Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Freund, Herman Ernst - Freund, Georg Kristian - Frey, nod. myt. Se Frej - Frey, tidskrift för vetenskap och konst - Frey, Jakob - Frey, Adolf - Frey, Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som ger ett lamm att dricka. (1818, förstördes vid
Kristiansborgs slotts brand), sedan följde en stående
Mercurius. F. gjorde ock skisser till apostlabilder
för Fruekirke. En af stoderna utfördes i full storlek,
och flera af de andra voro under arbete. Men vid
Thorvaldsens besök i Danmark 1819-20 mottog denne
uppdraget att ensam dekorera hela kyrkan, hvarpå
beställningen hos F. blef återtagen. Öfver hufvud hade
F. otur med sina officiella beställningar och blef
flera gånger behandlad på ett sätt, som föga hedrar
vederbörande. Han utförde (1825) en staty af Lukas för
slottskyrkan - den uppställdes först efter hans död
och betalades först då med hälften af det bestämda
priset. Ett nytt område öppnade sig för honom, då
han började studera den nordiska mytologien. Vid den
af skandinaviska litteratursällskapet i Köpenhamn
1821 utsatta täflingen om konstverk med nordiskt
mytologiska motiv fick F. pris för en relief Mimer och
Balder rådfråga nornorna (Glyptoteket) och för några
skisserade gudabilder. Den sittande Oden utfördes
som statyett i brons (Köpenhamns konstförening),
Tor utfördes i marmor af Kristian F. (se nedan) -
denne Tor liksom den djärft karakteriserade Loke
finns på konstmuseet. F:s hufvudverk och ett af
den danska konstens hufvudnummer på hans tid blef
den figurrika Ragnaröksfrisen, "en guldgrufva
af energisk och genial fantasi". Påbörjad i Rom
1825, fullbordades den efter F:s död af andra
konstnärer, uppsattes i Kristiansborgs slott och
förstördes totalt vid slottets brand 1884 (en del
gipsafgjutningar efter figurer i frisen finnes i
Glyptoteket, konturteckningar af frisen utgåfvos af
Köpenhamns konstförening 1857). - 1827 lämnade F. Rom
och begaf sig från Florens till fots öfver Paris,
München, Dresden och Berlin till Köpenhamn. Han
blef medlem af akademien och 1829 professor vid
modellskolan. Han utförde under de följande åren
förträffliga porträttbyster, grafreliefer i
grekisk stil (professor Jens Möllers och biskop
Münters minnesstenar i Fruekirke), andra reliefer och
medaljer, fontängruppen Gosse, som rider på en svan (i
Rosenborg have), var för öfrigt en af de mest nitiske
och verksamme för Thorvaldsens museums tillkomst och
uppförande - han lönade Thorvaldsens själfviskhet
med en rörande hängifvenhet och gaf endast i bref
till sina allra närmaste luft åt sin smärta och harm
öfver mästarens handlingssätt emot honom. F. var en
själfständig, djup och temperamentsfull konstnär, en
solid, karaktärsfast, älskvärd människa, allt för blyg
och stolt för att hålla på sin rätt mot andra, äfven
då den var solklar. I motsättning mot Thorvaldsen
visar han intryck af florentinsk skulptur, något
intryck äfven af gamla tyska mästare. Intryck af
antiken tillkommo, men blefvo aldrig hämmande eller
tyngande. Af hans nordiska bilder var Loke den mest
originella - där spåras ej någon reminiscens från
antiken, såsom i hans Oden eller i Fogelbergs nordiska
gudar. F. var äfven en konstsamlare med fin smak. Som
dekoratör gjorde han sitt mästerverk i utsmyckandet
af sitt eget hem i Köpenhamn, såväl i rumsdekoration
som i möbler, allt blef smakfullt och vackert (flera
af möblerna finnas nu i Frederiksborgsmuseet, andra
i Konstindustrimuseet). I Glyptoteket är F. rikt och
mångsidigt representerad (65 nummer), konstakademien
eger ock många modeller af honom. Hans son,
Viktor F., skref "H. E. Freunds levncd"
(utg. 1883). Se Langes uppsats i "Udvalgte skrifter",
del I (1900).
