Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finska missionssällskapet - Finska mosskulturföreningen - Finska nationella församlingen i Stockholm - Finska sjöekipaget - Finska sjömannapensionsanstalten - Finska sjömansmissionssällskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för samma ändamål till 307,000 mk och behållningen
till 296,000 mk. Summan af tillgångarna, hvaribland
ett 1892 uppfördt eget hus, var 794.000 mk.
Sällskapets senaste stadgar äro af 16 maj 1906. Dess
styrelse består af 9 ledamöter utom missionsdirektorn,
valda på tre år. De af detsamma utgifna tidningarna
äro ”Missionstidning för Finland” och ”Suomen
lähetyssanomia”.
T. C.
Finska mosskulturföreningen stiftades vid
allmänna finska landtbruksmötet i Vasa 1894 och fick
sina stadgar stadfästa 18 okt. s. å. (nya af 1907).
Dess ändamål är att befrämja kärr- och mossodlingens
utveckling i Finland genom att anordna
försöksverksamhet, föranstalta vetenskapligt och praktiskt
bedrifven undersökning af kärr och mossar, erbjuda
jordbrukare praktiska råd af sakkunniga, utgifva
skrifter m. m. Föreningen har på sitt program äfven
spridande af insikter om mossjordens och torfvens
tillgodogörande för tekniska och andra ändamål.
Föreningen har utöfvat en liflig verksamhet, understödd
af statsanslag, som 1907 utgjorde 35,200 mk.
Den har anställt gödslingsförsök (och täflingar däri)
i olika delar af landet, gjort systematiska undersökningar
af torfmarker, inrättat tre fasta försöksfält
och två försöksstationer (Leteensuo i Hattula,
Tavastland, 1902 och i Ilmola, södra Österbotten 1907),
deltagit i utställningar, föranstaltat mossodlingskurser,
utredning om landets bränntorftillgångar
m. m. Dess årliga möten hållas i olika trakter af
landet. Föreningens årsbok har utkommit sedan
1896. Styrelson har sitt säte i Helsingfors och består
af 13 ledamöter och 8 suppleanter, af hvilka 8
ledamöter och suppleanter väljas länsvis på 4 år af
föreningens medlemmar; länsrepresentanterna åter välja
ytterligare 5 ledamöter, bosatta i Helsingfors, och 2
suppleanter, hvilka bilda ett förvaltningsutskott.
Hos föreningen äro anställda två konsulenter, en
botanist, en kemist, en bränntorfsingenjör samt
föreståndaren för dess försöksstation.
T. C.
Finska nationella församlingen i Stockholm räknar
sin upprinnelse från den svensk-finska reformationens
tidigare år, i det att öfvergången från latinet till
modersmålet som kyrkospråk alstrade behofvet af finsk
gudstjänst i den svenska hufvudstaden för de många
finnar, som uppehöllo sig där och mestadels klent
behärskade svenska språket. Äldsta underrättelsen
om församlingen är från 1533, då, enligt Stockholms
tänkebok af det året, Svartbrödraklostret i Stockholm
uppläts till finsk predikolokal och prästgård. Sedan
klostret 1547 rifvits, höllos församlingens
gudstjänster närmare två hundra år än här, än där -
i ett kapell på Söder, i Storkyrkan, i S:t Gertrud
(1561-1607, de sista åron turvis med tyskarna),
i Riddarholmskyrkan (1607-1719), i Katarina och i
Skeppsholmskyrkan. 1665 började församlingen själf
med understöd bl. a. från det finska prästerskapet att
uppföra en kyrkobyggnad, där riksdagshuset nu ligger,
men tomten, som skänkts af förmyndarregnringen, togs
tillbaka af Karl XI. Först 1725 erhöllo fianarna en
egen kyrka i Stockholm, i det att församlingen då
inköpte det för kyrkligt bruk inredda Lilla bollhuset
(se Bollhus). Kyrkans officiella namn är Friderici
kyrka (efter Fredrik I, af hvilken den eger en god
