Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flahault, Charles Henri Marie - Flahault de la Billarderie, Auguste Charles Joseph - Flahult - Flaischlen, Cäsar - Flakaträsk - Flakeberg - Flakebäck, nu Flabäck - Flakkebjerg - Flamael, B. Se Flemalle - Flaman l. Flamand, A. Se Flamen - Flambard, Ranulph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
filos. doktor 1878, studerade 1879 vid Uppsala
universitet, blef professor i botanik i Montpellier
1881 och prefekt för botaniska institutionen där
1889. Sina tidigare studier egnade F. åt anatomi
och fysiologi, men har senare hufvudsakligen
sysselsatt sig med Frankrikes sötvattensalger och
växtgeografi. Bland hans skrifter må nämnas Recherches
sur l’accroissement terminal de la racine chez les
phanérogames (1878), Nordenskiöld (1880), Revision
des noslocacées hétérocystées (1886-88; tills, med
Bornet). La distribution géographique des végétaux
dans un coin du Languedoc (1893), Flore de la Camargue
et des alluvions du Rhône (1894), La naturalisation
et les plantes naturalisées en France (1899). -
F. är sedan 1889 led. af Fysiogr. sällsk. i Lund
och sedan 1905 af Vet.-soc. i Uppsala samt blef vid
Linnéjubileet 1907 med. hedersdoktor i Uppsala. T. K.
Flahault de la Billarderie [flaå da la bijardri],
Auguste Charles Joseph, grefve de F., fransk
militär och diplomat, f. 1785 i Paris, d. där 1870,
emigrerade jämte sin moder, sedermera markisinnan de
Souza (se d. o.), till England, sedan hans fader,
general F., 1793 giljotinerats. 1798 ingick han
som simpel soldat i franska armén, vann under
Napoleon I snabb befordran, blef på slagfältet vid
Leipzig (1813) divisionsgeneral och kort därefter
grefve. Under "de hundra dagarna" sändes han till
Wien som underhandlare, men anhölls i Stuttgart och
återvände till Paris, där Napoleon utnämnde honom till
pär. Vid Waterloo var han en af kejsarens adjutanter,
lefde sedan i frivillig landsflykt i Schweiz och
England, där han äktade en dotter till lord Keith,
och återvände 1830 till Frankrike, där han ånyo blef
pär och divisionsgeneral. 1841-48 var han franskt
sändebud i Wien, 1853 blef han senator. F. var fader
till den bekante hertigen af Morny.
Flahult, by i Barnarps socken, Jönköpings län,
omkr. 3 km. från Norrahammars och Smålands
Tabergs stationer vid Jönköping-Vaggeryds
järnväg. Å den till F:s gård hörande Granarps
mosse öfvertog Svenska mosskulturföreningen 1890
på arrende en areal torfjord, där utdikning och
odling s. å. påbörjades. Genom köp 1894 och 1900
utvidgade föreningen sitt område, och nu uppgår
dess sammanlagda egendom, "Mossfältet", till 125
har, hvaraf 86 har mosse, 5,3 har kärr och 30 har
sandjord och skogsmark. Resten består af sandtag,
afloppsdiken, vägar, gårdsplan o. d. 1907 voro af
hela arealen uppodlade för försöksfältet 36,4 har och
för två kolonat 16 har. Gården är försedd med nödiga
byggnader, stall för 15 kor, 3 par oxar och 1 häst,
och här bedrifves en vidsträckt försöksverksamhet
rörande olika frågor hörande till mosskulturen och
dess praktiska utförande. Resultaten offentliggöras
i föreningens tidskrift samt spridas äfven genom
populära föredrag, som af föreningens tjänstemän
hållas i landets skilda delar. Till egendomen höra två
af föreningen uppsatta "kolonat", hvartdera omfattande
8 har, hvaraf större delen torfjord. Kolonaten äro
försedda med nödiga byggnader och utlämnades först
1897 på arrende på 4 år. Vid tillträdet var 1 har
odlad, kalkad och gödslad, och under de följande
åren iordningställde föreningen årligen ytterligare
1 har. Arrendesumman för kolonatet var första året
30 kr. och fjärde 60 kr. Efter de fyra åren hembjödos
kolonaten
innehafvarna till köp för ett pris af 3,000 kr. att
amorteras under 15 år. Kolonisterna arbeta på
försöksgården under all ledig tid.
