Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Filosofiens historia - Filosofisk - Filosofiska stenen l. De vises sten. Se Alkemi - Filosofisk rättslära. Se Boström - Filosofisk sedelära. Se Etik - Filosofisk ämbetsexamen. Se Examen - Filostratos, Flavius F. den äldre - Filotas - Filotion - Filoxenianska öfversättningen af bibeln. Se bibelöfversättningar, sp. 246 - Filoxenos 1. Grekisk dityrambdiktare - Filoxenos 2. Xenaias - Fils - Filskaft, mek. tekn. Se Fil - Filspån, med. tekn. Se Fil - Filsö - Filt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tankar till positivism. I England ha Bentham, James
Mill och J. Stuart Mill samt Spencer
uppehållit den där traditionella empirismen, men
de ha i princip ej kommit med något nytt utöfver
den af Hume vederlagda ståndpunkten. Under det
Aristoteles och Schelling hyllade en teleologisk
utvecklingslära, har Spencer framställt en mekanisk
sådan. "Evolution" och "genetisk förklaring" ha efter
biologiska analogier (Darwin, Hæckel) blifvit ett
slagord för många filosofer. Andra bearbeta den rena
logiken (t. ex. Husserl), åter andra utgå från
en rationalistisk kunskapslära (Riehl, Cohen,
Rickert m. fl.); bägge dessa riktningar vilja
därifrån häfda empirismens oduglighet som filosofisk
grundtanke.
Af de nutida skandinaviske filosoferna är Höffding
den mest bemärkte på grund af sin populärt
klara och lättfattliga behandling af filosofiska
problem. Han är empirist. Den svenska filosofien
har varit rationalistisk och betygas af utländsk
historiografi som själfständigare än öfrig
skandinavisk filosofi. De mest lysande namnen äro
personlighetsfilosoferna Höijer, E. G. Geijer,
Biberg, Grubbe, Boström, Ribbing och Sahlin. Nutida
svenska filosofer äro professorerna Burman,
K. R. Geijer, H. Larsson, Liljeqvist, Norström och
von Schéele, docenterna Herrlin, Hägerström och
Petrini samt doktor A. Vannerus.
Kortare filosofihistoriska arbeten, som lämna god
inblick i ämnet, äro Windelband, "Geschichte der
philosophie" (1889-91), och Falckenberg, "Geschichte
der neueren philosophie" (5:e uppl. 1905). Längre
och betydligt utförligare äro Zellers, K. Fischers
och Ritters verk, som behandla resp. antiken, nya
tiden och medeltiden. K. H–ll.
Filosofisk (se Filosofi), som tillhör eller har
afseende på filosofien; förnuftsenlig, begreppsmässig;
djuptänkande, djuptänkt; lefnadsvis, som från
filosofiens synpunkt bedömer lifvet och dess
händelser; som med sinnesro och ståndaktighet bär
ödets slag.
Filosofiska stenen l. De vises sten. Se Alkemi.
Filosofisk rättslära. Se Boström, sp. 1282.
Filosofisk sedelära. Se Etik.
Filosofisk ämbetsexamen. Se Examen.
Filostratos (grek. ^doorgaxog^ lat. Philostratus),
Flavius F. den äldre, grekisk retor och sofist från
Lemnos, lefde omkr. 200 e. Kr. och tillhörde en tid
kejsarinnan Julia Domnas lärda omgifning i Rom. Han
efterlämnade bl. a. en romanartad lefnadsteckning i
8 böcker af undergöraren Apollonios från Tyana och en
samling kortfattade biografier öfver sofister, talare
och retorer under titeln Bioi sofistón (lat. Vitæ
sophistorum). Ett honom tillskrifvet arbete,
Eikones (lat. Imagines, "bilder"), som innehåller
en beskrifning af ett verkligt eller fingeradt
tafvelgalleri, anses numera af många härröra från
någon annan F. af samma släkt. En yngre F., dotterson
till den förstnämnde, har likaledes författat
ett sådant arbete. Det är intaget i den af Kayser
(1870-71) utgifna uppl. af samtliga de skrifter,
som finnas i behåll af den äldre F. Jfr Bergk,
"Fünf abhandlungen zur geschichte der griechischen
philosophie und astronomie" (1883). A. M. A.
