Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 721-722 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fohström-von Rode, Alma Evelina - Foibe - Foibidas - Foibos, ett af solguden Apollons namn. Se Apollon - Foi de gentilhomme - Foinix - Foix 1. Fordom grefskap och provins i södra Frankrike - Foix 2. Fordom hufvudstad i nämnda grefskap - Foix, fransk grefvesläkt - Foix, Raymond Bernard I - Foix, Gaston III, grefve af Foix (1343-91), kallad Phébus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Berlin, studerade 1879 ånyo i Italien, uppträdde
där äfvensom i Polen och Ryssland 1880, i Bukarest
1882, i Syd-Amerika 1883, i Berlin ånyo på
Krolls teater 1884, i Nord-Amerika 1885, England 1886-
87, Wien s. å., New York m. m. 1888, Finland och
Ryssland 1889 samt var 1890-1904 primadonna vid
hofoperan i Moskva. I Stockholm konserterade hon 1878
och 1896. F. är en skicklig koloratursångerska med
fenomenal höjd och fågelartad böjlighet. 1889 ingick
hon äktenskap med ryske stabskaptenen, num. öfversten
B. von Rode. A. L.*

Foibe (grek. $oiflrj, lat. Phœbe) var, enligt den
äldre grekiska gudaläran, en kvinnlig gudomlighet,
tillhörande titanernas släkte. Hon var, enligt
Hesiodos, dotter af Uranos och Gaia, förmäld med
Koios och moder till Asteria och Leto. Hos romerska
skalder är Phœbe ett binamn för Diana (se Diana).
A. M. A.

Foibidas (grek. $oipidag, lat. Phœbidas), spartansk
fältherre, är bekant hufvudsakligen därigenom, att
han under ett mot Olynthos i Macedonien företaget
fälttåg (383 f. Kr.), utan sin regerings befallning,
besatte borgen Kadmeia i Tebe och därigenom förhjälpte
det oligarkiska partiet i denna stad till makten. Han
åtföljde sedermera Agesilaos på ett nytt fälttåg till
Beotien, där han insattes såsom befälhafvare öfver
garnisonen i Thespiai och stupade vid ett utfall.
A. M. A.

Foibos (grek. QoTpog, "den klare", "lysande", lat.
Phœbus, sv. Febus), ett af solguden Apollons namn. Se
Apollon.

Foi de gentilhomme [fo;a’ da jätijå’m], på adelsmanna
tro och heder.

Foinix (grek. 0oin£, lat. Phœnix, sv. Fenix). 1. I
den grekiska fornsagan mytisk representant för
fenicierna, särskildt med afseende på deras
förhållande till grekerna.

Fornegyptisk framställning af fågeln Fenix i sitt näste i toppen af ett träd.

Enligt Homeros var F.
Europas fader, men enligt den yngre sagan hennes
broder och son till Agenor. Då han på dennes uppmaning
drog omkring för att uppsöka sin bortröfvade syster,
påträffade han i Afrika ett folk, åt hvilket han gaf
sitt namn. Med Alfesiboia hade
han sonen Adonis. - 2. En son af Amyntor, deltagare
i den kalydonska jakten. Såsom ung ådrog han sig sin
faders förbannelse och sökte med anledning däraf en
fristad hos sin vän Peleus, som gjorde honom till
konung öfver doloperna. Han uppfostrade dennes son
Akilles och åtföljde honom sedan i det trojanska
kriget. - 3. En underbar, helig fågel hos forntidens
egypter. Han afbildades lik en örn, med röda och
gyllene fjädrar. Hans hemvist var, enligt Herodotos,
i Arabien, hvarifrån han hvart 500:e år begaf sig
till Heliopolis i Egypten för att i solgudens tempel
därstädes begrafva sin fader, hvilkens döda kropp
han medförde, innesluten i ett af myrra bildadt
ägg. Enligt andra sagor tillreder han, när han kommer
till hög ålder (hans lifslängd uppgifves olika, från
500 till 7,006 år), ett näste, och så snart han dött,
framträder en ny F. därur, eller bränner han sig själf
på ett bål för att ur dess aska uppstå i föryngrad
gestalt. Redan hos de gamle gällde han därför såsom
en sinnebild af odödligheten. F. är ursprungligen
sannolikt intet annat än en mytisk-allegorisk
beteckning af en astronomisk tidsperiod.
A. M. A.

Foix [foa’], lat. Fuxum. 1. Fordom grefskap
och provins i södra Frankrike, motsv. största delen
af nuv. dep. Ariège. Henrik IV förenade det 1607
med franska kronan. - 2. Fordom hufvudstad i nämnda
grefskap, nu hufvudstad i dep. Ariège,

Slottet i Foix.

vid floden Ariége och foten af Pyrenéerna. 400
m. ö. h. 4,657 inv. (1901; som kommun
7,065). Järnindustri. Järnkällor (11°) med badanstalt
Lyceum, lärar- och lärarinneseminarium. På en klippa
midt i staden kvarstå ännu ruiner af grefvarnas af
F. slott (se fig.).

Foix [föia;], fransk grefvesläkt, leder sin härkomst
från grefve Roger, hvars sonson Roger II omkr. 1050
antog titeln grefve af F. - 1. Raymond Bernard I,
grefve af F. (1188-1222), deltog med utmärkelse i
tredje korståget (1189 -92). Han miste sedermera,
såsom försvarare af albigenserna, sina besittningar. -
2. Gaston III, grefve af Foix (1343-91), kallad
Phébus, understödde 1345 franske konungen Filip VI
mot engelsmännen, deltog 1356 i ett korståg mot de
hedniske letterna och befriade 1358, under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>