Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flottans stab - Flottbek - Flottbro. Se Bro, sp. 196 - Flottchef. Se Flottning - Flotte - Flottholmar - Flottilj - Flottled - Flottmo l. Flottsand - Flottning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flaggmän, generaladjutanter, öfver- och
stabsadjutanter vid sjövapnet. Flottans stab
utgjordes därefter af de i Sjöförsvarsdepartementets
kommandoexpedition tjänstgörande officerarna samt
flaggkaptener och adjutanter hos amiralen, 1 okt. 1884
förordnades en särskild chef för Flottans stab. Fast
organisation erhöll staben först 1 okt. 1896.
H. W-l.
Flottbek, två byar i preussiska
prov. Schleswig-Holstein, på Elbes högra sida:
Gross-F., villaförstad till Hamburg-Altona, 2,877
inv. (1900), med högre flickskola, musikläroverk, och
s. därom Klein-F., 1,350 inv., med ångbåtsstation,
stor park, handelsträdgårdar och trädskola,
exportölbryggeri.
Flottbro. Se Bro, sp. 196.
Flottchef. Se Flottning.
Flotte, sjöv., den enklaste och sannolikt äldsta
typen för farkoster. De gamla folken sammanfogade
sina flottar af grenar och trädstammar, af lerkärl
täckta med lätta bräder (Egypten), af uppblåsta
lädersäckar (Indien), af bamburör (Kina) eller
af pumpor (Afrika). Hos några få vilda folk har
flotten ej ännu blifvit undanträngd af andra
farkoster. Hos civiliserade folkslag förekommer
flotten i form af timmerflotte, arbetsflotte
o. d. (se Flottning). Vid skeppsbrott nödgas dock
stundom sjöfarande att af rundhult och plankor
förfärdiga en flotte, för att åt denna primitiva
farkost längre eller kortare tid anförtro sina lif.
O. E. G. N.*
Flottholmar, geol., i skogssjöar, med torfstränder,
flerestädes förekommande, smärre holmar, som bestå
af torf och jord, genomväfd och sammanhållen af
träd- och gräsrötter, och hvilka flyta på vattnet
samt t. o. m. fritt kunna ändra läge alltefter
olika vindar. Stundom bära de lefvande träd och
buskar. En mycket bekant flottholme finnes i sjön
Ralången inom Marbäcks socken, Jönköpings län. Denna
var känd redan vid slutet af 1600-talet och har
för öfrigt den märkliga egenskapen att tidtals
vara nedsjunken under vattenytan och då osynlig. I
rättsligt hänseende gäller om flottholme, att den
tillfaller honom, som "den vid land sitt fäster"
(1734 års lag, jordab. 12, 4). Se uppsatser
i "Geol. fören:s förhandl.", 1890 och 1894.
E. E.
Flottilj (fr. flottille), sjöv., liten flotta,
flotta af mindre fartyg eller båtar. Ordet
förekommer hos oss numera (från 1906)
officiellt i benämningen torpedflottilj,
en samling torpedbåtar under gemensam chef.
O. E. G. N.*
Flottled, jur., det farvatten, i hvilket flottning
eger rum. Allmän flottled är enligt vår gällande
lagstiftning det farvatten, där enhvar eger rätt
att låta flottgods löst framflyta. I motsats till
denna art af flottning, som benämnes lösflottning
l. stycketalsflottning, står framförande af flottgods
i sammanlagda flottar. Sistnämnda art af flottning
utgör ett af de ändamål, som allmän farled afser
att tjäna. Ännu i 1734 års lag finnas inga särskilda
stadganden om flottled; för flottning får man anses ha
haft befogenhet att anlita kungsådra och farled. Nu
gällande lagstiftning i ämnet har med klarhet
uppmärksammat den synpunkt, att lösflottningen
kan inverka störande på annan samfärdsel i
vattendraget. Särskilda bestämmelser om flottled
meddelas i fiskestadgan 14 nov. 1766 med förklaring
däröfver 24 jan. 1771, hvilka bestämmelser, nästan
ordagrant lika, ha öfvergått till fiskeristadgan
29 juni 1852. Gällande hufvudstadganden om allmän
flottled finnas
i k. förordn. 30 dec. 1880 om allmän flottled, till
hvilken författning sluter sig flottningsstadgan
af s. d. Förstnämnda författning stadgar, att
i vattendrag, där vid den tid, då förordningen
träder i kraft (1 maj 1881), flottning på grund af
dittills gällande lag eller särskilda föreskrifter
allmänneligen idkas eller är tillåten, skall allmän
flottled fortfarande bibehållas. Kan vattendrag,
hvarest allmän flottled ej finnes, därtill användas,
eger ock K. M:ts befallningshafvande, där sådant
pröfvas vara af nöden och kunna medföra väsentligt
gagn för orten eller eljest lända till nytta för det
allmänna, att förordna, det i vattendraget skall vara
allmän flottled. Närmare bestämmelser om förfarandet
vid dylik åtgärd meddelas i flottningsstadgan (om
virkes flottning jfr Afbarkning). Där sådana
omständigheter yppas, att flottningen kan anses vara
alldeles nedlagd, eger K. M:ts befallningshafvande
jämväl aflysa allmän flottled; uppstår eljest fråga
om aflysning af allmän flottled, ankommer ärendet på
K. M:ts pröfning. Till förmån för allmän flottled
kan expropriation ega rum. I allmän flottled må ej
så byggas, att flottningen hindras (k. förordn. 30
dec. 1880 om jordegares rätt öfver vattnet å hans
grund § 7). Allmän flottled åtnjuter straffrättsligt
skydd jämlikt 19:e kap. 15:e § af 1864 års strafflag.
A. E-g.
Flottmo l. Flottsand benämnes i vissa landsdelar
en fin, lerblandad sand, som har den egenskapen
att i vattendränkt tillstånd bilda en degartad,
nästan flytande massa. Den kallas också flytsand,
jäsjord, kvicksand, kvägsand och vesa. Är
leran öfvervägande, kallas jordarten flytlera,
kväglera o. s. v. E. E.
 |
| Fig. 1. Timmerränna (sedd nedåt) vid Borgeströmmen, Svärdsjöns utlopp, Dalarna. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
