Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 1065-1066 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Francia, José Gaspar Rodriguez - Franciabigio, eg. Francesco di Cristofano - Franciade - Francien - Francis, Philip - Francis, Sir Philip - Francis, Lydia Maria. Se Child, L. M. - Francis, John - Franciscea, bot. Se Brunfelsia

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han utfärdade särskilda tillståndsbevis. Ett
revolutionsförsök kufvades 1819 af F. med hård hand;
ett 40-tal sammansvurna afrättades därvid, bland dem
hans forne ämbetsbroder som konsul, den rike gauchon
don Fulgencio Yegros. Sedan vidmakthölls lugnet,
hvarvid F. begagnade sig af ett vidt utgrenadt
spionerisystem och strängt straffade alla ansatser
till trots mot diktatorn. Ordning och reda upprättades
i statens finanser, röfvarväsendet undertrycktes,
och landets jordbruk och industri främjades genom
noggrant reglementerande. Hufvudstaden förskönades,
nya vägar anlades, prästernas förut öfvermäktiga
inflytande hölls nere. Äfven de mot F. mest fientligt
stämda skildrare af hans despotism måste erkänna,
att fred och välstånd rådde i landet under hans
kraftiga styrelse. - F:s personlighet har blifvit
mycket olika bedömd. Länge eftersades kritiklöst alla
de förkastelsedomar, som fälldes öfver honom dels af
två schweiziska läkare, Rengger och Longchamps,
hvilka besökte Paraguay på en naturvetenskaplig
forskningsresa, där kvarhöllos i 6 år, 1819-
25, och vid hemkomsten skildrade sina intryck i
"Essai historique sur la révolution de Paraguay
et le gouvernement dictatorial du docteur Francia"
(Paris 1825), dels af två unga skottar, J. P. och
W. P. Robertson, hvilkas affärsplaner korsats genom
F:s ingripande och som i flera böcker, bl. a. "D:r
Francia’s reign of terror" (1839), häftigt anföllo
honom. I en genial, men sannolikt något öfverdrifven
kritik ("Critical and miscellaneous essays", d. IV) af
dessa arbeten framlade Th. Carlyle 1843 ett glänsande
försvar för F:s härskarpersonlighet. F. tyckes ha
varit en strängt oegennyttig man, sina landsmän
vida öfverlägsen i intellektuell begåfning,
studieintressen, rättskänsla och handlingskraft,
men hård, ytterligt själfgod och vid tilltagande
ålderdom högeligen misstänksam. Många uppgifter
om hans grymhet hvila dock endast på osäkra
hörsägner. Vid F:s död egnade hans landsmän
hans minne stora hedersbetygelser. Frånvaron
af säkra källor gör, att F:s personlighet ännu
i många punkter ter sig som en olöst gåta.
V. S-g.

Franciabigio [frantjabirdjå], eg. Francesco
di Gristofano, italiensk målare, f. 1482 i
Florens, d. där 1525, tog Andrea del Sarto till
förebild och målade tillsammans med honom i S:ta
Annunziata i Florens (1513). Från F. härrör den
i denna kyrka befintliga utmärkta fresken Den
hel. jungfruns förmälning, i hvilken han likväl
själf med en hammare förstörde några hufvud,
bland dem själfva jungfruns. Mindre lyckad
är hans fresk Nattvarden i S. Giovanni della
Calza. Som porträttmålare intog F. ett mycket
framstående rum. Utmärkta porträtt af honom
finnas bl. a. i Kaiser Friedrichs museum i Berlin.
(A. L. R.)

Franciade [fräsiVd], fr., i franska
revolutionskalendern en period af fyra år, tre
vanliga och ett skottår. Skottdagen, som förlades
till slutet af perioden, var bestämd till förnyandet
af eden "att lefva eller dö fria". Jfr Kalender.

Francien, lat. Francia, sedermera kalladt
Isle-de-France, beläget kring mellersta
Seine, tillhörde under de siste karolingerna i
Frankrike såsom hertigdöme den stormannasläkt,
som 987 med Hugo Capet besteg Frankrikes
tron; det blef därigenom kronodomän.
S. F. H. (S. B.)

Francis [frä’nsis]. 1. Philip F., engelsk
skriftställare, f. omkr. 1708 på Irland, d. 1773, var
präst i högkyrkan, men egnade sig snart h. o. h. åt
litterära sysslor. Af sin beskyddare lord Holland
användes F., som varit dennes son Charles J. Fox’
(se d. o.) informator, till litterärt biträde
vid skrifvandet af politiska broschyrer mot Pitt
och Wilkes; hans tjänster belönades 1762 med ett
stort pastorat. F. utgaf 1742-46 en
Horatiusöfversättning i 4 bd, som upplefde många upplagor,
Taylors 1813 framställda gissning, att F. haft med
de s. k. "Junius-brefven" att göra, är grundlös.


2. Sir Philip F., den föregåendes
son, ämbetsman och politisk skriftställare,
f. 1740 i Dublin, d. 1818 i London, fick 1756
genom lord Hollands inflytande anställning
i inrikesdepartementet och innehade 1762-72
en viktig syssla i krigsdepartementet, hvars
officiella korrespondens till stor del gick genom
hans händer. F. blef 1773 utsedd till medlem af det
nynrättade indiska rådet vid generalguvernörens sida
och anlände till Calcutta hösten 1774. Där gjorde han
allt för att motarbeta och förlama Warren Hastings’
verksamhet, och den häftiga konflikten dem emellan
ledde t. o. m. till en duell 1779. F. lämnade Indien
1780 och var 1784-98 och 1802-07 medlem af underhuset,
där hans docerande och pompösa tal emellertid
väckte föga anklang. Han gaf Burke ymnigt material
för dennes kampanj mot Warren Hastings och bidrog
jämte honom och Sheridan väsentligt till Hastings’
ställande under åtal. Hans politiska åskådning var
utprägladt whigradikal, han ifrade mot slafhandeln
och var en af de förste, som i England påyrkade en
grundlig parlamentsreform. Redan som ung tjänsteman
egnade sig F. åt en mycket produktiv anonym politisk
skriftställarverksamhet, och utöfver hvad som säkert
kan uppvisas ha flutit ur hans penna torde han
äfven, ehuru fullt bindande bevisning därom ännu ej
föreligger, ha författat de berömda, på sin tid så
uppseendeväckande "Letters of Junius" (se
Juniusbrefven och där anförd litteratur). J. Parkes och
H. Merivale ha utgifvit "Memoirs of sir Philip F.,
with correspondence and journals" (2 bd, 1867).
V. S-g.

Francis [frä’nsis], Lydia Maria. Se Child,
L. M.

Francis [frä’nsis], John, engelsk publicist
och förläggare, f. 1811, d. 1882, blef 1831
ekonomisk ledare och utgifvare af den ansedda
litterära tidskriften "Athenæum" och kunde 1881
fira sitt femtioårsjubileum som sådan. F. var
en af de ifrigaste förkämparna för de engelska
tidningarnas frigörande från de tyngande stämpel-
och pappersafgifterna. Hans son och efterträdare
som utgifvare af "Athenæum", John Collins F.,
har skrifvit hans lefnadsteckning, "John F.,
publisher of the Athenæum" (2 bd, 1888).
V. S-g.

Franciscea, bot. Se Brunfelsia.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>