Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fisher, John - Fisher, John Arbuthnot - Fisk - Fisk l. Mastfisk - Fisk, Clinton Bowen - Fiska, sjöv. 1. Medelst dragg uppfånga i vattnet förlorat föremål - Fiska, sjöv. 2. Medelst järnskenor, träspiror o.d. - Fiska, sjöv. 3. Upplyfta ankarets krona till relingen - Fiskal - Fiskalisk (Se Fiskal och Fiskus) - Fiskaliter, på fiskalisk väg. se Fiskal och Fiskalisk - Fiskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att foga sig i konungens kyrkliga politik. Jfr
den i art. Episkopalkyran nämnda
litteraturen.
Fisher [fi’J9], sir John Arbuthnot, engelsk amiral,
f. 1841, kom i sjötjänst 1854, blef löjtnant 1860,
deltog i Krimkriget och i Kinakriget 1859-60, där
han särskildt utmärkte sig vid eröfringen af Kanton
och Peiho-forten, samt såsom chef å slagskeppet
”Inflexible” i egyptiska kriget 1882. 1886-91
var F. chef för engelska flottans artilleri och
blef sistnämnda år varfschef i Portsmouth. Han
var 1892-97 amiralitetslord och därefter högste
befälhafvare öfver nordamerikanska och västindiska
eskadern intill 1899, då han, som varit delegerad
vid Haagkonferensen, blef högste befälhafvare
öfver engelska Medelhafsflottan. Han var ”second
naval lord of admiralty” 1902-03 och befälhafvande
amiral i Portsmouth 1903-04 samt blef sistnämnda år
vsenior naval lord of admiralty”. Kraftigt understödd
af marinministern lord Selborne, gick F. genast
med utomordentlig energi till verket att omskapa
engelska flottan. Detta skedde förnämligast dels genom
omfattande förändringar i personalens organisation
och utbildning, dels genom en radikal omkastning
af de rustade eskadrarnas sammansättning, dels ock
genom slopning af ett hundratal mindre tidsenliga
örlogsfartyg. Samtidigt lyckades han, utan att
saken kom till den stora allmänhetens kännedom,
låta bygga åtskilliga slagskepp af kraftigare
typ än alla föregående (”Dreadnoughts”). Medan
F. sålunda å ena sidan nedbragte årsanslaget
till flottan från 36 till 33 mill. pd st.,
gaf han engelska marinen ett ytterst värdefullt
försprång framför dess eventuella medtäflare.
H. W–l.
Fisk har i nyare tider användts på Island såsom
värdemätare. En fisk af omkr. 2 markers (0,3 kg.) vikt
ansågs i värde lika med en half aln (0,3 m.) vadmal;
48 fiskar uppgifvas från 1700-talet i värde lika med
en riksdaler danskt mynt (2 kr.). På isländska böcker
kan man sålunda finna priset angifvet i fiskar.
Th. W.*
Fisk 1. Mastfisk, skpsb., mastspår,
masthål. Namnet härleder sig antagligen från den
fornnordiska tiden, då båtarna, att döma efter
den 1880 vid Sandefjord i Norge funna, hade en
på bottnen liggande grof ekbalk, vid båda ändarna
formad i likhet med stjärten af en fisk. I denna
var spår uttaget för masten, hvilken kunde fällas
akteröfver och som, sedan den blifvit rest,
försäkrades medelst en låsinrättning. Sedan
man börjat däcka fartygen, blef benämningen
mastfisk utsträckt äfven till masthålen i däck.
