Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 623-624 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Florens - Florenser, munkorden. Se Floriacenser - Florens-synoden - Florentia - Florentina - Florentinaren l. Toscanaren - Florentinflaska - Florentinkyrkomötet. Se Ferrara-Florens-konsiliet - Florentinlack - Florentinmosaik. Se Mosaik - Florentinolja - Florentinsk musikreformen - Florentinska stråkkvartetten. Se Becker, J. (sp. 1146) - Florentinus, Julianus. Se Bugiardini - Florera - Flores 1. (Floris) Nederländsk ö

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom den entusiastiske reformifraren, munken
Savonarola (se d. o.), som med sina straffpredikningar
vände sig äfven mot Mediceerna och sträfvade att
i de desorganiserade gamla institutionernas ställe
upprätta en kyrklig demokrati. Lorenzos son, den
svage Piero II (d. 1503), fördrefs 1494, och Jesus
Kristus utropades till konung af Florens. En sträng
sedereformatorisk rörelse behärskade de närmast
följande åren de lättrörlige florentinarna, men
Savonarolas puritanska envåldsmakt blef i längden
tryckande, motpartier uppstodo, och påfven Alexander
VI bannlyste den djärfve bättringspredikanten. Sedan
denne som kättare dömts till döden och bränts på bål
(1498), försonade sig det segrande aristokratpartiet
(arrabiati) med de moderatare bland Savonarolas
forna anhängare (frateschi), och en borgarregering
upprättades, i spetsen för hvilken som gonfaloniere på
lifstid ställdes Pietro Soderini (1502). Mediceerna
återkallades emellertid 1512; de förjagades
visserligen ånyo 1527, enär deras politik hotade
F. med det s. å. utplundrade Roms öde, men sedan
staden efter en långvarig belägring eröfrats 1530,
blef Alessandro de’ Medici af Karl V utsedd till
ärftlig hertig öfver "florentinska republiken",
som ställdes under kejserlig öfverhöghet. Hans
efterträdare Cosimo II fick 1569 af påfven titeln
storhertig af Toscana. I det nya storhertigdömet
Toscana (se d. o.) var F. hufvudstad och införlifvades
jämte detta 1860 i konungariket Italien. 1865-71 var
F. Italiens hufvudstad.

Om kyrkomötet i F. 1439-43 se
Ferrara-Florenskonsiliet. Om synoden 1787 se
Florenssynoden.

Litt. Villanis och Machiavellis florentinska
historier inleda den rika litteraturen om F:s
medeltidshistoria. Af nyare litteratur märkes
Scheffer-Boichorst, "Florentinische studien" (1874),
Capponi, "Storia della repubblica di Firenze" (2 bd,
1875), Hartwig, "Quellen und forschungen zur ältesten
geschichte der stadt Florenz" (2 bd, 1875-80),
Perrens, "Histoire de Florence" (9 bd, 1877-90),
Villari, "I primi due secoli della storia di Firenze"
(2 bd, 1893-94) och "La storia di Girolamo Savonarola"
(2:a uppl., 2 bd, 1887), Davidsohn, "Forschungen zur
ältern geschichte von Florenz" (3 bd, 1896-1901) och
"Geschichte von Florenz" (I, 1896), Heyck, "Florenz
und die Mediceer" (1902) samt Hyett, "Florence; her
history and art to the fall of the republic" (1903).
V. S-g.

Florenser, munkorden. Se Floriacenser.

Florens-synoden, en 1787 af storhertig Leopold
i Toscana sammankallad synod af landets samtliga
biskopar. Inför denna framlade han ett kyrkligt
reformprogram, som året förut vunnit anslutning af
ett stiftsmöte i Pistoja och som bl. a. innefattade
antagandet af de gallikanska artiklarna samt
ett uttalande mot kyrkans rätt att fastställa
nya dogmer. De påtänkta förändringarna rönte
emellertid af mötets majoritet ett så starkt
motstånd, att Leopold upplöste detsamma.
(T. H-r.)

