Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fraktsedel - Fraktslut, jur. Se Fraktaftal - Fraktur 1. Med. Se Benbrott. Jfr Basisfraktur - Fraktur 2. Tandläk. - Fraktur 3. Boktr. - Fram - Fra Mauro - FrambŽ½sia - Frameries - Framfall l. Prolaps - Framhärd - Framingham - Framkallare, Framkallning, fot. Se Fotografi, sp. 990 och 997 - Framkommande - Framladdning - Framljud (Begynnelseljud), språkv. Se Uddljud - Frammakningsugn, metall. Se Bly, sp. 782 - Framnäs. Se Balestrand - Framnäs - Frampton, George
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
reglementet för trafiken å statens järnvägar af
4 april 1862, hvilket i allmänhet är gällande
äfven för de enskilda järnvägarna. Genom det i Bern
14 okt. 1890 afslutade internationella fördraget
ang. godsbefordran å järnväg jämte därtill hörande
tilläggsfördrag etc. äro vissa bestämmelser
föreskrifna beträffande fraktsedlar i trafik
mellan de länder (bl. a. äfven Sverige) och öfver de
järnvägar, som anslutit sig till nämnda fördrag. Dessa
s. k. internationella fraktsedlar måste bl. a., om de
icke äro affattade på tyska eller franska språket,
innehålla en tysk eller fransk öfv. af såväl de
tryckta som de skrifna delarna. Jfr
Fraktafta1. Å.W:son M. A. d’A.
Fraktslut, jur. Se Fraktafta1.
Fraktur (af lat. frangere, bryta). 1. Med. Se
Benbrott. Jfr Basisfraktur. - 2. Tandläk., tandens
af brytande vid försök att draga ut densamma. -
3. Boktr., den upprättstående "brutna" (kantiga)
l. gotiska tryckstilen (t. ex. fraktur), till skillnad
från den latinska antikva (t. ex. antikva) och
kursiv (t. ex. kursiv). Frakturstilen utbildades i
början af 1500-talet på tysk mark (i Nürnberg), med
anknytning till de öfliga kansliskrifbokstäfvernas
typer, och blef härskande texttryckstil (med
utträngande af schwabachern) i Tyskland samt de
skandinaviska och latinsk-slaviska länderna,
medan däremot Frankrike, Italien, England och
Nederländerna höllo sig till den mer nitida och
lättlästa antikvan. Under 1800-talet öfvergick Sverige
till antikvastilen, som numera delvis äfven i Danmark
och Norge har brutit frakturens välde. I själfva
Tyskland, där nationella strömningar emellanåt stärkt
frakturens ställning, tryckes nu mer än hälften af
den vetenskapliga litteraturen med antikva, medan
frakturen alltjämt är rådande i tidningar, romaner
och folkskrifter.
Fram, namn på det särskildt för ändamålet konstruerade
fartyg, med hvilket Fridtjof Nansen företog sin
ryktbara polarfärd 1893-96 och hvarmed sedan Otto
Sverdrup företog sin färd till Grönlands nordvästkust
1898-1902. Se vidare Nansen, Fr.
Fra Mauro, veneziansk kartritare, d. 1459, var
camaldulensmunk i klostret San Michele di Murano
i Venezia. Sina berömdaste arbeten utförde han
för venezianska regeringen och för konung Alfons
V af Portugal (1438-81). Han ritade bl. a. två
stora världskartor, af hvilka den ena - det
märkvärdigaste kartografiska verket från medeltiden -
ännu förvaras i Biblioteca marciana i Venezia. Det
andra exemplaret gick till Portugal och blef en god
vägledare för Vasco da Gamas och Kristofer Columbus’
oceaniska upptäckter. Dessa kartor utfördes 1457-
59 och berättiga den hederstitel, cosmographus
incomparabilis (oförliknelig kosmograf), som
F. erhöll af sin samtid. Han var äfven en af sin tids
lärdaste kännare af geografiska upptäckter.
