Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 489-490 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjädertofsspinnare - Fjädertång, mek, tekn. Se Pincett - Fjäderupphängning - Fjädervåg, mek. tekn. Se Våg - Fjäderätare, zool. Se Pälsätare - Fjädring - Fjädrundaland. Se Folklanden - Fjälkestad - Fjälkinge - Fjäll 1. Geogr. - Fjäll 2. Zool.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Egendomligt är släktet vidare genom sina larver,
som äro prydda med hårborstar och tofsar. I vårt land
finnas två arter. Allmän nästan öfverallt är streckade
fjädertofsspinnaren, O. antiqua, hvars
hanne har gulbruna vingar med mörkare teckningar och
en hvit fläck nära bakhörnet af de främre. Vingbredden
är 27-33 mm. Den omkr. 15 mm. långa honan är
gulgrå. Larverna äro mörkt blågrå med röda vårtor och
fyra svafvelgula, tvärskurna hårborstar på ryggen,
två framåtriktade knippen af svarta, greniga hår på
1:a leden, ett bakåtriktadt på ryggsidan af ll:e leden
samt ett sidoriktadt af samma beskaffenhet på hvardera
sidan om 5:e leden. De lefva på hvarjehanda löfträd.
G. A-z.

Fjädertång, mek tekn. Se Pincett.

Fjäderupphängning, järnvägstekn. På grund af
ojämnheterna å ett järnvägsspår och för att ej
öfverföra hjulens stumma rullande på skenorna till
det öfriga fordonet insättas å järnvägsfordon mellan
axlarnas lagerboxar och ramverket eller underredet
fjädrar, som fjädra i lodrät led. För att utjämna
belastningen förenas ofta, särskildt vid lokomotiv,
fjädrarna med balansarmar.

Beträffande fjädrarnas och balansernas inverkan på
säkerheten under gången är det tydligt, att t. ex. det
lokomotiv löper säkrast, vid hvilket trycket på
skenorna från hjulen, i synnerhet de å främsta axeln,
är minst föränderligt. Ju mjukare fjädrarna äro, desto
mindre ändra sig hjultrycken, och ett järnvägsfordon
med mjuka fjädrar löper trots de större svängningarna
säkrare än ett med styfva fjädrar. Löper fordonets
främsta axel öfver en ojämnhet i banan, höjer eller
sänker axeln sig, fjädrarnas spänning förändras
och fordonets framända söker att följa rörelsen,
hvilket medför en förändring af de öfriga axlarnas
belastning. Emedan fordonets tyngdpunkt redan
vid stöten på första axeln erhåller en rörelse i
stötriktningen, verkar stöten på de öfriga fjädrarna
mindre starkt och på bakaxelns svagast. För öfrigt
verkar vid fjädrar, som äro oberoende af hvarandra,
hvarje stöt på framaxeln med sin fulla kraft och
åstadkommer ett motsvarande starkt nickande hos
fordonet, hvarigenom en omväxlande belastning
och aflastning af ändaxlarna åstadkommes. Denna
förändring af belastningen å axlarna är oberoende
af fordonets axelafstånd och dess mindre, ju mera
fjädrande fjädrarna äro. Hittills har antagits,
att ojämnheterna i spåret äro lika stora för båda
skensträngarna. Är detta ej fallet, inträda förutom
nickningen äfven sidorörelser af mer eller mindre
sammansatt beskaffenhet.

I figuren visas anordningen af fjäderupphängningen
för svenska statens järnvägars lokomotiv litt. L. Af
densamma framgår, att ramverket på hvardera sidan
uppbäres af två af hvarandra oberoende
fjädersystem, af hvilka det främres fjädrar äro balanserade
medelst vinkelhäfarmar med dragstänger och det bakres
genom en tvåarmad, rak balans. E. Hjr.

Fjäderupphängning å svenska statens järnvägars lokomotiv litt. L.

Fjädervåg, mek. tekn. Se Våg.

Fjäderätare, zool. Se Pälsätare.

Fjädring, mek., formförändring hos
en fjäder under inverkan af en kraft.
W. H.

Fjädrundaland. Se Folklanden.

Fjälkestad, socken i Kristianstads län, Villands
härad. 5,481 har. 1,680 inv. (1906). F. utgör ett
konsist, pastorat i Lunds stift, Villands kontrakt.

Fjälkinge, socken i Kristianstads län, Villands
härad. 2,432 har. 1,226 inv. (1906). F. bildar med
Nymö ett regalt pastorat i Lunds stift, Villands
kontrakt.

Fjäll. 1. Geogr., sådana höga berg eller
höjdsträckningar, som nå upp öfver trädgränsen
(lågfjäll) eller högt därofvan, långt upp
i de permanenta snöfältens region (högfjäll)
och som således äro ofruktbara och skoglösa samt,
åtminstone hvad högfjäll beträffar, till större eller
mindre del ständigt snötäckta. Längs riksgränsen
mellan Sverige och Norge, alltifrån Dalarna norrut,
upptages ett åtskilliga tiotal km. bredt bälte af en
mer eller mindre sammanhängande fjälltrakt, hvarest
dels mera enstaka fjäll, såsom Städjan i Dalarna,
Helagsfjället i Härjedalen, Åreskutan m. fl., höja
sig öfver en jämförelsevis lägre omgifning, dels
väldiga fjällkomplex majestätiskt resa sina ofta
skarpa toppar och kammar, såsom Sulitelma-, Sarjek-
och Kebnekaisemassiven m. fl. inom Norrbottens
lappmark. Flera af dessa förete verkliga alpformer
och äro rika på glaciärer (jöklar) af imponerande
storlek. Kebnekaise, Sveriges högsta fjäll, har
en höjd af 2,123,i m. ö. h. - På norska sidan äro
Snehætta bland Dovrefjällen och Galdhöpiggen bland
Jotunfjällen de högsta topparna, resp. 2,321 och
2,560 m.

Begreppet fjäll fattas inom olika trakter
något olika. Fjäll kallas t. ex. den
blott omkr. 120 m. ö. h. höga bergsträcka,
hvilken i v. begränsar Dalslätten på Dalsland,
Kroppefjället, ehuru den på långt när icke når
upp till trädgränsen. Troligen är det den skarpa
skillnaden mellan nämnda bergsträcknings ofruktbara,
stenbundna natur (den har likväl fordom varit
skogbeväxt) och den bördiga slätten ö. därom,
som gifvit anledning härtill. Jfr Berg, geogr.
E. E.

2. Zool., den gemensamma benämningen på en del
mycket olikartade ombildningar af den yttre huden,
i hvilkas tillkomst både öfver- och läderhuden (se
Hud) deltaga och hvilka ha till uppgift att skydda
kroppsytan. Hos vissa ryggradsdjur spela fjällen
särskildt därigenom en viktig roll, att de innesluta
förbeningar och sålunda representera ett yttre eller
hudskelett. Detta är förhållandet hos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>