Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frenckell, Johan Kristofer - Frenckell, Johan Kristofer, den föregåendes son - Frenckell, Johan Kristofer, den föregåendes son - Frenckell, Frans Vilhelm - Frenckell, Otto Reinhold - Freneau, Philip - Frenesi l. Frenitis - Frengi - Frengistan. Se Frengi - Frenitis. Se Frenesi - Frenk. Se Frengi - Frenninge - Frenologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
boktryckare, f. 1721, d. 1779, inflyttade
från Sachsen till Åbo omkr. 1744 och blef där
faktor hos boktryckaren J. Merckell samt 1758
dennes kompanjon. Från 1761 begagnades F:s namn
såsom firma på de från akademiska boktryckeriet
utgångna skrifterna. - 2. Johan Kristofer F.,
den föregåendes son, boktryckare, f. 1757,
d. 1818, 1778 filos. magister, blef 1785 ensam
egare af akademiboktryckeriet i Åbo och utvidgade
ansenligt dettas rörelse genom tryckning af särskilda
tidningar, af det officiella trycket (efter 1809),
af statskalendern, almanackan m. m. Därjämte förenade
han med tryckerirörelsen en pappersbruks- och från
1789 en bokhandelsaffär, som numera gått ur släktens
ego. - 3. Johan Kristofer F., den föregåendes son,
boktryckare, f. 1789, d. 1844, student i Åbo 1804,
blef 1814 faderns bolagsman och öfvertog efter dennes
död den redan betydande affären, som ytterligare
utvecklades af honom, bl. a. genom anläggning (1825)
af det första stilgjuteriet i Finland samt genom
inköp (1832) af ett pappersbruk i Tammerfors. Detta
utvidgades 1840-42 genom inrättande af den första
maskinpappersfabriken i Finland. Vid Åbo brand
(1827) förlorade han största delen af sin betydande
förmögenhet, men omedelbart efter denna olycka
återupptog han med kraft affärerna, hvilka då till
största delen flyttades till Helsingfors, under det
en mindre del fortfarande sköttes i Åbo. Från denna
tid började F. framför allt utveckla en betydande
förlagsverksamhet. - 4. Frans Vilhelm von F., den
föregåendes son, affärsman och politiker, f. 1821,
d. 1878 i Schweiz, student i Helsingfors 1838,
öfvertog först faderns affär i förening med sina
bröder, Johan Kristofer F. (f. 1819, d. 1856) och Otto
Reinhold F. (se F. 5), men innehade sedermera ensam
firman J. C. Frenckell & sons samtliga affärer. Dessa,
särskildt pappersfabriken i Tammerfors, utvecklade
och förkofrade han betydligt samt kunde 1862 fira
firmans hundraåriga tillvaro. Han grundlade äfven
en klädes- och en tändsticksfabrik i Tammerfors och
var en föregångsman äfven på jordbrukets område. F.,
som 1865 erhöll kommerserådstitel, deltog verksamt
i det offentliga lifvet, bl. a. såsom medlem af
borgarståndet vid landtdagen 1863-64, såsom detta
stånds talman vid landtdagen 1867 och, sedan han
1868 blifvit adlad, såsom medlem af ridderskapet och
adeln vid landtdagarna 1872 och 1878. Vid F:s död
öfvertogos affärerna af hans barn. - 5. Otto Reinhold
F., den föregåendes broder, f. 1823, d. 1880, student
1839, egnade sig åt affärsverksamhet och ekonomiskt
skriftställeri. Han utgaf broschyrerna Börsen i Paris,
dess historia, inrättning och förvaltning (1858)
samt Om det industriella arbetet i förhållande till
nationalförmögenheten (1860). Han blef 1863 ordf. i
Hypoteksföreningens och s. å. i Föreningsbankens
direktioner. I det politiska lifvet tog han liflig
del, grundlade 1862 "Helsingfors dagblad" och blef
dess ansvarige utgifvare och förste hufvudredaktör,
hvilken plats han dock lämnade redan 1863. Han
blef 1866 direktör i Finlands bank och var 1875-79
förste öfverdirektör i statskontoret. Hans son,
Arthur F., f. 1861, är egare af "Huvudstadsbladet"
i Helsingfors. M. G. S.
