Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Figur - Figura - Figurabilitet - Figura cata, mat. Se Mensuralmusik - Figuræ honorabiles, lat. Se Heraldiska sköldemärken - Figuralmusik. Se Mensuralmusik - Figurant - Figuration - Figurera - Figurerad 1. Mus. - Figurerad 2. Mat. Figurerade tal. Se Figurtal - Figurin - Figurlig - Figurtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
premissernas kvantitet och kvalitet, hvilka
angifvas af följande minnesvers, som på samma
gång mnemotekniskt antyder, huru den enskilda
modus af någon bland de senare figurerna kan
reduceras till en motsvarande modus af första figuren:
Barbara, Celarent, primæ, Darii Ferioque; Cesare,
Camestres, Festino, Baroco, secundæ; Tertia
grande sonans recitat Darapti, Felapton;
Disamis et Datisi nec non Bocardo, Ferison;
Quart’Bamalip, Calemes, Dimatis, Fesapo, Fresison.
Den
tankegång, på hvilken första figuren hvilar,
är en enkel användning af den satsen,
att det, som gäller (icke gäller) om släktet,
gäller (gäller icke) om arten och individen,
öfversatsen skall här alltid vara ett universellt
omdöme, undersatsen alltid ett positivt. Ex.:
Alla däggdjur äro vertebrerade djur.
Hästen är ett_däggdjur._______________
Alltså: Hästen är ett vertebreradt djur.
(Barbara).
Ingen fyrsidig figur är en cirkel.
Alla kvadrater äro fyrsidiga figurer.
Ingen kvadrat är en cirkel.-
(Celarent).
Andra figuren hvilar på den tankegången, att,
om af två begrepp det ena är uteslutet från och
det andra omfattadt i en tredje sfär, så äro de
utflutna från hvarandra. Öfversatsen måste
här alltid vara universell, en af premisserna
negativ och slutsatsen alltid negativ. Ex.:
Alla hvalar äro däggdjur.
Inga fiskar äro däggdjur.
Inga hvalar äro fiskar.
(Camestres).
Inga fiskar äro däggdjur.
Några vattendjur äro däggdjur.
Några vattendjur äro icke fiskar.
(Festino).
Tredje figuren hvilar på den tankegången, att
om två begrepp båda i sin sfär omfatta ett tredje,
eller om det ena omfattar, men det andra
utesluter det tredje, så omfatta de så tillvida i
förra fallet hvarandra, men utesluta i senare fallet
hvarandra. Slutsatsen är här alltid partikulär,
undersatsen affirmativ. Ex.:
Alla hvalar ärovarmblodiga.
Alla hvalar lefva i vatten.
Några djur, som lefva i vatten, äro varmblodiga.
(Darapti).
Några däggdjur äro icke hundar.
Alla däggdjur äro vertebrerade.
Några vertebrerade djur äro icke hundar.
(Bocardo).
Fjärde figuren hvilar på samma tankegång som den
första. Den uppkommer ur denna därigenom, att man låter
premisserna byta plats och konverterar slutsatsen. Den
nyttjas i vanligt resonemang sällan eller aldrig. Ex.:
Alla hästar äro däggdjur.
Alla däggdjur äro vertebrerade djur.
Några vertebrerade djur äro hästar.
(Bamalip).
Aristoteles upptog de tre första af figurerna; den
fjärde skall ha tillagts af Galenus (se d. o.), efter
hvilken den ock plägar kallas "den galeniska
figuren". Jfr Modus, Omdöme och Slutledning.
6. Ret., gramm., talfigur, ett från det vanliga
språkbruket afvikande uttryckssätt. Jfr Trop.
3. A. L.* 4. B. R. 5. L- H. Å.*
Figura, lat., her., sköldemärke eller vapenbild, en
teckning eller afbildning på fältet af en heraldisk
sköld.
Figurabilitet (fr. figurabilité), den egenskapen
hos kropparna, att de fylla ett visst ändligt rum,
hvars gränser äro bestämmande för vår föreställning
om kropparnas form.
Figura cata, mat. Se Transversal.
Figuræ honorabiles, lat. Se Heraldiska sköldemärken.
Figuralmusik. Se Mensuralmusik.
Figurant (se Figurera), vid teaterbalett anställd
dansör, som (i motsats till en solodansör) icke dansar
ensam, utan alltid uppträder i förening med andra. -
Femin.: figurantska.
Figuration (lat. figuratio), gestaltning, formgifning,
bildlig framställning; användande af bildrikt,
utsmyckande språk; en musiks egenskap att vara
figurerad (se d. o.). - Figurativ, bidllig,
förebildande, sinnebildlig, symbolisk.
Figurera (lat. figurare, gifva gestalt l. form),
utföra vissa föreskrifna danssteg (figurer) och
ställningar i kontradanser; uppträda (vanl. på
ett sätt, som väcker uppseende); förekomma, synas,
"skyldra"; vara framställd i en skildring. Se vidare
Figurerad.
Figurerad (it. figurato, af lat. figurare, gifva
gestalt l. form). 1. Mus. Figurerad kallas i
allmänhet hvarje musik, i hvilken melodinoter
upplösas i "figurer" (se Figur 3). - Figurerad
kontrapunkt är ett i smärre noter än hufvudtemat
(cantus firmus) sig rörande bitema, hvilket sättes
emot det förra. Figurerad sång (canto figurato)
uppstår, då hufvudtemat själf figureras. Figurerad
koral kan använda ettdera eller båda sätten. -
2. Mat. Figurerade tal. Se Figurtal.
1. A. L.*
Figurin (it. figurina), konstt., liten figur,
statyett.
Figuriig, bildlig (motsats: egent1ig). - Figurliga
tal, mat. Se Figurtal.
Figurplöjning, landlbr., kallas det plöjningssätt, då
jorden ej upplägges i tegar med mellanliggande fåror,
utan plöjningen sker rundt fältet, jämnlöpande med
dettas sidor, med början antingen utifrån kanten eller
ock inifrån utåt, i hvilket senare fall man plöjer
upp en med fältet likformig figur i dess midt och
sedan fortsätter rundt denna. Då åkrarna vanligen
äro fyrkantiga, kallas detta plöjningssätt äfven
fyrkant- l. carréplöjning. Genom figurplöjning
sparas arbete och tidsutdräkt med tegryggars och
slutfårors uppkörande. Men frånvaron af fåror
gör detta plöjningssätt mindre lämpligt för
höstplöjning af lerjord, från hvilken vattnet bör
afledas. Det passar bäst för trädesbruk på jämn mark.
H. J. Dft.
Figurtal, Figurerade l. Figurliga tal (lat. numeri
figurati), mat., sådana talserier, som bildas genom
successiv addition af termerna i aritmetiska serier
eller i andra figurtalserier. Så bildas t. ex. ur
den aritmetiska serien
l, 2, 3, 4, 5, 6, 7 o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
