Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankfurt am Main
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vattenfästningar; se fig. 1) och än nordligare de förr
nämnda planterade Anlagen med dammar, springbrunnar
och 8 minnesbilder af berömda frankfurtare (bl. a. af
Börne och Schopenhauer). I västra Sachsenhausen
har ett förnämt villakvarter uppstått, likaså vid
Holzhausenstrasse i norra ändan af staden. Bland torg
märkas: Rossmarkt, där Die Zeil och Kaiserstrasse
mötas, med staty af Gutenberg, Goetheplatz, bredvid
Rossmarkt, med staty af Goethe, Schillerplatz,
vid Die Zeil, med skaldens staty, Kaiserplatz,
vid Kaiserstrasse, Opernplatz, vid östra ändan
af Bockenheimer Landstrasse, med ryttarstaty af
kejsar Vilhelm I m. fl. Vid Friedberger thor,
nära Seilerstrasse, finnes det s. k. Hessendenkmal
till minne af de hessiske soldater, som stupade
vid stormningen af det af fransmännen besatta
F. (1792). I det närbelägna Bethmannska museet finnes
Danneckers berömda "Ariadne på leoparden". Till den
nya staden höra ock de stora parkerna Palmengarten,
Holzhausens park och Zoologischer garten. Bland
märkliga byggnader här må nämnas Thurn und Taxis’ska
palatset (1732-41), som 1806-10 var furstprimas’
residens och 1816-66 säte för tyska förbundsdagen
(nu posthus), stadsbiblioteket (1820-25) i östra
delen, nära Main, innehållande 316,000 band och
myntkabinett, restaurangerna i Palmengarten och i
Zoologischer garten, börsen (färdig 1879, fig. 6; en
bild af gamla börsen finnes i art. Byggnadskonsten,
pl. XIII) med handelsmuseum, operahuset (1873-80;
fig. 5), det nya Schauspielhaus (1899-1902) samt
många skolor, hufvudbangården (1883-87), som ända
till 1906, då hufvudbangården i Hamburg blef färdig,
var den största och ändamålsenligaste i världen
(se planritningar å planscherna till art. Bangård
och afbildningar i art. Byggnadskonsten, pl. XX),
Hippodromen, det största ridhuset i Tyskland, äfven
använd som konsertlokal, posthuset, justitiepalatset
samt slutligen en mängd stora bankhus och
affärslokaler. F. har 16 lutherska, 9 katolska och 2
reformerta kyrkor samt 5 synagogor. Bland de katolska
kyrkorna märkes den 852 anlagda, 1235-79 i gotisk
stil ombyggda domen (S:t Bartholomeus; se fig. 2),
de tyske kejsarnas val- och från 1652 kröningskyrka,
Leonhardskyrkan (1219), Liebfrauenkirche (1314), alla
i Altstadt, Deutschordenskirche, i Sachsenhausen,
samt Antoniuskirche (1897-1900), i västra delen
af Neustadt. Af de protestantiska kyrkorna märkas
Nikolaikirche, den äldsta (1264), vid Römerberg,
Katarinenkirche (1678-81), vid Schillerplatz, S:t
Paulskirche (1789-1833), vid Paulsplatz i Altstadt,
under 1848-49 säte för den tyska nationalförsamlingen
("F.-parlamentet"),Dreikönigskirche, i Sachsenhausen
(1875-80), Lutherkirche (1889-93), i n. ö., och Neue
Peterskirche (1892-95), vid Bleichstrasse.
Af bildningsanstalter har F. två stadsgymnasier
(Lessing- och Goethe-) och ett statsgymnasium (Kaiser
Friedrich), ett flickgymnasium, två realgymnasier, en
öfverrealskola och tre realskolor, högre borgarskola
med progymnasium (katolskt), två judiska realskolor
i förening med högre flickskolor, döfstumanstalt,
konstindustriskola, två konservatorier m. m. En
akademi för sociala och handelsvetenskaper inrättades
1901. Ett institut för experimentell terapi (1899)
utöfvar kontroll öfver serumtillverkningen.