Freneau [fre’nå], Philip,
amerikansk skald, f. 1752 i New York, d. 1832 i New
Jersey, var
en ifrig kämpe för koloniernas frihet genom dikter
och tidningsartiklar. British prison-ship (1781),
med dess skildring från hans fångenskap på en engelsk
kryssare under frihetskriget, The wild honey-suckle
m. fl. af hans vackra naturskildringar och den Poe
förebådande The house of night bevara hans minne,
ehuru på det hela taget lätt gods. 1786-88 utkommo
2 bd af hans dikter. R-n B.
Frenesi l. Frenitis (fr. frénésie, af grek. frenesis,
af fren, egentl. mellangärde, själsförmögenheter),
ursinne, raseri; namn, hvarmed äldre författare
betecknade än inflammation i hjärnan och dess
hinnor, än feber med yrsel, än sinnessjukdom. -
Frenetisk (fr. frénétiqne), ursinnig, rasande.
F. B.*
Frengi, firengi (pers.), frenk (turk.), firendschi
(arab.), "franker", sedan korstågens tid i Österlandet
benämning på européer; Frengistan (Firengistan,
Frankistan), frankernas land, Europa.
Frengistan. Se Frengi.
Frenitis. Se Frenesi.
Frenk. Se Frengi.
Frenninge, socken i Malmöhus län, Färs härad. 5,785
har. 2,306 inv. (1906). F. bildar med Vollsjö ett
konsist. pastorat i Lunds stift, Färs kontrakt.
Frenologi (af grek. fren, sinne, själsförmögenheter,
och logos, lära), läran om själsegenskapernas
lokalisation i hjärnan vid vissa organ. I slutet af
1700-talet uppträdde Gall (se d. o.) med den läran,
att olika själsförmögenheter och själsegenskaper äro
lokaliserade till olika delar af hjärnans yta. Ju mera
utpräglad en dylik egenskap är, desto mera utveckladt
är det motsvarande hjärnområdet, hvilket åter ger
sig till känna genom en motsvarande upphöjning å
skallens yttre yta. Af skallens yttre form skulle man
således kunna sluta sig till personens karaktär. Gall
kallade sin lära kranioskopi. Hans vän och
medhjälpare Spurzheim införde namnet frenologi. Läran
utbreddes af hängifna lärjungar. Men den rönte äfven
motstånd. Hvad som i synnerhet stötte den tidens
tänkande människor var Galls uppdelning af själen i
ett antal "förmögenheter" eller "sinnen". Onekligen
förefaller det egendomligt att ordna upp bredvid
hvarandra särskilda hjärnområden för fortplantning,
vänskap, moral, list, färguppfattning, metafysik,
skaldskap, godmodighet, gudsfruktan o. s. v.,
inalles 27 olika "sinnen", hvartill Spurzheim lade
8 nya och senare efterföljare än flera. Belysande
för tillvägagångssättet vid de olika "sinnenas"
förläggning är följande. Som skolyngling tyckte sig
Gall ha märkt, att de kamrater, som utmärkte sig för
godt ordminne, hade utstående ögon. På grund häraf
förlade han "sinnet" i fråga till den del af hjärnan,
som ligger ofvan och bakom ögonhålorna. Betraktar
man en genomsågad skalle af människa eller djur,
är det ingen svårighet att finna, att upphöjningar
å yttre ytan ingalunda motsvaras af fördjupningar å
insidan, som möjligen kunde lämna plats för särskildt
utvecklade hjärnpartier. Emellertid synes det just
vara läran om "geniknölarna", som segast hållit sig
kvar hos allmänheten, långt efter det att frenologien
inom vetenskapen förlorat all betydelse. - För
hjärnfysiologiens utveckling har frenologien visst
icke varit utan betydelse. Galls
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