marmorbyst och ett större porträtt) eller Finska
nationella församlingens kyrka. Till 1741 begagnades
uteslutande finska språket vid
gudstjänsterna. På de finske riksdagsmännens samt
församlingens begäran stadgades sistnämnda år, att
också svensk högmässa skulle hållas. Numera hålles
svensk högmässa hvarje söndag kl. 11 f. m. och finsk
högmässa hvarannan söndag så när som på ett par
månader under sommaren. Medlemmar af församlingen,
som utgör ett privilegieradt regalt pastorat (konungen
utnämner till kyrkoherde den, som vid val erhållit
de flesta rösterna, och församlingen kallar själf
profpredikanter), äro enl. k. br. af 21 dec. 1840
"personer födda i Finland eller annorstädes af finska
föräldrar, män af finsk börd och deras hustrur,
oafsedt dessas nationalitet, äfvensom barn, styfbarn
och fosterbarn åt finska föräldrar". Alla finnar,
som komma till Stockholm och stanna längre tid där,
anmälas å finska pastorsexpeditionen. Folkmängden var
vid 1906 års slut 2,100. Kyrkoherdebeställningen,
hvarmed följer medlemskap af Stockholms stads
konsistorium, kan sökas af svenskar och finnar,
mäktiga de båda språken. Till 1800-talet voro
församlingens präster så godt som uteslutande
finnar. Den ryktbaraste af dem är den äldste
kände, herr Mårten (omkr. 1550),som verkställde den
första finska öfversättningen af Sveriges landslag.
O. M-m.
Finska sjöekipaget [-päjetj, värfvad, finsk
marintrupp på 4 kompanier à 250 man, uppsattes 1830
-31 i Helsingfors. I saknad af egna fartyg nödgades
truppen till en början göra sina sjökampanjer på ryska
örlogsfartyg, men senare "utlånades" till ekipaget
från ryska "baltiska" eskadern ett linjeskepp, en
fregatt och en skonert. Truppen deltog i försvaret
af Sveaborg sommaren 1855, reducerades 1862 till
ett "kaderekipage" på 100 man samt indrogs helt och
hållet 1880. 1854 uppsattes, likaledes genom
värfning, "2:a finska sjöekipaget", till en början på
2 kompanier à 250 man, men upplöstes redan 1856.
G. A. G.
Finska sjömannapensionsanstalten är en blandad
lifränte- samt änke- och pupillkassa för befälhafvare
och sjöfolk från finska handelsfartyg. Dess
reglemente är af 28 mars 1879. Inkomsterna bestå af
statsbidrag, lästafgifter, kollekter i kyrkorna och
pensionsafgifter. Direktionen, som har sitt säte i
Åbo, består af 5 medlemmar, af hvilka ordf. tillsättes
af regeringen och ledamöterna väljas på 4 år af
direktionerna för sjömanshusen. Anstaltens tillgångar
utgjorde 1906 4,361,000 mk, pensionernas belopp äro
390 mk för sjökaptener, 260 för kofferdiskeppare,
styrmän och maskinister samt 130 för öfrigt sjöfolk
och eldare, årsafgifterna äro resp. 60, 40 och 20 mk.
T. C.
Finska sjömansmissionssällskapet stiftades 1874 i
ändamål att anställa präster för att i utländska
hamnar utöfva själavård och i öfrigt med råd och dåd
bistå finska sjömän samt för att i hemlandet främja
sjömansmissionens sak. Dess nu gällande stadgar äro
af 25 maj 1893. 1898 utsträcktes verksamheten till
finska emigranter på orter, där dessa icke äro i
stånd att hålla egen präst. Sällskapet har nu präster
anställda å följande orter: London, Hull, New York,
San Francisco, Hamburg, Liverpool och Antwerpen samt
dessutom två resepredikanter i hemlandet (den ene är
tillika dess sekreterare). Det utger en tidskrift,
"Sjömansvännen" (äfven på finska). Sällskapets
inkomster (statsanslag, medlemsafgifter,
penniföreningar, syföreningar m. m.) voro 1906 77,000 mk
och utgifter 88,000 mk samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
