Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fett - Fettbildning, fysiol. Se Ämnesomsättning - Fettceller. Se Bindväf - Fettdegeneration. Se Degeneration, Fetthjärta och Fosforförgiftning - Fettdiet, Se Diet - Fettfena. Se Fiskar - Fettfågeln l. Guacharon - Fetthjärta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hydrolys. I och för stearinljusfabrikationen spjälkas
fast fett (talg) enligt någon af de båda första
metoderna. Äfven den fermentativa spjälkningen har
fått teknisk användning för framställning af glycerin
och oljesyror (Connstein). Fetternas sönderdelning
med lösta alkalier, kalk eller blyoxid kallas saponifikation;
härvid uppstå motsvarande metallsalter af
fettsyrorna. Palmitin- och stearinsyrans fasta natriumsalter
kallas tvål, de till konsistensen lösare
kaliumsalterna äro såpa, blysalterna utgöra plåster.
Kalksalterna äro olösliga i vatten och utfalla därför i
flockar, när tvål upplöses i hårdt (kalkhaltigt)
vatten. De naturliga fettarterna förekomma i
växt- eller djurkropparna inneslutna i celler eller hinnor
och erhållas, sedan cellmembranen och hinnorna
blifvit förstörda eller sönderslitna, genom pressning,
utkokning eller extraktion med kolsvafla o. d. Allt
efter konsistensen indelas fettarterna i fasta
fettarter och oljor. De förra innehålla i
öfvervägande mängd palmitin och stearin, de senare
olein och andra flytande glycerider. De fasta
fettarterna förekomma hufvudsakligen i djurriket, men
stundom äfven i växtriket, t. ex. palmolja, kakaosmör,
kokosolja, muskotsmör, kinesiskt växtfett och
japanskt fettvax (hufvudsakligen tripalmitin och
palmitinsyra). Hårda och fasta fettarter kallas talg,
mjuka ister och smör. Oljor indelas på grund af
det olika förhållande, som de visa i luften, uti
torkande och icke torkande oljor. De förra uppsuga
ur luften syre och oxideras till amorfa
fernissartade massor, de senare behålla sin flytande
konsistens. Torkande oljor äro t. ex. lin-, hamp-,
nöt-, ricin- och vallmoolja, hvilka hufvudsakligen
innehålla linolsyra, dessutom de ännu mera omättade
linolen- och isolinolensyrorna, men ingen oljesyra;
icke torkande äro oliv- eller bomolja, rof-, mandel- och
sesamolja. Oljor ur djurriket äro tran-sorterna
af fiskar och hvaldjur. Vid kvantitativ undersökning
af fett i organ, mjölk o. s. v. extraherar man
det fint fördelade materialet med eter
(vanligen i Soxhlets apparat). Fetterna karakteriseras
för öfrigt dels af det s. k. ”förtvålningstalet”,
dels af ”jodtalet” (Hübl). Det förra är ett mått
för ett preparats halt af neutralfett och fria
fettsyror, det senare angifver genom mängden jod,
som ett preparat kan upptaga, dess halt af omättade
syror. Vid djurens näring tjänar fettet icke blott
till att bilda kroppsfett, utan det är äfven kraft- och
värmealstrare. Dessutom är rationens fetthalt
af dietetisk betydelse, i det att en fettfattig ration
tillgodogöres mindre väl. Monografier angående
fett ha utgifvits af bland andra Lewkowitsch, Benedikt
och Ulzer samt Henriques.
P. T. C. (H. E.)
Fettbildning, fysiol. Se Ämnesomsättning.
Fettceller, histol. Se Bindväf.
Fettdegeneration. Se Degeneration,
Fetthjärta och Fosforförgiftning.
Fettdiet. Se Diet.
Fettfena. Se Fiskar.
Fettfågeln 1. Guacharon (Steatornis
caripensis), zool., är enda arten och släktet af
fettfåglarnas familj (Steatornithidæ) och utmärkes genom
en tand, som finnes vid näbbspetsen, långa vingar
och lång stjärt o. s. v. Sitt namn har den fått af
det betydliga fettlager, som utvecklas under huden och
som användes dels till matlagning, dels som lampolja.
Fågeln tillhör Central-Amerika, där den vistas i
hålor och grottor. De unga fåglarnas fett utdrages
öfver elden af indianerna och hälles i lerkärl samt
är kändt under namn af guacharofett l.
guacharoolja.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