O. E. G. N.*
Fisk, Clinton Bowen, nordamerikansk filantrop,
född 8 dec. 1828 i Livingston, New York, d. 9
juli 1890 i New York, arbetade sig upp från
jordbruksarbetare och handelsbiträde till förmögen
affärsman, blef vid inbördeskrigets utbrott öfverste
för ett Missouri-regemente samt avancerade 1862
till brigadgeneral och 1865 till generalmajor. Efter
krigets slut blef han kommissarie vid en anstalt för
hjälp åt flyktade och frigjorda slafvar i Kentucky
och Tennessee samt utgaf som sådan en vida spridd
broschyr Plain counsels for freedmen. F. verkade med
framgång för åvägabringande af bättre förhållande
mellan hvita och färgade samt grundlade 1866 en skola
för frigjorda negrer, hvilken småningom utvecklades
till det efter F. uppkallade
Fisk university i Nashville. F. var äfven en af den
amerikanska metodistepiskopalkyrkans främste män samt
stor nykterhetsifrare och uppställdes som sådan 1888
såsom förbudspartiets presidentkandidat. - Från Fisk
university utsändes upprepade gånger negersångare,
Fisk jubilee singers, hvilka i Förenta staterna
på kort tid sjöngo in öfver 100,000 dollars för
undervisningsarbetet bland negrerna. Samma namn
förde en skara negersångare, hvilken på 1890-talet
med stor framgång konserterade i Sverige.
V. S-g.
Fiska, sjöv. 1. Medelst dragg uppfånga i vattnet
förlorade föremål. Jfr Dragg. En kabel eller
tross säges ha fiskat, när den blifvit oklar
af något föremål på sjöbottnen. - 2. Medelst
järnskenor, träspiror o. d. samt med band eller
surrningar förstärka eller hopsätta "sprungna"
(afbrutna) rundhult (mindre vanlig betydelse). -
3. Upplyfta ankarets krona till relingen,
sedan det blifvit ”kattadt”. I denna betydelse
nyttjas på örlogs-fartyg oftast ordet kipa.
O. E. G. N.*
Fiskal (lat. fiscalis, af fiscus; se d. o. och
Fiskus), tjänsteman, hvilken i egenskap af
åklagare skall beifra öfverträdelser af lag och
författningar. Stads- och landsfiskal,
tullfiskal, advokatfiskal (se dessa ord) äro
fiskaler med olika åligganden. Fiskal i
hofrätt är icke åklagare, utan har till åliggande att
föredraga inkommande besvär i brottmål samt
besörja expeditionen af hofrättens i dessa mål gifna
utslag.
I. Afz.
Fiskalisk (se Fiskal och Fiskus), som tillhör
eller är företagen på grund af en fiskals
åliggande; som hör till eller har afseende på
statskassan. – Fiskalisk aktion, jur., åtal, som
i hofrätt anställes af allmän åklagare (advokatfiskal,
justitiekansleren eller justitieombudsmannen) mot
ämbets- eller tjänstemän för fel eller försummelse i
tjänsten. – Fiskalisk rätt, fiskusrätt. Se
Fiskus.
Fiskaliter, på fiskalisk väg. Se Fiskal och
Fiskalisk.
Fiskar, Pisces, zool., en klass bland ryggradsdjuren.
Om vi afskilja lansettfisken (se d. o.) och
rundmunnarna (se d. o.) från de egentliga fiskarna,
bilda dessa en klass bland ryggradsdjuren, hvars
medlemmars inbördes släktskapssammanhang ej kan
ifrågasättas. Den fullkomliga tillpassningen till
lifvet i vattnet är utpräglad i fiskarnas hela
kroppsbyggnad. I allmänhet är kroppen spolformig;
hufvud, bål och stjärt äro ej skarpt afsatta från
hvarandra. Stundom är dock kroppen skifformigt
hoptryckt från sidorna (såsom hos flundrefiskarna) eller
nedplattad (såsom hos rockorna); hos hajarna åter
är kroppen nästan trekantig i genomskärning med
plattad buksida. Stjärten, som hos de flesta är
det förnämsta ställflyttningsorganet, är synnerligen
muskulös.
Öfverhuden är tunn och saknar hornlager; de i
denna liggande körtlarna afsöndra det slem, som
betäcker fiskkroppen. Läderhuden innehåller vanligtvis
förbeningar, af hvilka de mest bekanta äro de
hos benfiskarna förekommande fjällen: tunna
benskifvor, som äro fästa i fickformiga fördjupningar
af läderhuden. Hajfiskarnas fjäll betecknas som
”hudtänder”, enär dessa till byggnad och utveckling
fullkomligt motsvara tänderna i munhålan. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
