Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frederiksborgsrasen. Se Frederiksborg 3. - Frederiksdal - Frederiksen, Nils Kristian - Frederiksen, Erhard Kristian - Frederiksgave - Frederikshaab - Frederikshavn - Frederiks hospital - Frederiksodde. 1. Se Fredericia - Frederiksodde. 2. (Fredriksodde) Se Larkollen - Frederiksoord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Frederiksborgsrasen. Se Frederiksborg 3.
Frederiksdal, herrgård på Själland, Köpenhamns
amt, vid södra ändan af Furesö. Där låg under
medeltiden Hjortholm, som förstördes under
grefvefejden (1534–36). Egendomen har sitt namn
efter Fredrik III, som byggde ett lustslott där, och
är sedan 1739 fideikommiss för grefvarna Schulin.
Det vackra stället besökes mycket af lustresande
Köpenhamnsbor.
E. Ebg.
Frederiksen. 1. Nils Kristian F., dansk
nationalekonom och politiker, f. 23 mars 1840, d.
4 nov. 1905 i Köpenhamn, vann 1859 universitetets
guldmedalj och vardt 1862 cand. polit., 1865 docent
och 1867 professor i nationalekonomi. F. utgaf flera
större arbeten, Om almindelig formue- og indkomstskat
(1870), Den politiske ökonomis udvikling (s. å.)
och Den politiske ökonomis begreber (1874). Som
universitetslärare och i sina skrifter hyllade han
den liberala nationalekonomiens grundsatser, särskildt
frihandeln, hvars obetingade förkämpe han var till
det sista; han blef också hedersled. af
Cobden-klubben i London. Han var 1871 medstiftare och
medordförande för Nationalekonomisk förening samt
medarbetade flitigt i dess tidskrift. 1866 invaldes
han i folketinget, där han spelade en
framstående roll, dels i förhandlingarna om åtskilliga
nationalekonomiska spörsmål, dels som medstiftare
1866 och en bland ledarna af ”mellanpartiet”, tills
han vid dess upplösning 1876 gick öfver till vänstern.
Vidare åstadkom han 1871 Landmandsbankens
stiftande och var en tid medlem af dess styrelse.
Från 1868 köpte han stora skogsmarker i Skåne
och Småland, dref omfattande trävaruhandel samt
var med om att bana väg för sockerbetsodlingen i
Danmark. Dessa industriella företag öfverstege likväl
hans finansiella förmåga; genom misslyckade
spekulationer förlorade han sin förmögenhet, och 1877
nödgades han lämna sin befattning och fara till
Amerika. Där var han i flera år tidningsredaktör,
men grundlade 1881 i Chicago en affär för inköp
af jord från järnvägsbolagen och dennas försäljning
till nybyggare. Affären tog ett väldigt uppsving och
gaf stor vinst, men växte honom småningom öfver
hufvudet och slutade 1889 med en konkurs, som
för andra gången tvang honom till flykt. Efter att
ha lefvat omväxlande i London och i Paris, bosatte
han sig 1902 i Köpenhamn. Han var medarbetare
i L. Says ”Nouveau dictionnaire de l’économie
politique”, skref politiska artiklar till danska
tidningar och tidskrifter samt Finland, dets private
og offentlige ökonomi (1901).
E. Ebg.
2. Erhard Kristian F., den föregåendes
broder, dansk nationalekonom, f. 1843, d. 1903,
tog 1862 landtbruksexamen, öfvertog 1866 fädernegården
Nyböllegaard och banade väg för sockerbetsodlingen
i Danmark genom att 1872 grundlägga
sockerbruket Lolland. Sedan 1880 var F. redaktör
för ”Ugeskrift for landmænd”, hvari han skref en
mängd artiklar, och sedan 1882 sockerbrukens
landtbrukskonsulent.
E. Ebg.
Frederiksgave, herrgård på västra Fyn, s. ö.
om Assens, var fordom kungsgård med namnet
Hagenskov (ärkebiskop Jakob Erlandsen satt
fången där 1259) och fick sitt nuv. namn efter
Fredrik III, som 1667 sålde den till geheimerådet
Niels Banner. 1824–54 var F. statsegendom och
1841–47 sommarresidens för kronprinsen Fredrik
(sedermera konung Fredrik VII), medan han var
guvernör på Fyn. Godset eges nu af bönder, och
själfva gården inrättades 1882 till en familjestiftelse
för änkor af släkten Wedell-Wadellsborg.
