405 Föreningen för bokhandtverk-Föreningen för sinnesslöa barns vård 406 1892 med uppgift att bilda ett lånbibliotek för blinda, hvilket skulle bestå af böcker, som föreningens medlemmar kopierat med Brailles punktskrift. Detta bibliotek, som förvaras i Stockholm, bestod vid slutet af 1907 af 3,350 volymer, och lånen ha, sedan föreningen 1904 började sända dem fraktfritt till låntagarna, uppgått till omkr. 10,000 om året. Inkomsterna utgöras, utom af kapitalräntor, hufvudsakligen af ett årligt understöd från De blindas förening å 500 kr. samt sedan 1906 af ett statsanslag å samma belopp. Behållningen vid 1906 års slut uppgick till 14,660 kr. 72 öre, inberäknad en grundfond å 13,725 kr. G. Å. Föreningen för bokhandtverk. Se Bokhand t-v e r k. Föreningen för frivillig vård af sårade och Sjuke i fält. Se Sjukvård. Föreningen för gift kvinnas eganderätt, Sveriges första kvinnosaksförening, konstituerades i Stockholm 6 febr. 1873 med uppgift att söka få mannens målsmanskap öfver hustrun upphäfdt och att i detta ändamål närmast verka för ådan ändring i lagen, att gift kvinna fick råda öfver all egendom, som hon ärft eller förvärft. 1886 beslöt föreningen att äfven i öfrigt främja sådana åtgärder, som kunde bidraga att förbättra kvinnans ställning i samhället. 1896 uppgick föreningen i Fredrika Bremer-förbundet, hvilket upptog föreningens program såsom sitt eget samt för dess befrämjande inrättade en särskild "kommitté för lagfrågor". - Såsom resultat af föreningens initiativ kunna antecknas 1874 års lag, hvarigenom gift kvinna erhöll förvaltningsrätt öfver sin arbetsförtjänst äfvensom öfver enskild egendom, när sådan rätt förbehållits i äktenskapsförord (se d. o.) eller gjorts till villkor vid gåfva eller testamente, 1884 års riksdagsskrivelse om ytterligare lagändringar i gift kvinnas intresse samt 1889 års lag om kvinnas valbarhet till skolråd och fattigvårdsstyrelse. Föreningen har utgifvit bl. a. en serie publikationer under titeln "Om den gifta qvinnans eganderätt". C. A. L-n. Föreningen för grafisk konst, som har till uppgift "att verka för kännedomen om och utvecklingen af de grafiska konsterna samt utgöra ett samband mellan för dessa konster intresserade personer", stiftades 1887 i Stockholm. Den har årligen utgifvit ett häfte, innehållande i regel 5 etsningar, men äfven konstnärliga träsnitt och litografier, hvarjämte vissa år publicerats konst blad i större mått. Föreningen har från trycket utgifvit äfven "Meddelanden" (hittills 4), innehållande monografier o. a. uppsatser rörande grafisk konst. Fr. o. m. 1905 har såsom bihang till årspublikafcionen utgifvits ett häfte reproduktioner efter teckningar i Nationalmuseum, hvarvid början gjorts med en serie ljustryck efter Eembrandt (hittills 3 dlr utkomna). Föreningen anordnade 1889 i Nationalmuseum en större grafisk utställning, i hvilken konstnärer från alla de nordiska länderna deltogo och öfver hvilken en praktfullt illustrerad katalog utgafs, inledd af en uppsats af G. Upmark: "De grafiska konsterna, en öfversigt". Den har äfven själf deltagit eller förmedlat svenska konstnärers deltagande i utställningar i Köpenhamn 1888, Göteborg 1891, Wien 1895 och Budapest 1906. Vid föreningens tjuguårsjubileum 1907 anordnades en grafisk pristäflan för svenska konstnärer, hvarvid 41 blad inkommo och pristagarna blefvo K. Larsson, E. Schwab och K. O. Petersen. En utställning af pris-täflingsbladen anordnades i Stockholm, Göteborg, Lund och Malmö. Vid årsmöten och andra sammankomster hållas föredrag och anordnas mindre utställningar. Ledamots årsafgift är 10 kr., berättigande till erhållande af årspublikationerna. En högre af-gift, 25 kr., erlägges för konstnärstryck före all skrift. E. G. F. (J.K-e.) Föreningen för konstfliten i Finland. Se K o n s t-flitsföreningen i Finland. Föreningen för konstslöjd. Se Svenska slöjdföreningen. Föreningen för kvinnans politiska rösträtt, en 1903 bildad landsförening, som f. n. (1908) räknar 120 lokalföreningar om nära 10,000 medlemmar. Organisationen, som är en gren af en internationell förening med afdelningar i de flesta europeiska länder samt i Amerika och Australien, ledes af en centralstyrelse (årliga sammanträden i olika delar af Sverige) med ett verkställande utskott i Stockholm. Programmet: rösträtt och valbarhet för svensk kvinna på samma villkor som för svensk man, har visat sig på grund af sin politiska neutralitet kunna ena gifta och ogifta kvinnor ur alla samhällsklasser. Föreningen har igångsatt en masspetition om 142,000 namn, som i febr. 1907 inlämnades till riksdagen, samt föranstaltet vandringsbibliotek och kvinnokurser i samhällslära inom olika delar af landet. Litt.: Småskrifter, utg. af landsfören., samt flygblad, utg. af lokalföreningar i Stockholm och andra städer. -- S. Wieselgren, "Om kvinnans politiska rösträtt", L. Wahlström, "Nutidsfrågor" (1904), "Nya nutidsfrågor" (1907) samt "Den svenska kvinnorörelsen" (i fören. Heimdals folkskrifter, 1904). Den svenska rörelsens organ är veckotidningen "Dagny" (se Fredrika-Bremer-förbundet), den internationella rörelsens "Jus suffragii" (Amsterdam). L. W-m. Föreningen for nordisk konst i Stockholm stiftades 1858 "i ändamål att sprida kärlek till bildande konst, särdeles i fosterländsk anda, uppmuntra konstnärliga anlag (genom inköp af konstalster, hvilka årligen utlottas bland ledamöterna) samt föranstalta offentliga utställningar af konstalster". Ledamöternas antal, som 1858 uppgick till 310, steg 1874 till 1,030 och 1875 till 1,420, hvilken stora tillökning berodde därpå, att tillträde till föreningen vid denna tidpunkt fick en större utsträckning i landsorten. 1881 uppgick det till 1,700. Årsaf giften utgjorde i början 7 kr. 50 öre, med förpliktelse för ledamot, som vid utlottningen vunnit en tafla, att särskildt betala ramen; 1877, då detta villkor borttogs, höjdes årsafgiften till 10 kr. Föreningen anordnade utställningar af Tob. Sergels handteckningar samt af målningar af Markus Larson, af den tyske akvarellisten Karl Werner och af J. F. Höckert. Ar 1881 bortlottades 89 konstalster, uteslutande målningar, inköpta till ett pris af 11,270 kr. Föreningens lokal var sedan 1880 i huset n :r 18 Hamngatan (f. d. Änkhuset, nuv. Sveasalen). 1886 uppgick den i Sveriges allmänna konstförening. Föreningen för sinnesslöa barns vård. Genom en tidningsuppsats i slutet af 1860-talet fästes allmänhetens uppmärksamhet på det af fröken E. Carl-beck i Västergötland upprättade hemmet för sinnesslöa barn, och på initiativ af den kände filantropen, doktor O. von Feilitzen och författarinnan Th.