Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 1453-1454 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frimärke - Frimärksautomater - Frimärkshäfte. Se Frimärke, sp. 1451. - Frimärkssamlarföreningen. Se Filateli - Frimästare. Se Skråväsen - Fringilla, zool. Se Finksläktet - Fringillidæ, zool. Se Finkartade fåglar och Finksläktet. Om den hit hänvisade Alsiskan se Sisksläktet - Frinnaryd - Fripon - Frireligiösa. Se Frikyrkliga - Friryttare - Fri rörelse - Fris, bygnk. - Fris

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

två senaste äro afbildade i fig. 12 o. 13. I rundt
tal ha genom postverket af dessa märken, som haft ett
salufärde af 2 öre stycket, hittills (1908) försålts
14 1/2 mill. st., hvarigenom tillförts nämnda förening
nära 1/2 mill. kr. netto.

Fig. 12 o. 13. Svenska nationalföreningens mot tuberkulos nyaste valgöreuhetemärken.

Efter en nyligen gjord beräkning äro f. n. mer
än 15,000 olika slag af frimärken i bruk jorden
rundt. Proportionsvis kommer största antalet på
det brittiska världsväldet. I moderlandet äro
omkr. 150 olika friraärkssorter ute i rörelsen,
i kolonierna mera än 4,000. I Europa i dess helhet
äro omkr. 4.000 slags frimärken i omlopp, i Amerika
bortemot 5,000. För öfriga världsdelar blifva
siffrorna väsentligen lägre. Man har beräknat,
att öfver hela världen äro omkr. 800,000 människor
sysselsatta med att fabricera, sälja eller afstämpla
frimärken. Omkr. 25 milliarder dylika fabriceras
årligen, och fabrikationen af dessa små värdepapper
drager en kostnad af 35 millioner kr. om året. Sedan
frimärkena användts för poständamål och därvid
makulerats, förlora de ej helt och hållet sitt värde;
de få snarare ett nytt, som ökas i förhållande till
deras ålder och sällsynthet (se därom Filateli).
E. L-n.

Frimärksautomater, apparater, afsedda att
på automatisk väg till allmänheten leverera
frimärken i utbyte mot myntstycken till motsvarande
valör. Tillvaron af sådana apparater kan, såsom
lätt inses, bereda ansenlig lättnad för både
postfunktionärerna och allmänheten. Emellertid har
konstruktionen af i fullt pålitliga dylika automater
visat sig vara förenad med stora svårigheter, mest
därigenom, att frimärkena ha benägenhet att vid rå
väderlek taga åt sig fuktighet och sedan, på grund af
gummibeläggningen, fastna inom apparaten samt bringa
dennas rätt ömtåliga mekanism i olag. På senaste
tiden ha dock förts i marknaden två automat-typer,
en tysk och en svensk, hos hvilka antydda svårighet
synes öfvervunnen och som äfven i öfrigt synas
motsvara mycket högt ställda fordringar. Den ena
är uppfunnen af en tysk ingenjör W. Abel, den
andra har till uppfinnare ingenjör C. R. Wedelin i
Stockholm. Den senare automaten är i motsats till den
Abelska afsedd att medelst armatur anbringas utomhus
och i omedelbar närhet intill breflådorna. Med dessa
nya frimärksautomater, hvaraf den
svenska ställer sig betydligt billigare -
300 kronor mot 875 för den tyska -, synes
frågan om dylika automaters allmänna
införande ha tagit ett stort steg framåt.
R. L-n

Frimärkshäften. Se Frimärke, sp. 1451.

Frimärkssamlarföreningen. Se Filateli.

Frimästare. Se Skråväsen.

Fringilla, zool. Se Finksläktet.

Fringillidæ, zool. Se Finkartade fåglar och
Finksläktet. Om den hit hänvisade Alsiskan se
Sisksläktet.

Frinnaryd, socken i Jönköpings län, Norra Vedbo
härad. 4,058 har. 808 inv. (1906). F. utgör ett regalt
pastorat i Linköpings stift, Norra Vedbo kontrakt.

Fripon [-pS;], fr., kvick och listig tjuf, skälm,
skälmunge, skalk, odygding, munter putsmakare. -
Friponnerie [-pånri], fr., bedrägeri, skälmstycke.

Frireligiösa. Se Frikyrkliga.

Friryttare, krigsv. Vid de indelta
kavalleriregementenas återuppsättande efter 1709
befallda Karl XII, att vid hvarje kompani skulle
antagas sex öfvertaliga s. k. friryttare. De
skulle anskaffas genom värfning, men då
detta blef svårt, uttogos till friryttare de
duktigaste ryttarna, hvarefter de rusthåll,
till hvilka de hörde, mot erhållande af legan,
förklarades skyldiga att anskaffa ny ryttare.
C. O. N.

Fri rörelse, mek. En kropps rörelse är fri, om
kroppen, utan att möta hinder, rör sig den väg, som
bestämmes af de rörelsen åstadkommande krafterna. Så
t. ex. har en kropp, som faller i lufttomt rum, fri
rörelse. Faller däremot kroppen längs ett lutande
plan, så tvingas den af dettas motstånd från den väg,
lodlinjen, som betingas af den verkande kraften,
tyngden, och därför är dess rörelse icke fri.
K. L.*

Fris (fr. frise), bygnk., a) ett vågrätt bandlikt fält
löpande under taklist eller kordonglist på en byggnads
yttervägg eller under taklisten på en rumsvägg. Frisen
är vanligen sirad med ornament- 
eller bildframställningar i målning eller
relief (se fig.). Äfven liknande partier under
krönande listen på fristående monument, panelverk
o. d. kallas fris. Jfr Entablement och
Pelarordning; b) (Frisbräda,
Stenfris) den intill ett rums väggar löpande
ram, innanför hvilken golfbeläggningen (plank,
parkett, konstgjorda eller naturliga stenplattor)
ordnas. Frisen är i allmänhet af samma material som
golfbeläggningen i öfrigt; i rum från 1600-1700-talen
ser man dock här i landet ofta stenfris af kalksten
eller marmor omkring vanliga plank- eller parkettgolf.
I. G. C.

Del af en fornromersk fris.

Fris, ett groft, tjockt ylletyg liknande doffel, men
gröfre och långhårigare än denna. Namnet är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>