E. Ebg.
Frederikshaab [-håb], den näst sydligaste af de
danska kolonierna på Grönland, under 62° n. br.
I dess distrikt ligger kryolitbrottet Ivigtut vid
Arsukfjorden. Den hade 1901 en befolkning af 118
européer samt 800 eskimåer och blandade. Där
finnas 1,500 m. höga fjäll och många fjordar, som
utsända isberg. F:s Isblink är ett starkt
utskjutande, vida synligt parti af Grönlands
inlandsis.
E. Ebg.
Frederikshavn, stad i Danmark, Hjörring amt,
vid Kattegatt. 7,176 inv. (1906). Platsen var
fordom ett fiskeläge med namnet Fladstrand, fick
först 1812 egen präst och 1818 stadsrättigheter samt
sitt nuv. namn. Sin betydelse har staden genom
hamnen, som tillhör staten och som för sjöfarten och
fisket i Kattegatt är af största betydelse som nödhamn.
Den anlades 1830–33, men har sedan utvidgats
flera gånger (särskildt 1855–70 och 1882–91) och
består af en förhamn samt två inre hamnar, tillsammans
44 har i omfång, och är 7 m. djup. Fiske och
handel (med boskap och landtmannaprodukter);
staden har regelbunden ångbåtsförbindelse med Göteborg
och Kristiansand. Omkr. 150 fartyg med 3,250
ton äro hemmahörande i F. 1871 fick F. järnvägsförbindelse
öfver Hjörring med Aalborg, och 1890
fortsattes denna bana till Skagen. 1899 byggdes järnväg
längs kusten till Sæby och därifrån till Nörre-Sundby.
Citadellet Fladstrand, som 1687–1712 anlades
n. om hamnen, nedlades 1864 som fästning och har
sedan nästan alldeles raserats.
E. Ebg.
Frederiks hospital, det äldsta offentliga sjukhuset
i Köpenhamn, likväl öppet för hela landet. Det
stiftades af konung Fredrik V 1756 och öppnades s. å.
F. n. (1908) har det 352 sängar, däraf 14 i enskilda
rum, och delas i 2 medicinska och 2 kirurgiska
afdelningar. Smittsamma och veneriska sjukdomar
behandlas ej och af kroniska endast sådana, som kräfva
operation. Årligen mottagas omkr. 2,700 patienter,
hvaraf omkr. 2,000 äro ickebetalande. Sjukhuset
begagnas dessutom för universitetets kliniska undervisning,
och gratiskonsultationer ega rum. Staten lämnar
ett årligt tillskott af 500,000 kr.; hela årsutgiften
är 600,000 kr. I donationer finnas omkr. 5
mill. kr. Nära förbunden med sjukhuset är den kungl.
Födsels- og plejestiftelse, särskildt
för ogifta mödrar, men äfven utbildningsanstalt för
barnmorskor (32 om året). Den grundlades 1750 af
Fredrik V, förenades med sjukhuset 1771 och
utvidgades betydligt af änkedrottning Juliana Maria
1785. Den har 60 sängar, utom 35 i filialer i
staden, och begagnades 1906–07 af 2,428 kvinnor
(endast 450 gifta). Årliga utgiften är omkr. 260,000
kr., hvaraf, staten lämnar 220,000 och staden
Köpenhamn 10,000; i donationer eger anstalten
1,180,000 kr. – Båda sjukhusen äro föga tidsenliga
och skola aflösas af ett under byggnad varande
Rigshospital. – Se O. L. Bang, ”Frederiks
hospital 1757–1857” (1857), A. Stadfeldt,
”Kjöbenhavns födselsstiftelse” (1887), och F. Gredsted,
”Det kgl. F. H. 1757–1907” (1907).
E. Ebg.
Frederiksodde. 1. Se Fredericia. – 2.
(Fredriksodde). Se Larkollen.
Frederiksoord [-ård], en i holländska prov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
