Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fria församlingar - Fria konster - Fria lekar (Friluftslekar). Se Lek - Friant, Louis - Friant, Émile - Fria rummet - Frias, president. Se Bolivia - Fria städer - Fria Tatariet. Se Turkestan - Friaul. Se Friuli - Fri axel, mek. Se under permanent - Friberg, Charles Vilhelm - Fribladig, bot. detsamma som eleuteropetal. Jfr Blomkrona och Gamopetal - Fribonde 1. Så kallades vid indelningsverkets inrättande - Fribonde 2. Schackt. - Fribord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
norm", att ljusvännerna ställde sig utanför kyrkans och
bibelns mark. Föredraget väckte oerhördt uppseende,
och snart började ljusvännerna förföljas. De
sökte då anknytning till tysk-katolikerna. - 1844
hade biskop Arnoldi i Trier (se d. o.) utställt
Kristi undergörande kjortel för tillbedjan. Däremot
uppträdde med en ljungande protest den suspenderade
prästen Johannes Ronge (1813-87). Samtidigt
bildade en annan katolsk präst, Johan Ozerski,
en friförsamling med egen bekännelse, hvilken
förnekade det romersk-katolska i kristendomen,
utan att acceptera det protestantiska - alltså
en hufvudsakligen negativ, rationalistisk
bekännelse. Rörelsen vann, tack vare Ronge, hastig
utbredning öfver större delen af Tyskland, och en
mängd s. k. tysk-katolska församlingar bildades
(1845 redan 298 stycken). Ronge höll triumftåg genom
Tyskland, hvarunder dock rörelsens religiösa nihilism
alltmera blottades. Ozerski och många utgingo,
församlingarna sprängdes genom inre strider eller
blefvo med 1848 politiska revolutionsföreningar. Då
räddade sig en rest genom att sluta sig till
ljusvännerna. Den gemensamma rationalistiska
grundåskådningen sammanförde de två betryckta
rörelserna. De begynte nu bilda fria religiösa
församlingar i Halle, Königsberg etc. Sedan 1862 äro
de sammanslutna till ett Förbund af fria religiösa
församlingar och ha bevarat sin yttre utbredning;
1899 utgjorde de 50 församlingar med omkr. 22,000
medlemmar. Deras åskådning har alltmera lösgjorts från
allt positivt religiöst, och f. n. tendera de att
bli rena fritänkarföreningar. Litt.: O. Thierbach,
"G. A. Wislicenus" (1904), Drews, "Die freien
religiösen gemeinden der gegenwart" (1901).
Hj. H-t.
Fria konster (lat. artes liberales, ingenuæ
l. bonæ) kallades af romarna de vetenskaper och
färdigheter, som anstodo en friboren man, i motsats
till artes illiberales, d. v. s. slafvarnas låga
förrättningar. I medeltidens skolor förstod man med
fria konster musik, aritmetik, geometri och astronomi
("quadrivium") samt grammatik, dialektik och retorik
("trivium"). Ett par gamla minnesverser lyda:
Mus. canit, Ar. numerat, Geo. ponderat, Ast. colit
astra;
Gram. loquitur, Dia. vera docet, Rhe. verba colorat.
En kvarlefva af den gamla betydelsen finnes ännu i
uttrycket artium liberalium magister (se d. o.). Nu
menar man med Fria konster detsamma som Sköna konster,
särskildt byggnads-, bildhuggar- och målarkonst. - Om
Fria konsternas akademi i Stockholm se Konstakademien.
Fria lekar (Friluftslekar). Se Lek.
