Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fortifikationsbefälhavare, krigsv. 1. Den å fästning placerade fortifikationsofficer - Fortifikationsbefälhavare, krigsv. 2. Af K. M:t härtill förordnad fortifikationsofficer - Fortifikationsbefälhavare, krigsv. 3. Befälhafvare af Fortifikationen kallades förr - Fortifikationsbrigad - Fortifikationsdepartementet. Se Arméförvaltningen - Fortifikationsfältstat - Fortifikationsförråd. Se Förråd - Fortifikationsförvaltning - fortifikationsgeneral - Fortifikationskassör - Fortifikationskontoret. Se Fortifikationen, sp. 932, 933 och 935 - Fortifikationskåren, sp. 935 - Fortifikationsområde - Fortifikationsordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under nämnda myndigheter lydande byggnadsverk, som
ej äro ställda under annans vård. Han har befäl
öfver öfrig till fästningens fortifikationsstab
hörande personal och är styresman för
fästningsfortifikationsförrådet samt ansvarar
för användningen af och utöfvar inseende öfver
redovisningen af de utaf fortifikationskassören å
fästningen förvaltade medlen. Själf lyder han under
chefen för Fortifikationen och fästningens kommendant
(å Bodens fästning omedelbart under kommendanten)
samt skall lämna den senare erforderligt biträde
inom området för sin tjänsteverksamhet. I krigstid
skall han biträda kommendanten med allt, som rör de
fortifikatoriska anordningarna och till fästningen
hörande ingenjörtruppers användande. - Redan 1647
anbefalldes generalkvartermästaren Wärnschiöldh
att å hvarje fästningsort, där arbete utfördes,
förordna en ingenjör(=kapten) såsom sin fullmäktige,
och i 1653 års Fortifikationsordning kallas denne
fullmäktige fortifikationsbefälhafvare, och denna
benämning på motsvarande befattning har alltsedan
dess bibehållit sig.
2. Af K. M:t härtill förordnad fortifikationsofficer
vid fortifikationsområde (se d. o.). Han hörde
till arméfördelningschefens stab, förestod
under denne fortifikationsområdets expedition
och hade ansvar för tillsynen öfver inom
fortifikationsområdet befintliga och under
Arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet
lydande byggnader, skjutbanor, öfningsfält m. m.,
samt utredde och föredrog hithörande frågor. Han
hade befäl öfver vid fortifikationsområdet af
chefen för Fortifikationen anställd personal.
Fortifikationsbefälhafvaren vid Gottlands
fortifikationsområde hade dessutom tillsyn och
vård öfver befästningarna vid Tingstäde samt
öfver befästningar och Kustartilleriets byggnader
m. m. vid Fårösunds kustposition samt lydde i
detta senare afseende under Marinförvaltningen.
Fortifikationsbefälhafvare vid fortifikationsområde
tillsattes första gången 1899 och lydde då
under chefen för Fortifikationen, men 1902
bestämdes, att han skulle lyda omedelbart
under arméfördelningschefen och tillhöra
dennes stab. 1908, då fortifikationsområdena
borttogos, förändrades hans titel
till fortifikationsstabsofficer vid
arméfördelningsstaben.
3. Befälhafvare af Fortifikationen
kallades förr, särskildt under Karl XII:s tid,
den fortifikationsofficer, åt hvilken, såsom
chef för en armés fortifikationsfältstat,
ledningen af alla i fält förekommande
fortifikationsarbeten var anförtrodd.
L. W:son M.
Fortifikationsbrigad, krigsv. Redan 1697 hade
generalkvartermästare Stuart föreslagit, att
Fortifikationsstaten skulle fördelas i 8, hvardera
på 3 "kompanier" uppdelade brigader, 3 i Sverige,
3 på "Liffländska sidan" och 2 på den tyska, på det
alla officerare härigenom skulle komma "under sine
wisse förmän, som dhem till all god ordning hålla och
anmahna". Förslaget gillades emellertid ej af K. M:t,
och först 1721 organiserades Fortifikationsstaten
på brigader. Denna organisation upphörde emellertid
1798, men 1811-31 var Ingenjörkåren uppdelad i
en fortifikations- och en fältmätningsbrigad
(jfr Fortifikationen). Under krig uppdelades
fortifikationsfältstaten vid en armé, särskildt
på 1700-talet, i underafdelningar, som under
Karl XII:s tid kallades "kompanier" och senare
"ingenjörbrigader"; men längre fram förändrades
benämningen till fortifikationsbrigad
(jfr A. M. v. Arbin, "En svensk Ingenieur
Corps uti Fäldt", Greifswald 1761).
