Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frukt 1. Bot. - Frukt 2. I dagligt tal endast större eller saftiga - Fruktblad, bot. Se Frukt - Fruktbladstekeln - Frukdrifning, trädg. Se Drifning 4. - Fruktdrifverier. Se Växthus - Fruktfjun - Fruktfäste - Fruktgudinnan. Se Pomona - Frukthus, trädg., ett växthus, lämpadt för drifning af trädfukter. Se Drifning 4 och Växthus - Fruktificera - Fruktifikation - Fruktifikativ - Fruktkropp l. Sporfrukt - Fruktlager, bot. Se Hymenium - Fruktmåleri. Se Blomster- och fruktmåleri - Fruktmögel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nämligen dels att skydda fröna under deras
utveckling, dels att tjänstgöra vid eller befordra
deras spridning. På grund af fruktväggens olika
utbildning skiljer man mellan torra och saftiga
frukter. Torra frukter med flera frön kallas
fröhus l. kapsel, de med ett frö nöt. Af kapslar
skiljer man mellan flera olika slag, särskildt
med hänsyn till deras öppnande. Nöten har ofta en
mycket hård och fast fruktvägg. Typen för en nöt
är hasselnöten. Bland saftiga frukter skiljer man
mellan bär, som innehåller flera frön, och stenfrukt,
som innehåller endast ett. Hos stenfrukten (plommon,
körsbär, fläder m. fl.) är fruktväggen utbildad som
två olika lager, ett yttre, saftigt (exokarp)
och ett inre, hårdt och fast (endokarp). Sådana
bildningar, som se ut som frukter, men som bestå
äfven af andra delar än det utvecklade fruktämnet,
har man benämnt skenfrukter. Exempel härpå lämna
nypon och smultron, hos hvilka det saftiga utgöres af
blombottnen, som uppbär ett flertal smärre nötter,
smånötter, samt fikon, där den saftiga delen bildas
af blomställningsaxeln, som uppbär en mängd blommor,
hvar och en alstrande en nöt. Se vidare Balja, Bär,
Kapsel, Nöt, Stenfrukt och Spridningsanordning.
- 2. I dagligt tal endast större, köttiga eller saftiga,
ätbara - frukter af vissa träd (äpplen, päron,
apelsiner) eller örter (meloner, pumpor, bananer).
1. H. Hn.
Fruktblad (lat. carpophyllum), bot. Se
Frukt.
Fruktbladstekeln, Eriocampoides limacina,
zool., en till växtsteklarna hörande art, hvars
larver angripa bladen af fruktträd och diverse andra
löfträd. Den fullbildade stekeln är glänsande svart
och omkr. 5 mm. lång. Larven, hvars längd är omkr. 10
mm., har svart hufvud och gulgrön, bakåt afsmalnande
kropp. Den omger sig med ett slemmigt öfverdrag och
kommer därigenom att vid flyktigt påseende likna
en snigel, hvarpå det latinska artnamnet syftar.
G. G.
Fruktdrifning, trädg. Se Drifning 4. -
Fruktdrifverier. Se Växthus.
Fruktfjun, bot., kallas den samling af
fina hår, som är fäst å öfversta ytan eller
spetsen af skalfrukterna hos en del växter
inom fam. Compositæ. Jfr Pensel, bot.
O. T. S.*
Fruktfäste (lat. receptaculum, af recipere,
upptaga), den öfversta, vanligen utvidgade eller
förlängda delen af växtens axel (vare sig hufvud-
eller sidoaxel) eller stjälkens (blomskaftets)
spets, som uppbär antingen en samling af frukter
eller en ensam frukt. Fruktfästet kan vara formadt
och utveckladt på många olika sätt, hvarigenom
frukterna få olika ställning. Ibland blir fruktfästet
köttigt och saftigt, under det själfva frukterna äro
torra och saftlösa, t. ex. smultron. Fruktfästet
kan vara naket eller besatt med fjäll eller
hår o. s. v., hvarigenom skiljemärken för
olika växter kunna erhållas. Se Frukt.
O. T. S.*
Fruktgudinnan. Se Pomona.
Frukthus, trädg.,
ett växthus, lämpadt för drifning af trädfrukter.
Se Drifning 4 och Växthus.
Fruktificera (fr. fructifier, lat. fructificare,
af fructus, frukt, och facere, göra), sätta frukt,
bära frukt.
Fruktifikation (lat. fructificatio), fruktsättning.
Fruktifikativ (jfr Fruktificera), bot., fruktbildande,
sporbildande.
Fruktkropp l. Sporfrukt, bot., den synliga,
sporbildande delen (i dagligt tal kallad "svamp")
af högre Ascomycetes, Basidiomycetes och lafvar
G. L-m.
Fruktlager, bot. Se Hymenium.
Fruktmåleri. Se Blomster- och fruktmåleri.
Fruktmögel, sjukdom å fruktträd, framkallad af
svamparter, tillhörande släktet Monilia, å äpple och
päron, kärnfruktmögel (M. fructigena),
samt å körsbär och plommon, stenfruktmögel
(M. cinerea). Sjukdomen framträder i tre perioder,
den första tidigt på våren, innan blad- och blomknoppar
ännu brustit, den andra omedelbart efter afslutad
blomning och den tredje vid fruktmognaden. Vid det
första utbrottet visar svampen sig å de efter förra
årets angrepp kvarvarande, nu döda grenpartierna
och blomsamlingarna såsom gråaktiga, mögelliknande
vårtor, stora som ett knappnålshufvud.
 |
| Fig. 1. Sporkedja af stenfruktmögei. |
|
| Fig. 2. Körsbärsblommor, dödade af stenfruktmögel, med sporsamliugar på blomskaften vid a. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