Senckenbergska stiftelsen (1763) omfattar
sjukhus, medicinskt institut med medicinska och
botaniska föreläsningar och botanisk trädgård samt ett
ansenligt bibliotek, gemensamt för olika föreningar
(omkr. 72,000 bd). Af samfund må nämnas Freies
deutsches hochstift (bildadt vid Schillerfesten
1859 "för att främja vetenskap, konst och högre
bildning"), som i Goethehuset (Goethe var född i
F.) samlar ett litteraturhistoriskt bibliotek och
anordnar föreläsningar; en fysikalisk förening (med
elektrotekn. läro- och undersökningsanstalt),
ett geografiskt sällskap samt Senckenbergska
naturforskarsällskapet (1817), som framgått ur det
Senckenbergska medicinska institutet, men nu är
själfständigt (med föreläsningar, prisskrifter och
naturhistoriskt museum). Utom stadsbiblioteket (se
ofvan) finnas K. von Rothschilds offentliga bibliotek
(bildadt 1887; öfver 60,000 bd), stadsarkivet, stadens
historiska museum (1877), stadens folkmuseum (1904)
m. fl. Den förnämsta konstanstalten är det genom
testamente af bankiren J. F. Städel 1817 bildade
Städelska konstinstitutet (fig. 4) med omkr. 750
taflor (mest holländska, äldre tyska och nazarener),
kopparstickssamling, bibliotek och konstskola;
bland privata samlingar intager det Bethmannska
museet förstaplatsen. I F. utgifvas 7 dagliga
tidningar, af hvilka den äldsta är "Frankfurter
Journal" (från omkr. 1670, nationalliberal) och
den mest betydande den 1856 uppsatta, demokratiska
"Frankfurter zeitung". - F. förvaltas genom en
magistrat på 26 ledamöter och 64 "stadtverordnete". -
I F. äro förlagda kommandona öfver 18:e armékåren,
öfver 21:a divisionen, öfver 21:a kavalleri-, 21:a
fältartilleri- och 42:a infanteribrigaden.
F. var af gammalt en stor handelsstad, hvars
rikedom på 1500- och 1600-talen ytterst berodde på
dess två stora marknader (höst- och vår-), hvilka
dock nu förlorat all betydelse (lädermässan och
hästmarknaden äro dock ännu viktiga). Senare blef
penning- och bankrörelse F:s viktigaste affärsgren,
och det är fortfarande en af Europas första växel- och
börsstäder, men därjämte en liflig industristad (i
första rummet elektrisk industri, maskin-, metall- och
kemiska fabriker). F. är ett af Tysklands största
järnvägscentra (9 hufvudbanor samt flera lokalbanor
mötas där i 5 bangårdar). Inom staden förmedlas
trafiken af ett elektriskt spårvägsnät (39,5 km.),
som eges af staden själf. Alla Rhen-fartyg kunna nu
på Main gå upp till F. Särskildt har handeln med
järn och andra metaller, läder, hudar och skinn,
kolonialvaror, stenkol och vin därigenom fått
ett stort uppsving. Äfven omsättningen i mode-
och manufakturvaror, i synnerhet siden- och
konfektionsartiklar, stiger till stora summor.
Historia. F. nämnes redan 794 såsom en ansenlig
ort. Då höll Karl den store där en kyrkoförsamling,
som fördömde adoptianerna och förbjöd bilddyrkan i
den västerländska kyrkan. Ludvig den fromme uppförde
där ett palats (Saalhof) samt omgaf staden med
murar och grafvar. Efter fördraget i Verdun (843)
blef F. det östfrankiska rikets eller Tysklands
hufvudstad. Stadens anseende tilltog, då den efter
Fredrik Barbarossas val därstädes (1152) blef den
ort, där de tyske konungarna valdes, hvilket dock
blef lagligen bestämdt först 1356 genom "Gyllene
bullan". Dess själfständighet tog sin början 1245,
då det blef en fri riksstad och den kejserliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
