Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 449-450 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiskredskap

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ligen utan hulling, spetsarna vända i riktning mot
den fiskande:


Fig. 2. Utterbräde med lina på vef och tafsar.


Fig. 3. Utter, använd från roddbåt.

a. Huggkrok, fäst vid ref: 1. Med färre krokar: pilk,
huggkrok för lax. 2. Med flera, kransformigt anordnade
krokar: lakekäks, bläckfiskkrok. 3. Krokar på linor
och tafsar: kaspiska störlinor, "själffångande".

b. Huggkrok, fäst vid skaft: störkrok.

B. Pigg- eller taggformadt eller med sågtänder
försedt huggredskap; spetsarna vända från den
fiskande.

a. Redskap med skaft eller stång, som handteras af
den fiskande: 1. Taggarna med hullingar eller blott
tillspetsade: ljuster, pik. 2. Taggarna motsvaras af
sågtandade, långsträckta blad: sågljuster.

b. Redskap med tåg och starkt belastadt:
plumpljuster.

c. Kastredskap: harpun (se Eskimåer, fig. 2).

C. Redskap med piggar utan hulling, anordnade i
kamform vid stång; föres vid bottnen från sida till
sida: ålharka.

III. Nätformiga redskap af garn:

A. Redskap, afsedda för att fisken skall sätta
sig fast i deras maskor:

a. Fastsatt eller stående redskap: 1. Med enkel
nätvägg: a. Redskap, fäst eller hängande vid stakar
eller pålar: norrländska stakenät (laxnät).
b. Redskap, som hålles på sin plats blott med sänken
eller krabbar. Dessa synnerligen vanliga, till maskstorlek och
i flera andra afseenden, äfvensom till användning
mycket växlande redskap benämnas i de flesta fall
efter det fiskslag, för hvars fångst de
äro afsedda, så t. ex. laxgarn eller
laxnät, gäddnät, sillgarn,
strömmingsnät (skötar) o. s. v. – 2. Med tredubbel
nätvägg, den inre eller mellersta försedd med finare,
de båda yttre med mycket stora maskor:
grimgarn l. grimnät.

b. Drifvande redskap, blott med tåg
fastgjorda till båt eller fartyg: drifgarn (se
Fiske, fig. 1).

c. Redskap, som framföres
mellan två kanoter eller mellan båt- och
flytkagge, i strömmar: laxdraggarn,
flytnät för störfiske.

B. Redskap, hvari fisken ingår
eller hvarmed den omslutes och i hvilket fångsten
kan ske, utan att fisken sätter sig fast i maskorna:

a. Stående eller fast eller ock på bottnen utlagdt
redskap, hvari fisken ingår af sig själf och som
är så konstrueradt, att den har svårt att hitta
ut. 1. l form af en gård eller ett, med undantag
af ingångsöppningarna, slutet rum utsatt redskap,
som upptill enligt regel når upp öfver vattenytan och


Fig. 4. Laxpata. (Efter modell.)

saknar tak; land- eller ledarm finnes i de
allra flesta fall: bottengarn, strandsätt,
fiskegårdar, vissa slag af pator (se fig. 4)
eller karsinor, laxbås m. fl.


Fig. 5. Storryssja.

2. Med undantag af
ingångsöppningen slutet redskap; land- eller ledarm
finnes: a. Redskap, som hålles utspändt med bågar
eller ringar eller med ramar: ryssjor,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>