Florentia, det latinska namnet på Florens.

Florentina, astron., en af småplaneterna.

Florentinaren l. Toskanaren, en ryktbar diamant
på 139 1/2 karat (se pl. till art. Diamant, fig. 3
o. 5). har fordom egts af Karl den djärfve och tillhör
nu den kejs. österrikiska skattkammaren.

Florentinflaska, kem. tekn., flaskformigt kärl,
vanligen af glas, nedtill försedt med ett smalt
uppstigande afloppsrör, hvars öfre ända, hvilken
ligger lägre än själfva flaskans mynning, är
häfvertformigt omböjd. Florentinflaskor användas
såsom förlag vid destillationer, där det gäller
att tillvarataga små mängder af en lättare vätska,
som öfverdestillerar samtidigt med en tyngre vätska,
men icke blandar sig med denna, t. ex. då välluktande
växtdelar destilleras med vatten, hvarvid små mängder
af flyktig olja öfverdestillera tillsammans
med ojämförligt mycket större mängder vatten. Såväl
vattnet som oljan upptages i florentinflaskan; oljan,
som är lättare, flyter naturligtvis ofvanpå vattnet,
och däraf följer, att då vätskan i flaskan stigit
till en viss höjd, vattnet fortfarande afrinner genom
afloppsröret, under det att oljan småningom samlas
i större mängd. Den ursprungliga, här antydda formen
på florentinflaskan är numera i praktiken utträngd af
en mera ändamålsenlig modell, försedd med ett högre
upp beläget afloppsrör äfven för den lättare vätskan.

S. J-n.

Fiorentinkyrkomötet. Se Ferrara-Florens-konsiliet.

Florentinlack, kem., framställer man genom att
till nyss fälldt lerjordshydrat sätta ett afkok
på. koschenill samt uttvätta och torka fällningen,
eller ock genom att koka koschenill med alunlösning
samt fälla extraktet med soda eller pottaska. Det
utskeppades fordom hufvudsakligen från Florens
(däraf namnet) och har vanligen utseendet af små
toppformiga, lätta korn, hvilka böra ega djup
karmosinröd färg och vara lätt rifbara till ett
fint pulver. Ju mera lerjord varan innehåller,
dess sämre är den. En sådan sämre sort kallas
kugel-lack och är vanligen ljusare till färgen,
såvida ej färgämnet blifvit förfalskadt med
kräpp eller färnbock. Florentinlack nyttjas
mest som oljefärg och är som sådan värderad
på grund af sin ljusbeständighet. Användes
äfven till färgning af tandpulver o. d.
S. J-n.*

Florentinmosaik. Se Mosaik.

Florentinolja kallas en sort mycket fin olivjolja,
som exporteras hufvudsakligen från Livorno.

Florentinska musikreformen, den omkr. 1600 af
Peri, Caccini och Cavaliere m. fl. tonsättare (som
tillhörde den estetiserande kretsen i ädlingarna
Bardis och Corsis hem i Florens) införda nya musikstil,
som, i motsättning till Palestrina-skedets konstrikt
instrumentala gestaltning af den flerstämmiga
sången, utvecklade den recitativiska solosången med
natursann deklamation och instrumentalledsagning.
Däri låg fröet till nyare tidens opera, oratorium,
kantat och homofona instrumentalmusik.
E. F–t.

Florentinska stråkkvartetten. Se Becker. J.
(sp. 1146).

Florentinus, Julianus. Se Bugiardini.

Florera (af lat. florere, blomstra), stå i flor, vara
stadd i stark utveckling, blomstra (i synnerhet i
figurlig betydelse).

Flores. 1. (Floris) Nederländsk ö, den näst
största af de Små Sunda-öarna, s. om Celebes, mellan
8° 5′ och 9° 1′ n. br. samt 119° 44′ och 123°

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>