Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 611-612 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flor Kristian - Flora, rom. myt. - Flora, lat., bot. - Flora, astron. - Flora danica - Flora-danica-servisen - Floralia. Se Flora, rom. myt. - Floralut. Se Lut - Floréal - Floreas - Floren. Se Florin - Florence 1. Franska namnet på Florens - Florence 2. Ett slags sidentyg - Florence, städer i Nord-Amerikas förenta stater - Florens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Laurids Skau vann sitt första rykte på
Skamlingsbankomötet. Likaledes var det F., som gaf
anledning till stiftandet af den slesvigska föreningen
i Haderslev (1843) och den s. k. "hjälpföreningen"
i Köpenhamn samt till upprättandet af den första
folkhögskolan, i Rödding, hvilken han själf förestod
under dess första år, 1845-47. Till lön för sin
verksamhet blef F. etatsråd 1848 och vald till medlem
af den grundlagstiftande riksförsamlingen (1848-49)
samt af danska partiet i de slesvigska ständerna 1855
utsedd till medlem af riksrådet, som han tillhörde
till 1863. Någon synnerligen framstående roll spelade
han dock icke i denna församling. Äfven efter 1864
upprätthöll F. förbindelsen med de danske ledarna
i Sönderjylland och fick Röddinghögskolan flyttad
till Askov. Skrifter: Haandbog i den danske literatur
(1831; 7:e uppl. 1872), Dansk retskrivningslære
(1858) och Dansk sætningslære (1864).
E. Ebg.

Flora (af lat. flos, blomma), rom. myt., var i
den fornitaliska religionen blomstergudinnan. Till
hennes ära firades i Rom med glädje och lust festen
Floralia (28 april-1 maj). Blommor, särskildt
rosen, voro sinnebilder af hennes kraft och
verksamhet, hvilken icke föreställdes inskränkt
till naturen, utan troddes uppenbara sig i den
mänskliga lefnaden, i det vårliga ungdomslifvet
och hvarhelst glädjens blomster trifdes. - Om
farnesiska "Flora" se Farnesiska konstverk, sp. 1403.

Fornromersk de- nar med Floras hufvud

R. Tdh.

Flora, lat. (af flos, blomma), bot.,
eg. blomstergudinnans namn (se föreg, art.) hos
romarna, hvilket namn numera användes inom botaniken
dels såsom betecknande sammanfattningen af ett lands
eller en trakts växtvärld, t. ex. Sveriges flora,
Skånes flora, fjällflora, hafsflora etc., dels såsom
benämning å den systematiska beskrifningen af de inom
något visst område förekommande växterna. Sådana
"floror" i sistnämnda mening kunna alltså vara mer
eller mindre omfattande. Man kallar dem, som beskrifva
ett mindre områdes, t. ex. ett landskaps, växtvärld,
"specialfloror", "landskapsfloror" o. s. v., alltefter omfånget.
O. T. S.*

Flora, astron., en af småplaneterna.

Flora danica (eg. Icones floræ Danicæ), ett
praktfullt planschverk, som utgafs i Danmark 1761
-1883 på konungarnas bekostnad och som innehåller
afbildningar i koppartryck samt kortfattade
beskrifningar af alla i Danmark (med Island
och Grönland) funna vilda blombärande växter
och en del blomlösa. Meningen var ursprungligen
att upptaga alla i danska monarkien funna växter,
hvarför också de norska medtogos intill 1814 och de
holsteinska intill 1864; först från 1840 uteslöt
man de blomlösa. Arbetet omfattar 17 band eller
51 häften med inalles 3.060 planscher i folio och
text på såväl latin som danska (till 1864 äfven på
tyska); det påbörjades 1761 af Oeder och fortsattes af
O. F. Müller, M. Vahl, J. W. Hornemann, S. Drejer,
F. Liebmann och Joh. Lange, som 1883 afslutade
det. Ett supplementband (1853-74) omfattar i
Sverige och Norge funna växter. 1887 utgafs ett
fullständigt register, "Nomenclator". ^
E. Ebg.

Flora-danica-servisen, en monumental
bordsservis, utförd å Den kongelige danske porcellasnsfabrik
i Köpenhamn och dekorerad med danska blommor efter
planscherna i det botaniska praktverket "Icones floræ
Danicæ".

Flora-danica-tallrik med Ribes alpinum, skänkt af Fredrik VII till Karl XV. (Nationalmuseum, Stockholm.)

Servisen beställdes 1788 af Kristian
VII, blef färdig 1799 och omfattade då öfver 2,700
pjäser. Enligt traditionen var den urspr. afsedd som
present till kejsarinnan Katarina II af Ryssland, men
1803 inlöstes servisen för danske konungens räkning
och har - till större delen - förvarats på Rosenborgs
slott i Köpenhamn. E. G. F.

Floralia. Se Flora, rom. myt.

Floralut. Se Lut .

Floréal, fr. (af lat. flos, blomma),
"blomstermånaden", den franska republikanska
kalenderns åttonde månad, hvilken åren I-VII (22
sept. 1792-22 sept. 1799) började 20 april och
slutade 19 maj samt åren VIII-XIII (23 sept. 1799-22
sept. 1805) började 21 april och slutade 20 maj.

Floreas, lat., måtte du blomstra! måtte det gå dig
väl! - Floreat, måtte han (hon, det) blomstra!

Floren. Se Florin.

Florence [flåra’s]. 1. Franska namnet på Florens. -
2. Ett slags sidentyg, som ursprungligen tillverkades
i Florens.

Florence [flå’rens], städer i Nord-Amerikas förenta
stater. 1. Stad i Alabama, vid Tennessee. 6,478
inv. (1900). Statens normalskola, Southern female
university och Synodical female college. Järn-
och kolgrufvor, järnindustri. Ångbåtsförbindelse
med S:t Louis. - 2. Stad i South-Carolina. 4,647
inv. (1900). Tobaks- och bomullshandel. - 3. Stad
i Arkansas. 3,728 inv. (1900). Petroleumkällor,
kolgrufvor.

Florens (it. Firenze, "den blomstrande* ). 1. Provins
i Italien, nordöstra delen af Toscana, i n. och ö. ett
bergland (Apenninerna, Monte Falterona. 1,654 m.),
för öfrigt kuperad terräng, vattnad af Arno och
dess många tillflöden, i allmänhet bördig och väl
odlad. 5,867 kvkm. 939,054 inv. (1901: beräknad
folkmängd 1906 984,114). 160 inv. på 1 kvkm. -
2. (Latinis. Florentia) Hufvudstad i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>