2. Georg Kristian F., den föregåendes brorson,
bildhuggare, f. 7 febr. 1821 i Altona, d. 1900,
studerade vid konstakademien i Köpenhamn och
vistades i Rom 1854-60. Hans arbeten äro behagliga
och älskvärda. Bland dem märkas Blomsterplockerska,
Bocciaspelaren och En häst, som vattnas (alla tre
i konstmuseet), gruppen Tobias och ängeln (jämte
porträttbyster, medaljonger och reliefer med antika
ämnen i Glyptoteket). Han utförde flera upprepningar
af delar af H. E. Freunds Ragnaröksfris efter
originalskisser och ur minnet - han hade själf
varit med om att utarbeta det första exemplaret.
G-g N.
Frey, nord. myt. Se Frej.
Frey, tidskrift för vetenskap och konst, utgafs i
Uppsala 1841-50, första året i tre, 1842-45 i sex,
1846 i sju och de återstående åren i nio häften
årligen. Redaktionen synes ha ombesörjts af flera
personer, bland hvilka såsom hufvudredaktörer
nämnas F. G. Afzelius (1841), K. E. Zedritz
(1842-43 och 1847-48) samt K. F. Bergstedt
(1844-46 och 1849-50). Innehållet är gediget och
ännu i dag högligen läsvärdt. Bland medarbetarna
märkas åtskilliga af den tidens förnämsta män på de
lärda och vittra områdena, såsom, utom de redan
nämnde, L. A. Anjou, J. Arrhenius, N. Arfwidsson,
Atterbom, Bergfalk, N. J. Berlin, Bowallius, Bottiger,
F. F. Carlson, E. Fries, O. Glas, Hwasser, Järta,
B. E. och K. G. Malmström, K. J. Malmsten, G. E. Rabe,
J. H. Schrödcr, K. J. Schlyter, K. G. Styffe,
A. F. Svanberg, P. E. Svedbom, V. E. Svedelius,
V. Tham, K. J. Tornberg, A. Uppström, J. Ångström samt
dansken K. P. Paludan-Müller. "Frey" upphörde med
utgåncen af 1850, då den efterträddes af "Tidskrift
för litteratur", utgifven af K. F. Bergstedt.
C. v. F.*
Frey. 1. Jakob F., schweizisk författare, f.
1824 i Aargau, d. där 1873, var redaktör i Aarau
och i Bern samt en kortare tid sekreterare i
Aargaus stora råd. Hans berättelser från Schweiz -
Zwischen Jura und Alpen (1858-62), Schweizerbilder
(1864) och Neue Schweizerbilder (1877) - tillhöra
landets klassiska litteratur. Ett urval utgafs
1897. - 2. Adolf F., den förres son, schweizisk
författare, f. 1855 i Aarau, vardt 1898 professor
i tysk litteratur i Zürich. Han har skrifvit flera
litteraturhistoriska arbeten rörande tysk-schweiziska
författare (Albrecht von Haller, 1879, J. Gaudenz
von Salis-Seewis, 1889, Erinnerungen an Gottfried
Keller, 1892, 2:a uppl. 1893, en biografi
öfver sin fader, 1897, och Conrad Ferdinand
Meycr, 1900), ett par diktsamlingar m. m.
R-n B.
Frey, Emil, schweizisk statsman, f. 183S i
kant. Basel, deltog som frivillig på nordstaternas
sida i nordamerikanska inbördeskriget (1861-65),
där han avancerade till major, återvände 1865
till sitt hemland samt valdes 1866 till led. och
ordf. i kantonen Basels regering. 1872-82 var han
redaktör för "Baseler nachrichten" och samtidigt
ledare för vänstern i nationalrådet, hvars president
han var 1875-76. 1882-88 var han envoyé i Förenta
staterna, blef 1890 led. af Förbundsrådet och var
året 1894 förbundspresident. 1897 blef F. direktör
för internationella telegrafbyrån i Bern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