Friant [fria7], Louis, grefve, fransk general,
f. 1758 i Villers Morlancourt (dep. Somme),
d. 1829 vid Meulan, deltog med utmärkelse i
franska revolutionskrigen 1792-97 och blef 1794
brigadgeneral. 1798 var han med på expeditionen
till Egypten, blef efter Desaix guvernör öfver öfre
Egypten samt anförde högra flygeln i slaget vid
Heliopolis 20 mars 1800, hvarefter han utnämndes till
divisionsgeneral. Hemkommen, blef han generalinspektör
för infanteriet, deltog i krigen mot Österrike,
Preussen och Ryssland 1805-07 och blef 1808
grefve. 1809 utmärkte han sig särskildt vid Eckmühl
och Wagram, 1812 vid Smolensk och Moskva samt deltog i
spetsen för en division af gardet i 1813 och 1814 års
fälttåg. Ludvig XVIII utnämnde honom till
befälhafvare för de kungl. grenadjärerna i Metz, men
under "de hundra dagarna" (1815) slöt F. sig till
Napoleon, blef medlem af pärskammaren och anförde en
division vid Waterloo, där han blef sårad. Han tog
s. å. afsked. Jfr "Vie militaire du lieutenant-général
comte F." (1857) af F:s son general François F.
E. A-t.
Friant [fria7], Émile, fransk målare, f. 1863 i
Dieuze (Elsass), studerade vid École des beaux-arts,
har målat genrer i stor stil: Alla helgons dag (1889,
Luxembourg-galleriet), Lyckliga dagar (Hôtel de ville
i Nancy), Brödet m. fl. F. är äfven porträttmålare och
dekoratör. G-g N.
Fria rummet kallas inom järnvägstekniken den luftarea
öfver och på sidorna om järnvägsspåren, inom hvilken
byggnader ej få uppföras eller föremål uppläggas,
på det att den rullande järnvägsmaterielen med sin
last må kunna hinderfritt framföras. I järnvägarnas
reglementen är det fria rummet fastställdt genom
en med höjd- och sidomått försedd profil, anpassad
efter banornas spårvidd och beskaffenheten af deras
rullande materiel. H. L.
Frias, president. Se Bolivia, sp. 1010.
Fria städer kallas i Tyskland, sedan 1815, de städer,
som bibehållit sin suveränitet. De voro urspr.:
Hamburg, Lybeck, Bremen och Frankfurt am Main, men
1866 införlifvadcs Frankfurt med Preussen. De fria
städerna utgöra den enda återstoden af de gamla
riksstäderna (se d. o.).
Fria Tatariet. Se Turkestan.
Friaul. Se Friuli.
Fri axel, mek. Se under Permanent.
Friberg, Charles Vilhelm, skulptör, f. 15 apr. 1868
i Malmö, studerade vid Slöjdföreningens skola i
Göteborg och vid akademien i Stockholm 1886-90,
i Paris vid École des beaux-arts och för Falguière
1890-95. Han vistades sedan i Amerika till 1904,
därefter ett år i Paris och återvände till Stockholm
1905. Han har utställt mycket sparsamt i hemlandet -
ett par porträttbyster och statyetter (Bohemartist,
utst. 1905). Vid pristäfling 1905 om Karl XV:s
ryttarstaty vann F. första priset. Statyn fullbordades
1907. G-g N.
Fribladig, bot., detsamma som eleuteropetal. Jfr
Blomkrona och Gamopetal.
Fribonde. 1. Så kallades vid indelningsverkets
inrättande den jordegare i Hälsingland, som befriades
från rotering mot skyldighet att efter viss taxa lämna
"husrum, ved och värme, sängkläder och kokkäril"
åt en officer.
2. Schackt., bonde, som under sitt framträngande ej
hindras af fientlig bonde på sin egen vertikallinje
och ej kan slås af bonde på de två angränsande
linjerna. 1. C. O. N. 2. R-n B.
Fribord, skpsb., höjden öfver vattenytan vid
fartygets midt, å odäckade fartyg af relingens
öfverkant och å däckade fartyg af öfversta vattentäta
däcket, mätt bordvarts till däcksbeklädnadens
öfverkant. Fribordets höjd inverkar betydligt
på fartygets sjövärdighet. Handelsfartygs minsta
tillåtna fribord är i vissa länder bestämdt i lag; det
kontrolleras med ett på hvardera fartygssidan anbragt
s. k. Plimsoll-märke, hvilket angifver den lägsta
vattenlinje, hvartill fartyget får nedlastas. Man
talar om fartyg med lågt fribord (t. ex. monitorer,
som ha synnerligt lågt) och med högt fribord
(t. ex. stora kryssare, afsedda för oceanfart).
C. K. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
