Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flen l. Rörflen - Flen, socken - Flen, municipalsamhälle - Flenhus, med. Se Aterom - Fleninge. Se Flenninge - Flenninge - Flens - Flensborg, stad. Se Flensburg - Flensborg, Karl Julius - Flensburg, stad - Flensburg, svensk släkt - Flensburg, Vilhelm - Flensburg, Nils Olof Mattias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Baldingera arundinacea (Phalaris arundinacea), bot.,
ett mångårigt, styft, blågrönt, 1 à 1 1/2 m. högt
gräs, med långa, något breda blad med skärande
kanter. Vippan (se fig.) är stor, ofta blekröd eller
ock hvitgrön samt slutligen hopdragen. Småaxen äro
borstlösa, enblommiga, gyttrade ensidigt. Flenen är
ett af Sveriges större gräs, som allmänt förekommer
vid sjöstränder. I trädgårdar odlas en form med
hvitrandade blad, kallad randgräs l. bandgräs (se
fig.). Endast såsom ung ätes flenen af kreaturen;
då detta gräs blir äldre, är det för hårdt till föda.
O. T. S. (G. L-m.)
Flen, socken i Södermanlands län, Villåttinge
härad. 5,016 har. 2,349 inv. (1906). Annex till Lilla
Mellösa, Strängnäs stift, Villåttinge kontrakt.
Flen, municipalsamhälle (sedan 1901) i Flens
socken vid F. järnvägsstation å Västra stambanan
och Oxelösund-F.-Västmanlands järnväg, omfattar
F. järnvägsstation samt densamma närmast omgifvande
delar af kronoskattehemmanet Orresta l. Årsta
n:r l samt de under Stenhammars säteri lydande
hemmanen 1/2 mtl kronoskatte Nybble n:r 1 och
1 1/2 mtl frälse Salsta n:r 1 och 2. Ordnings-,
byggnads- och brandstadgan för rikets städer samt
hälsovårdsstadgan i hvad den afser stad tillämpas
på ett område af 122,12 har (för järnvägens
område endast den sistnämnda), enl. k. br. 31
dec. 1901. Omkr. 1,325 inv. (1906). Taxeringsvärde
1,462,400 kr. (s. å.). Där finnas, jämte post- och
telegrafstation, rikstelefonstation, hotell, läkare
och medikamentsförråd (länslasarett i närheten vid
sjön Orrhammaren), afdelningskontor af Södermanlands
ensk. bank, ett flertal handlande och handtverkare
samt åtskilliga fabriker, bl. a. snickerifabrik,
ångsåg, vagnfabrik, mek. reparationsverkstad, mejeri
(andelsmejeri).
Flenhus, med. Se Aterom.
Fleninge. Se Flenninge.
Flenninge (Fleninge), socken i Malmöhus län,
Luggude härad. 2,214 har. 1,456 inv. (1906). Annex
till Allerum, Lunds stift, Luggude kontrakt.
Flens, tekn., en utstående kant på rör, plåt och vissa
maskindelar, afsedd att lämna fäste för skrufvar,
bultar eller andra medel att sammanfoga enskilda
delar till hela ledningar e. d. O. E. G. N.*
Flensborg, stad. Se Flensburg.
Flensborg, Karl Julius, dansk general, f. 1804,
d. 1852, blef 1822 artilleriofficer och 1839 kapten
i generalstaben. Som chef för krigsministeriets
första afdelning (härens personal) var han 1848 en
utmärkt hjälpare för Tscherning vid ordnandet af
härens administration och tjänstgjorde under de två
följande krigsåren som stabschef hos öfvergeneralerna
Bülow och Krogh, såväl vid Fredericia som Isted. Till
belöning avancerade han till öfverste och generalmajor
och blef okt. 1851 krigsminister, dock endast i tre
månader. E. Ebg.
Flensburg (da. Flensborg), stad och stadskrets
i preussiska prov. Schleswig-Holstein,
reg.-omr. Schleswig, ligger hästskoformigt omkring den
innersta bukten af Flensburgsfjorden, en 30 km. lång
vik af Östersjön. 53,771 inv. (1905). Staden har
fyra evangeliska och en katolsk kyrka, gymnasium,
realgymnasium, navigationsskola och flera andra
läroanstalter. F. har ett varf för byggande af
ång- och segelfartyg af järn med stora dockor
och omkr. 2,500 arbetare, tre järngjuterier,
maskin-, glas-, sprit-, tobaks-, pappers-, möbel-
o. a. fabriker, kvarnar,
bryggerier samt liflig handel och sjöfart. Hamnen
är förträfflig. - F. var redan en betydande
stad. då det 1284 af hertig Valdemar IV fick en
särskild stadslag. I midten af 14:e årh. omgafs
staden med murar och grafvar, hvarjämte samtidigt
det fasta slottet Duborg uppfördes. I F:s hamn
dog drottning Margareta, 1412. På dess kyrkogård
ligga de danske officerare och soldater begrafna,
hvilka stupade i slaget vid Isted (25 juli
1850). Det kolossala lejonmonumentet (af Bissen),
som danskarna (25 juli 1862) reste till minne af
segern, flyttades 1864 till Berlin, hvarefter det
uppställdes framför kadettskolan i Lichterfelde.
(J. F. N.)
Flensburg, svensk släkt, som härstammar
från borgaren i Flensburg Hans Gredersen (d. 1618),
hvars son Johan Hansson (1615-93), inflyttade till
Sverige, antog namnet F. och var skomakarålderman
i Malmö. Flera af släktens medlemmar ha beklädt
prästsysslor i Lunds stift, medan de öfrige till stor
del egnat sig åt köpmansyrket.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
