Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 427-428 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiske - Fiske, Daniel Willard - Fiske, John - Fiskebank - Fiskeby

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Införsel:			Värde kr.
Färsk fisk, alla slag ...	kg.	4,554,697	455,470
Skarpsill, kryddad ...	»	1,998,087	639,418
Sill, strömming, skarpsill m. m., saltadt ...	»	38,559,319	10,581,760
Sej, torkad eller saltad ...	»	523,877	209,551
Sardeller, saltad fiskrom, kaviar m. m. ...	»	67,258	104,440
Andra slag af fisk, saltad eller torkad ...	»	2,561,762	1,024,705
Hummer .........................	st.	29,574	22,181
Kräftor ........................	»	3,096,979	46,455
Ostron .........................	kg.	79,334	59,501
Kräftstjärtar ..................	»	7,488	7,488
			Summa kr. 13,150,969
Utförsel:			Värde kr.
Färsk fisk, sill ..........	kg.	30,767,698	1,846,062
» » andra slag .....	»	2,425,388	2,061,580
Skarpsill, kryddad,
i tunnor och i mindre kärl ...	»	12,637	5,025
Salt sill, strömming, skarpsill m. m. ...	»	5,505,054	1,541,415
Sej och annan fisk, torr eller saltad ...	»	323,468	132,367
Hummer ...................	st.	274,156	205,617
Kräftor ..................	»	2,776,895	41,653
Ostron ..................	kg.	238	179
Fiskrom .................	»	7,050	5,852
			Summa kr. 5,839,750

Vissa af dessa fiskvaror äro för lågt värderade;
så stodo kräftor ung. i dubbla värdet mot det här
upptagna.

Går man så långt tillbaka som till 1879, utgjorde,
enligt samma källa, värdet af införda fiskvaror
5,898,292 och af utförda blott 423,533 kr., hvari
kanske dock en stor del af exporten ej medtagits.
Värdet af en sådan ganska betydande utförselpost
som ansjovis i bleckkärl framgår ej af
Kommerskollegii berättelse. Vår nutida utförsel af fiskvaror
omfattar hufvudsakligast: sill, lätt strösaltad eller
isad i lådor, till Tyskland, Danmark och England,
lefvande ål med kvasar till Tyskland, isad lax till
Tyskland och England, lefvande kräftor och karp
hufvudsakligast till Tyskland, diverse färsk och
lefvande fisk till Köpenhamn o. s. v. Jfr
Fiskerilagstiftning, Fiskodling, Fiskredskap
och Fiskvägar. B. L. (F. T–m.)

Fiske [fi’sk], Daniel Willard, amerikansk språkvetenskapsman,
f. 11 nov. 1831 i Ellisbury, staten New York, d. 17
sept. 1904 i Florens, studerade nordiska språk i
Köpenhamn och 1851-52 vid Uppsala universitet. Han
tillhörde där Västmanlands-Dala nation, hvars
bibliotek han sedermera ihågkom med en penninggåfva
och böcker. F. hade 1852-59 anställning vid
Astor-biblioteket i New York, var 1861-62 attaché
(under Motley) vid amerikanska legationen i Wien,
1864-66 tidningsredaktör i Syracusa, staten New York,
och 1868-81 professor i nordeuropeiska språk samt
öfverbibliotekarie vid Cornell university i Ithaca
(New York). 1879 besökte F. Island och blef där
mycket firad för sitt intresse för ön och dess
litteratur. Från 1881 var F. som privatlärd bosatt
i Florens. Han har utgifvit bl. a. Icelandic notes
(Berlin 1880) samt åtskilliga bibliografiska
arbeten. F. var framstående schackspelare och utgaf
(jämte P. Morphy) 1857-60 tidskriften "American
chess monthly". Biogr. af B. T. Melsteð (1907).
V.S-g.


Fiske [fi’sk], John, nordamerikansk skriftställare och
historiker, f. 30 mars 1842 i Hartford, Connecticut,
d. 4 juli 1901, hette ursprungligen Edward Fiske
Green, men antog vid unga år sin mormors fars namn
John F. Han debuterade redan 1861 som författare med
en skarp kritik öfver Buckle i "National quarterly
review", tog 1865 juridisk examen vid Harvard, men
öfvergaf efter några månader sin advokatverksamhet
för litterära sysslor: 1869-71 var han föreläsare
i filosofi och historia vid Harvard och 1872-79
underbibliotekarie därstädes. 1884 utnämndes
F. till professor i amerikansk historia vid
universitetet i S:t Louis, men bodde likväl
kvar i Cambridge, Massachusetts, där han länge
tillhörde Harvarduniversitetets styrelse (board of
overseers). F:s populärfilosofiska skriftställen
är starkt påverkadt af Darwin och Spencer,
hvilkas evolutionslära han sökte utbilda i teistisk
riktning. Han utgaf bl. a. Myth and mythmakers (1872),
Outlines of cosmic philosophy based on the doctrine
of evolution (2 bd, 1874), Darwinism and other essays
(1879, ny tillökad uppl. 1885), The destiny of man
(1884) och The idea of God as affected by modern
knowledge (1885). Under sina senare år egnade han sig
förnämligast åt historisk forskning. Hans förnämsta
historiska arbeten, utmärkta af en med åren stigande
grundlighet och alltid fängslande stil, äro American
political ideas (1885), The critical period of american
history, 1783-1789 (1888), The beginnings of New
England (1889), The american revolution (3 bd,
1891), The discovery of America (2 bd, 1892), Old
Virginia and her neighbors (1897), Dutch and quaker
colonies in America (2 bd, 1899) och New France and
New England (postumt utg. 1902). Efter hans död
utgåfvos äfven Essays, historical and literary
(2 bd, 1902) och en samlad upplaga af hans arbeten
(24 bd, s. å.). Om väckandet af historiskt intresse
bland den amerikanska allmänheten har F. inlagt
mycket betydande förtjänst, och hans arbeten om
oafhängighetskriget och unionsförfattningens tillkomst
betraktas som banbrytande inom modern amerikansk
historieuppfattning. V. S-g.

Fiskebank, sjöv., vidsträckt grund i
öppna sjön, där fiske i stor omfattning
idkas. Synnerligen betydelsefulla fiskebankar
finnas i Nordsjön och utanför Newfoundland.
H. W-l.

Fiskeby, pappersbruk och sulfitfabrik nära Fiskeby
järnvägsstation på östra stambanan, i Östra Eneby
socken, samt träsliperi i Borgs socken. Redan på
1700-talet fanns vid det därstädes i Motala ström
befintliga vattenfallet ett pappersbruk, hvilket
senare förändrades till bresiljekvarn (nedbrunnen
1855). 1872-73 uppfördes på samma plats ett storartadt
bruk för tillverkning af förhydningspapp och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>