Frambœsia (af fr. framboise, hallon), med., en mera
sällan använd medicinsk term, som man vanligen brukar
för att beteckna vissa tumörliknande hudutväxter
(frambœsia tropica), som förekomma endemiskt å
Afrikas västkust hos negerbefolkningen. Några sjukliga
utväxter i nacken i nedre gränsen för hårfästet,
hvilka observerats i Europa, ha ock betecknats med
denna term. I äldre tider benämndes allehanda vårtlikt
uppträdande utväxter å huden för frambœsia, oafsedt
deras olikartade ursprung, syfilis, lupus o. s. v.
I. H.
Frameries [framrl], kommun i belgiska prov. Hainaut,
vid flera järnvägslinjer, 7 km. s. v. om Mons. 11,666
inv. (1900). Stenkolsgrufvor.
Framfall l. Prolaps, med., kallas det
abnorma tillstånd, då ett af kroppens inre
organ genom en. naturlig eller onaturlig
öppning helt eller delvis råkat komma utanför
organismen (t. ex. lifmoder, ändtarm, bukens
inälfvor genom ett buksår o. s. v.). Organets
återbringande i dess rätta läge kallas reposition.
F. B.*
Framhärd, metall., den utvidgade del af stället i en
masugn, där slagg och järn uttappas. G. H-r.
Framingham [Wmirom], stad i nordamerik. staten
Massachusetts, 30 km. v. om Boston, vid Sudbury
river. 11,302 inv. (1900). Tillverkning af läder- och
gummiskor. Statens normalskola (den äldsta i Unionen).
Framkallare, Framkallning, fot. Se Fotografi, sp. 990
och 997.
Framkommande, her., säges en människa eller ett djur
vara, då hälften däraf synes omedelbart på sidan om
en heraldisk skura (se d. o.).
Framladdning, det vid alla eldvapen förr brukliga
systemet att införa krutladdning och kula från
mynningen i loppet. Framladdningens olägenheter voro
förnämligast, att det gick långsamt att ladda samt att
kulan, för att kunna införas i loppet, måste ega något
spelrum mellan sig och loppets väggar, hvarigenom
krutgasen rusade förbi. Detta hindrade användningen af
höga tryck och kraftiga eldvapen. Efter införandet af
rafflade eldrör trädde framladdningens olägenheter
ännu tydligare i dagen, emedan det blef svårt att få
kulorna att mottaga god styrning af räfflorna. Vid
gevär utgjorde framladdningen länge ett hinder för
kaliberns minskande, emedan laddandet redan vid 11
mm. kaliber blef mycket försvåradt och vid mindre
kaliber rent af omöjliggjordt. Denna omständighet
gjorde, att framladdningen afskaffades först vid
handeldvapen (i Preussen 1841, i öfriga länder
1866 och närmast följande år) och kort därefter (på
1870-talet) vid artilleripjäser. Jfr
Bakladdning. G. af Wdt.
Framljud (Begynnelseljud), språkv. Se Uddljud.
Frammakningsugn, metall. Se Bly, sp. 782.
Framnäs. Se Balestrand.
Framnäs, ångsåg med 2 enkla och l dubbelram i
Örnsköldsviks socken, Västernorrlands län, tillhörig
Örnsköldsviks ångsågsaktiebolag. Tillverkning 1905:
38,475 kbm. sågade trävaror och 65,100 hl. träkol
med ett sammanlagdt värde af omkr. 605,000 kr. 121
arbetare.
Frampton [frä’mpton], George, engelsk skulptör,
f. 1860, studerade i Schools skola och därefter på
akademien och har utvecklat en mångsidig verksamhet
inom olika konstgrenar, är förutom skulptör
framstående som guldsmed, juvelerare och emaljör,
intager öfver hufvud på "den lilla plastikens" område
en af de främsta platserna i det samtida England. Han
har utfört porträtt och statyer, bland dem den djärft
realistiska framställningen af drottning Viktoria
på tronen (kolossalstaty i Calcutta, sedan följde
beställningar på andra exemplar, något förändrade, för
Winnipeg och Leeds). På den med arkitektur förbundna
skulpturens område har F. lämnat sina högst ansedda
arbeten: fasadutsmyckningea med figurer och fris af
Lloyds Register i London^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