Flaischlen, Cäsar, tysk författare, f. 12 maj
1864 i Stuttgart, egnade sig först åt bokhandel, men
studerade sedan filologi och promoverades 1890 till
filos. doktor. Han har offentliggjort diktsamlingarna
Nachtscnatten (1884), Vom Haselnusroi (1891, på
dialekt) och Aus den lehr- und wanderjahren des
lebens (1899; 4:e uppl. 1906), skådespelen Graf Lothar
(1886), Toni Sturmer (1892) och Martin Lehnhardt, ein
kampf um Gott (1894), naturalistiskt öfverdrifna, samt
berättelserna Professor Hardtmut och Flügelmüde
(1897), Von alltag und sonne (1898; 5:e uppl. 1907)
och Jost Seyfried (1905), hvartill komma arbeten
öfver O. H. von Gemmingen (1890) och O. E. Hartleben
(1896). F. redigerade den moderna antologien "Neuland"
(1894), som var en af utgångspunkterna för den
vittra "hembygdskonsten", och tidskriften "Pan"
(1895-1900) samt har utgifvit Hauffs verk. - Biogr,
af Muschner-Niedenführ (1904). R-n B.
Flakaträsk, kronopark i Kalix revir af Norrbottens
län. Areal 2,875 har. G. Sch.
Flakeberg, socken i Skaraborgs län, Viste härad. 1,735
har. 676 inv. (1906). Annex till Särestad, Skara
stift, Väne kontrakt.
Flakebäck, nu Flabäck, utfaller från s. v. i Sagsjön
på gränsen emellan Kållareds socken Askims härad,
Västergötland) och Lindome socken (Fjäre härad,
Halland). Vid bäcken höllo Sveriges och Danmarks
fullmäktige möten 1591 och 1603.
Flakkebjerg, by och socken i sydvästra Själland, 8
km. från Slagelse (två gränshärad kallas Öster- och
Vester-Flakkebjerg herred). På en till denna by
hörande gård (med 36 har jord) upprättades 1836 en
uppfostringsanstalt för vanartiga gossar från hela
landet, hvilka i åldern 8-15 år skulle lära jordbruk
och sedan utsändas till tjänst. Dessutom är anstalten
efter slutad skolgång ett tillfälligt hem för dem,
som blifvit arbetslösa. Då F. efter hand vardt för
litet för det växande lärjungeantalet, inköptes 1867
Landerupgaard nära Kolding (med 141 har jord), och
där upprättades en liknande anstalt. Intill 1890
leddes båda gemensamt af K. K. Möller (1810-90),
lika utmärkt skolman som filantrop, men efter hans
död fingo de hvar sin styrelse, ehuru de arbeta i
gemenskap och efter samma plan. F. får sina lärjungar
(50 à 60) endast från Fyn och Jylland, Landerupgaard
(80 à 90) däremot från Köpenhamn och Själland,
hvarigenom rymningar försvåras. Inalles hade de till
1904 upptagit omkr. 1,700 gossar, af hvilka endast
6 proc. sedan hemfallit till förbrytelser. Utom
betalning från släkt eller kommun få anstalterna
årliga tillskott från staten (5,600 kr.) och enskilda
gåfvor (13,500); de ega ett kapital af omkr. 200,000
kr. och ha ungefär samma summa i donationer. E. Ebg.
Flamael [-mal], B. Se Flemalle.
Flaman l. Flamand [-ma7], A. Se Flamen.
Flambard [flä’mbäd], Ranulph, engelske konungen
Vilhelm II Rufus’ förnämste rådgifvare, d. 1128,
blef 1099 biskop af Durham, fängslades af Henrik I
omedelbart efter dennes tronbestigning, men flydde
till Normandie och eggade hertig Robert till hans
invasion i England. F. blef 1106 försonad med Henrik
I och egnade sig sedan mest åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
