Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 651-652 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flower, William Henry - Flox, bot. Se Phlox - Fl. pl., trädg. förkortning af floribus plenis, d. v. s. med fyllda blommor. Se Fördubbling - Flu. Se Eldstad, sp. 182-183 - Fluctuat nec mergitur, lat. Se Devis, med fig. 2 - Fludd, lat. De Fluctibus, Robert - Fluent, mat. Se Fluxion - Fluga - Flugbaggar - Flugblomma - Flugblomster, bot. Se Ophrys - Flugfångare 1. Bot., namn på växtfamiljen Droseraceæ (se d. o.) - Flugfångare 2. Zool. Se Flugsnapparsläktet - Flugfällan, bot. Se Dionæa - Flugmyggor - Flugor - Flugpapper - Flugsjukan, Myiasis. Se Muscidæ - Flugskimmel. Se Skimmel - Flugsnapparsläktet l. Flugfångarsläktet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

living and extinct (1891; i förening med Lydekker).
L–e.

Flox, bot. Se Phlox.

Fl. pl., trädg., förkortning af floribus plenis,
d. v. s. med fyllda blommor. Se Fördubbling.

Flu. Se Eldstad, sp. 182–183.

Fluctuat nec mergitur, lat. Se Devis, med fig. 2.

Fludd [fla′d], lat. De Fluctibus, Robert,
engelsk läkare och filosof, f. 1574, d. 1637 i
London, är ryktbar såsom en försvarare af
Paracelsus’ mystiska och fantastiska system. Han
betraktade värme och köld såsom naturens
grundkrafter; sjukdomarna ansåg han vara följder af
synden och orsakade af en mängd demoner, hvilka
han utförligt skildrade. I bönen och Guds nåd
såg han de enda botemedlen. F:s förnämsta
arbete är Philosophia mosaica, i hvilket han utgår
från Mose såsom den förste och förnämste
filosofen.
F. B.*

Fluent, mat. Se Fluxion.

Fluga, fisk., konstgjordt bete eller agn vid mete,
afsedt att efterhärma de insekter, hufvudsakligen
dagsländor (efemerider), nattsländor (fryganider) och
andra såsom larver i vattnet eller på bottnen lefvande
grupper, men äfven landinsekter, hvaraf en mängd
företrädesvis laxartade fiskar (laxöring l. forell,
harr, lax) i väsentlig mån lefver under sin vistelse i sött vatten under sommaren.
Fig. 1 och 2 utvisa sådana vid krok fästa ”flugor” af fjädrar och dun.

Fig. 1. Fig. 2.

De tillverkas
numera fabriksmässigt i stor skala litet hvarstädes,
t. o. m. i det aflägsna Japan. Man söker få de
konstgjorda ”flugorna” att så nära som möjligt
likna insekter, som stå fisken till buds i det fria
på skilda orter och under olika delar af sommaren.
Utbytet af ”flugfisket” beror nämligen i hög grad
på, att man för hvarje tillfälle lyckas välja
passande ”flugor”.
F. T–m.

Flugbaggar, Cantharis, zool., ett släkte af familjen
Cantharidæ bland skalbaggarna. Det utmärkes
genom långsträckt, något plattad kropp, mjuka och
böjliga täckvingar, frambröst, hvilket saknar
utsprång bakom höfterna, och tämligen långa antenner.
Flugbaggarna lefva af andra insekter och äro
så glupska, att honan stundom ses äta upp hannen
efter parningen. De svarta, sammetshåriga larverna
öfvervintra under stenar eller i jorden, men
framkomma, då töväder inträffar, och krypa stundom
i stort antal omkring på snön, hvilket gifvit
anledning till berättelser om maskregn (se d. o.);
man har också af denna anledning gifvit dessa larver
namnet snömaskar. Flugbaggarna
förekomma allmänt på gräs och blommor, i synnerhet umbellater, i skogar
och på ängar. Till Skandinaviens fauna höra omkr. 20 arter, som ha
svarta eller grågula täckvingar samt vanligen rödgul halssköld, med
eller utan svart fläck. De större arterna nå en längd af omkr. 15 mm.

J. G. T. (G. A–z.)

Flugblomma, bot., blomma, som genom sin byggnad
är tillpassad till pollination af flugor. Honingen
i dessa blommor ligger antingen öppen eller är
endast delvis dold, så att den utan svårighet kan
åtkommas af flugornas korta sugorgan. Flugblommor
finnas t. ex. hos umbellaterna, Veronica-arter,
Saxifraga-arter, Euonymus, Ruta, Stapelia, Aristolochia
och andra växter med illaluktande, ej sällan
asluktande, blommor.
G. L–m.

Flugblomster, bot. Se Ophrys.

Flugfångare. 1. Bot., namn på växtfamiljen
Droseraceæ (se d. o.). – 2. Zool. Se
Flugsnapparsläktet.

Flugfällan, bot. Se Dionæa.

Flugmyggor, zool., en benämning, som användts
i två olika bemärkelser, en vidsträckt och en
inskränkt.

1. I vidsträckt mening har uttrycket användts om
gruppen Crassicornia af myggornas underordning.
Denna grupp omfattar sådana myggor, som antingen
ha 2–3 punktögon eller som sakna punktögon och i
senare fallet ha antennerna kortare än mellankroppen.
Till denna grupp räknas familjerna fönstermyggor
(Rhyphidæ), knott Simuliidæ), svampmyggor
(Mycetophilidæ) och hårmyggor (Bibionidæ).

2. I inskränkt mening har uttrycket användts
såsom ett annat namn på ofvannämnda familj hårmyggor
(se d. o.). G. A-z,

Flugor, zool., den gemensamma benämningen på de mycket
talrika till ordn. Diptera och underordn. Orthorapha,
afdelningen Brachycera samt hela underordningen
Cyclorapha (se Diptera) hörande arterna. Förutom till
de under artiklarna Diptera och Brachycera uppräknade
hänvisas till Blomsterfluga, Husflugor, Köttflugor,
Långbenflugor, Snäppflugor, Sväfflugor och
Vapenflugor. G. A-z.

Flugpapper, läskpapper, indränkt med någon giftig
lösning (förr ofta arsenikhaltig, numera, sedan
detta blifvit förbjudet, vanligen kvassiatinktur),
hvarigenom det blir användbart till förgörande
af flugor.

Flugsjukan, Myiasis. Se Muscidæ.

Flugskimmel. Se Skimmel.

Flugsnapparsläktet l. Flugfångarsläktet (Muscicapa),
zool., hör till fam. Muscicapidæ och tättingarnas
ordn. (Passeriformes) bland fåglarna. Det igenkännes
på den tämligen korta, vid roten mycket breda och
nedtryckta näbben, de af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>