Filotas (grek. &dcoTag, lat. Philotas), två
macedoniska krigare. 1. F., son af Parmenion,
ungdomsvän till Alexander den store, deltog med
utmärkelse i hans tidigare fälttåg, men ådrog sig
snart konungens vrede genom att öppet lägga i dagen
sitt ogillande af dennes öfvermod. Med anledning af en
sammansvärjning, om hvilken F. haft kännedom utan att
yppa den, ställdes han inför krigsrätt och dömdes till
döden (330 f. Kr.). - 2. F., en annan af Alexander
den stores fältherrar, nämnes såsom befälhafvare
öfver besättningen i Kadmeia (335 f. Kr.), deltog
sedermera med utmärkelse i det persiska fälttåget
och erhöll efter Alexanders död ståthållarskapet i
Cilicien. A. M. A,
Filotion, kem., ett af en fransk kemist, de
Rey-Pailhade, förmodadt enzym. Genom en viss
behandling af jäst samt ur olika djur- och växtorgan
erhålles en saft, hvilken utmärker sig genom
sin förmåga att i beröring med svafvel utveckla
svafvelväte. Denna verkan ansåg Rey-Pailhade vara
förorsakad af ett reducerande enzym l. reduktas (se
d. o.). Enligt nyare undersökningar är emellertid
existensen af ett dylikt enzym mycket tvifvelaktig.
H. E.
Filoxenianska öfversättningen af bibeln. Se
Bibelöfversättningar, sp. 246.
Filoxenos (grek. Qdo&vog, lat. Philoxenus). 1. Grekisk
dityrambdiktare från Kythera omkr. 400 f. Kr., besökte
en mängd städer i Grekland, Italien och på Sicilien,
öfverallt föredragande sina dikter. Hos Dionysios den
äldre i Syrakusa var han en gärna sedd gäst, men genom
ett ofördelaktigt omdöme om dennes dikter ådrog han
sig hans vrede och inspärrades i stenbrotten, från
hvilka han dock sedermera frigafs. Han dog i Efesos
(380). - 2. (Xenaias) En ifrig monofysit, 485
biskop af Hierapolis, afsattes af kejsar Justinus 518,
hvarefter han flydde till Egypten. F. var en af den
syriska kyrkans mest framstående skriftställare. Flera
handskrifter af honom förvaras i British museum. Om
den på hans föranstaltande verkställda öfversättningen
af bibeln se Bibelöfversättningar, sp. 246. x
1. A. M. A. 2 J. P.
Fils [fiss], fr. (af lat. filius, se d. o.), son;
(efter släktnamn) sonen, den yngre, t. ex. Dumas
fils. - 1. Fils ainé de 1’église [äne d9 leglis],
"kyrkans äldste son", förr titel på de franske
konungarna. - 2. Fils de France [-de frä’s],
"Frankrikes son", förr titel på de franske
konungarnas legitima söner.
Filskaft, mek. tekn. Se Fil.
Filspån, med. tekn. Se Fil.
Fil-sö, insjö i västra Nörrejylland, s. om
Ringkjöbing-fjord, har aflopp till Nordsjön,
hvarifrån den skiljes genom ett 3 km. bredt
klitterbälte. F. var 1848 en af Danmarks största sjöar
(28 kvkm.), men är nu till öfver 2/3 torrlagd.
Filt, tekn., ett genom sammantryckning, gnidning,
klappning eller borstning, under inflytande af värme
och fuktighet, frambragt tyg af djurhår. Möjligheten
af filtning beror på den beskaffenhet hos hår af
vissa däggdjur, att de på ytan äro försedda med små
fjälliknande utväxter, som gripa in i hvarandra,
då håren sammanpressas. Bäst filta sig får- och
vikunjaull. Hår af hare, kanin och bäfver måste först
undergå en förberedande behandling genom betning
med en lösning af kvicksilfver i salpetersyra. Filt
nyttjas i Europa förnämligast till hufvud- och
fotbeklädnad, hos asiatiska folk äfven till mantlar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