L. W:son M.
Fortifikationsdepartementet. Se
Arméförvaltningen.
Fortifikationsfältstat, under 1600- och 1700-talen
benämning på den till en armés generalstab hörande
och under generalkvartermästaren i fält eller
annan "befälhafvare af Fortifikationen" lydande
fältfortifikationspersonalen.
L. W:son M.
Fortifikationsförråd. Se Förråd.
Fortifikationsförvaltning, krigsv., en 1895-1907
enligt Arméförvaltningens föreskrift bestående
förvaltningsmyndighet vid ingenjörtrupperna
och fästningsbyggnaderna för handhafvande,
räkenskapsföring och redovisning inför
Arméförvaltningens fortifikationsdepartement af de
penningmedel, som stå under nämnda departements vård
för anskaffning och underhåll af ingenjörmaterielen
och för fästningsbyggnad. Den utgjordes af
kårchefen, resp. fortifikationsbefälhafvaren,
fortifikationskassören och en af
chefen för Fortifikationen förordnad
officer såsom kassakontrollant.
L. W:son M.
Fortifikationsgeneral, sedan 1831 benämning
på chefen för Ingenjörkåren, sedan
Fortifikationen. Han står dock ej å denna
kårs, utan å generalitetets stat. - Redan 1631
kallade Gustaf Adolf sin generalkvartermästare
i fält general af fortifikationen.
L. W:son M.
Fortifikationskassör, civilmilitär tjänsteman,
tillhörande förråds- och handtverksstaten,
tillsättes af Arméförvaltningen, ehuru på
Fortifikationens stat, samt handhar och redovisar
vissa för fortifikationsändamål anslagna medel. En
fortifikationskassör och redogörare tjänstgör
vid fortifikationsstabens hufvudstation; öfriga,
som tillika äro förrådsförvaltare, tjänstgöra
i regel vid fästningarna och ingenjörtrupperna.
L. W:son M.
Fortifikationskontoret. Se Fortifikationen, sp. 932,
933 och 935.
Fortifikationskåren. Se Fortifikationen, sp. 935.
Fortifikationsområde, krigsv. Genom generalorder 2
aug. 1899 indelades riket i 7 fortifikationsområden,
som sammanföllo med de 6 arméfördelningsområdena
och Gottlands militärområde; dock må påpekas,
att de 5 fästningarnas försvarsområden skilts från
arméfördelningsområdena och bilda särskilda områden
i fortifikatoriskt afseende. Fortifikationsområdena
borttogos 1908. L. W:son M.
Fortifikationsordning, krigsv. Till en början
utfärdades speciella instruktioner för hvarje
större förrättning, som af K. M:t uppdrogs
åt en fortifikationsofficer, t. ex. 1647 för
Wärnschiöldh, 1648 för v. Rodenburg o. s. v.;
och först 11 juli 1653 utfärdades den första
allmänt gällande fortifikationsförordning, efter
hvilken Wärnschiöldh "och flere, som wederböre, wid
Fortificationsverket uti Sverige" hade att rätta
sig. Denna förordning förnyades och förbättrades
1658, 1666 och 3 juli 1695. Denna sistnämnda af
Dahlbergh utarbetade "Fortificationsordning,
hwarefter Fortifications-arbetet wid fästningarne
böhr drifwas och vederbörande där wid skole hafwa sig
at rekulera och rätta", har sedermera ej fått någon
efterföljare, men då densamma icke heller är upphäfd,
måste den anses vara ännu gällande.
L. W:son M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
