som på en gång kunna rymma 6,000
åhörare, ett bibliotek, beräknadt för 200,000 band
samt med sittplatser för 400 studerande, och, såsom
medelpunkt för det hela, en genom tre våningar gående
arkadgård. Vidare är F. upphofsman till ärkehertig
Ludvig Viktors palats och baron Wertheims palats midt
emot det förra vid Schwarzenbergsplatz belägna palats,
rådhuset i Tiflis i italiensk gotik och Lloydshuset
i Trieste. Hans präktiga förslag till byggnad för
tyska riksdagen blef ej antaget. F. var en lika
grundlärd som kraftfull genombrottsman och en af
de byggkonstnärer, som gåfvo det moderna Wien dess
arkitektoniska karaktär. Han utgaf 1860 i förening med
Eitelberger en broschyr, Das bürgerliche wohnhaus
und das wiener zinshaus, som utgör ett viktigt inlägg
i bostadsfrågan. Jfr "H. Freiherr v. F." (festskrift
vid aftäckande af hans> minnesvård, Wien 1884).
C. R. N. G-g N.

Ferté, La (lat. Firmitas), namn på flera
franska orter. 1. La F.-Bernard [-bärnärj, stad i
dep. Sarthe. 4,445 inv. (1901). Vacker kyrka från
15:e och 16:e årh. - 2. La F.-Macé, stad i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>